Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 16. 16 april 1932
- Notiser
- Tekniska förbundet i Borås
- Litteratur
- Anmälan: Beiträge zur Geschichte der Technik und Industrie, av Torsten Althin
- Tekniska föreningar
- Tekniska förbundet i Borås, av O. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wikström, sekr., ingenjör Oscar Ohlson, kassaförvaltare,
trafikchef Hj. v. Porat, klubbmästare samt rektor Ivar
Nordenskjöld och civilingenjör Axel Nylander.
LITTERATUR
Bokanmälan.
Beiträge zur Geschichte der Technik und Industrie,
Im Auftrage des Vereins Deutscher Ingenieure,
herausgegeben von Conrad Matschoss. V. D. I.-Verlag, Berlin
1931–1932.
Den allmänt utbredda åsikten, att stora uppfinningar
kunna göras av en tillfällighet, håller i de allra flesta
fall icke streck. Härpå får man många bevis på i V. D.
I:s förnämliga årsbok, som trots de utomordentligt
svåra tider, som Tyskland nu genomlever, kommit ut i
samma omfång och med lika gediget innehåll som förut
om åren. Den nutida ingenjören har väl i allmänhet
föga tid att ägna sig åt läsning av historiska
utredningar om ingenjörskonst och industri, men man kan
vara säker om att de flesta, som av en tillfällighet eller
av annan orsak då och då ägnat några timmar åt sin
egen verksamhets historiska utveckling icke endast
finner en behaglig stimulans däri, utan även får verklig
nytta av studiet för sitt dagliga målmedvetna arbete.
Ett sådant studium klarlägger hur man steg för steg
– kanske utan omedelbart skönjbart resultat –
bidrager till att föra utvecklingen framåt. Särskilt
tankeväckande i detta hänseende och som bevis för vad som
här inledningsvis nämndes är en av årsbokens
uppsatser om upptäckten av den elektromagnetiska
induktionen. Under jubileumsåret 1931 har åtskilligt skrivits i
den frågan, men det bästa därav torde vara
sammanställningen i V. D. I:s årsbok.
De elektriska värmeapparaternas historia är än så
länge ganska ung, men för den skull icke av mindre
intresse, och därför att utvecklingen på detta område
ligger vår tid så nära, är därmed icke sagt att det varit
någon lätt uppgift att sammanställa beskrivningar och
notiser om olika patent, konstruktioner och andra data
till en monografi över de elektriskt uppvärmda
hushållsapparaternas historia.
Så mycket längre historia har magnetnålen och dess
användning bland olika folk. Förf. till en av årsbokens
uppsatser om "Die Frühkenntnis der magnetischen
Nordweisung" har på ett ingående studium av
europeiska och utom-europeiska källor byggt upp intressanta
teorier, som än så länge i många fall äro gissningar, men
som väl förr eller senare komma att verifieras.
Uteslutet synes icke vara, att nordborna på detta område
kunna ha varit med på ett tidigt stadium såsom A.
Schück antytt redan för åtskilliga år sedan.
Av det mångskiftande, rikhaltiga och i högsta grad
läsvärda innehållet må här i övrigt endast framhållas de
under rubriken "Rundschau" sammanfattade korta
historiska meddelandena om en mångfald tekniska och
industriella detaljproblem. Det sista bandet av årsboken
ansluter sig på ett värdigt sätt till de tjugo föregående
banden.
Knappast något tekniskt-historiskt spörsmål kan
numera upptagas till behandling utan att V. D. I:s
årsböcker ha något att förmäla i frågan och kunna vara
utgångspunkt för vidare forskningar. Torsten Althin.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska förbundet i Borås
hade fredagen den 26 februari sitt första sammanträde
för året under ordförandeskap av överingenjör Alex.
Engblom, varvid styrelse- och revisionsberättelserna
föredrogos. I enlighet med revisorernas förslag
beviljades styrelsen full och tacksam ansvarsfrihet för
1,931 års förvaltning.
