Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 16 april 1932 - Tekniska föreningar - Tekniska förbundet i Borås, av O. W. - Tekniska föreningen i Uppsala, av E. K. - Stockholms byggnadsingenjörsförening - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
direktör Bernström, Göteborg, som vitsordade de goda
resultat, som man genom samarbete med konstnärerna
nått beträffande keramikindustrien, Han framhöll
emellertid, att man måste bereda sig på en rätt lång
väntetid, innan de arbetande konstnärerna kunna få
genom sina intentioner i mönster och modeller.
Överingenjör Engblom beklagade, att man icke i så
stor utsträckning som önskligt vore hade anlitat
konstnärliga krafter inom textilindustrien. Det stora
problemet ligger i, att få de konstnärliga medhjälparna att
förstå själva tekniken. Talaren ansåg att de första
impulserna till en bättre hopsmältning mellan de
tekniska och konstnärliga synpunkterna skulle givas vid
de textiltekniska undervisningsanstalterna såväl som
vid undervisningen i slöjdskolor.
Dr G. Munthe ansåg, att det icke vore fråga om ett
samarbete mellan textilindustrien och konstnärerna
skulle komma till stånd utan huru detta samarbete
skulle äga rum. Man måste därvid givetvis taga
hänsyn till de ekonomiska synpunkterna. Konstnären
måste sålunda inordna sig under de ekonomiska
lagarna, men detta får icke gå så långt, att han tvingas
att tillverka gångbara saker utan tanke på att alstren
skola tillfredsställa den goda smakens fordringar. Där
det lyckats att erhålla lämpliga konstnärliga krafter,
och samarbete organiserats på ett riktigt sätt, har man
även nått synnerligen tillfredsställande resultat.
Talaren nämnde som ett exempel Orrefors, som till stor
del tack vare två konstnärer svingat sig upp från ett
litet företag med 20 arbetare till en världsindustri.
Till föredraget, vartill även Borås hantverksförening
inbjudits, hade samlats cirka 150 åhörare, varav en
mycket stor del utgjordes av damer.
Efter föredraget avåts gemensam supé, varefter ett
animerat nachspiel med dans vidtog. O. W.
Tekniska föreningen i Uppsala
hade den 27 februari sitt andra sammanträde för året
å Gillet, vilket bevistades av ett 40-tal medlemmar med
damer. Föreningens ordförande, ingenjör Thure
Gyllenberg, höll därvid ett föredrag om "Parfymkonstens
historia från äldsta tider till nuvarande tid".
Föredragshållaren nämnde att redan de gamla
egyptierna kände till välluktande rökelse och salvor. Hos
nomadfolk parfymerade man hela tältet medelst
rökelsepulver, som hälldes på elden. Av bibeln känna vi, att
rökelse och myrra jämställdes med guld, och i det
gamla testamentet finnes rökelse omnämnd även från de
äldsta tider. Talaren redogjorde därefter för de olika
ämnen, som spelat den största rollen vid framställandet
av parfymer och som ännu i dag användas, deras
egenskaper och deras förekomst i naturen eller
framställning. I naturen förekommande luktämnen, som
direkt kunna användas vid parfymframställning, äro
mysk, zibet, ambra m. m. Blommornas luktämnen
extraheras som oljor, t. e. rosenoljan, som betingar ett
pris av tusentals kronor per kilogram. En del
blomdofter fixeras i form av pomador, där luktämnena
absorberats av svinister. Konstgjorda luktämnen kunna
i en hel del fall med framgång konkurrera med de i
naturen förekommande men äga ofta ej deras "efterlukt".
En stor mängd ljusbilder samt prover på rå-,
mellan- och färdigfabrikat illustrerade det intressanta
föredraget. Efter föredraget följde supé samt samkväm
med sång, en teaterpjäs och dans. E. K.
Stockholms byggnadsingenjörsförening
höll den 4 mars årssammanträde å restaurang Metropol.
Ansvarsfrihet beviljades styrelsen för det gångna
årets förvaltning.
Till föreningens ordförande omvaldes byggnadsingenjören
Harald Jirlow. Till rådgivande ledamöter i
styrelsen utsagos hrr Olle Engkvist, Axel Olsson och