Ordet överlämnades härpå till dr Gregor Paulsson
som höll föredrag över ämnet "Möjligheten och
betydelsen av ett samarbete mellan textilindustrien och
konsten". Inledningsvis framhöll talaren, att man med
begreppet konstindustri numera icke avsåge enbart av
konstnärer dekorerade lyxpjäser, utan att man snarare
därmed avsåge vackra till kvaliteten goda vardagsvaror
av olika slag. Man kunde sålunda i viss mening sätta
likhetstecken mellan begreppen konstindustri och
kvalitetsindustri.
Vad textilindustrien beträffar så ha strävandena i
denna riktning hittills varit ganska blygsamma.
Sålunda upptog textilindustrien å Stockholmsutställningen
1930 endast 1/10 av den golvyta, som det textila
konsthantverket och hemslöjden tog i anspråk. Det
kan emellertid knappast förnekas, att en höjning i
kvaliteten av textilindustriens alster skulle vara av en
oerhörd betydelse, i främsta rummet för den allmänna
smakens höjande men därjämte även för textilindustriens
ekonomi, därigenom att man skulle bättre kunna
möta den utlandskonkurrens, som i stor utsträckning
förekommer speciellt i fråga om textilier för
bostadsändamål, mattor, gardiner o. d. Man kan säga att ett
starkt behov av kvalitetsförhöjning finnes i all
synnerhet om man jämför textilindustriens alster med
hemslöjdens och det textila konsthantverkets genomgående
högre kvalitet. Just for sistnämnda klasser av
textilalster – behovstextilierna – har kvalitetsförsämringen
och stilförsämringen genom textilproduktionens
industrialisering varit nästan katastrofal. Det torde få
tillskrivas den omständigheten, att man inom den
industriella produktionen där produktionsprocessen
uppdelats i en lång serie enskilda arbetsprocesser, har
förlorat känslan för materialets möjligheter och
begränsning, som är en av förutsättningarna för att
slutprodukten skall bliva tillfredsställande ur konstnärlig
synpunkt sett. Detta tillstånd kan icke avhjälpas på
annat sätt än att ett intimt samarbete åstadkommes
mellan konstnärerna och textilfabrikanterna. Detta
samarbete får emellertid icke inskränka sig enbart till,
att man anmodar en eller annan konstnär att rita
några mönster. Samarbetet måste snarare ordnas så
mellan konstnären och industrien, att den förre får på
sitt område en ledande ställning. Vidare måste
konstnären få tid och tillfälle att ingående sätta sig in i
fabrikationens tekniska förutsättningar. Endast genom
ett sådant samarbete kan produktionen växa fram
kvantitativt och kvalitativt tillfredsställande. Talaren
bemötte vidare påståendet, att man inom textilindustrien
skulle vara helt beroende av utlandet beträffande
smakriktningen. Detta kan sägas vara fallet inom
fabrikationen av textilvaror for beklädnadsändamål
men däremot icke beträffande behovstextilierna.
Beträffande dessa senare finnes ingenting som hindrar,
att lika goda resultat kunna åstadkommas som
beträffande glas- och porslinsindustrien, som numera nått
så långt, att man till allra största delen kunnat
eliminera den förut kraftiga importen och i stället visa
världen, hur konstnärligt tillfredsställande glas- och
porslinsvaror skola se ut.
Talaren avslutade sin framställning med att påpeka,
att Svenska slöjdföreningen, vars representant han
vore, hade till uppgift att verka för den allmänna
smakens höjande i konstnärligt avseende genom
samarbete mellan konstnärer, industrierna och hantverket.
Det vore enbart glädjande, om ett dylikt samarbete
kunde komma till stånd även inom textilindustrien,
som näst livsmedelsindustrien är vårt lands största
konsumtionsindustri.
Efter föredraget följde diskussion, som inleddes av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0177.html
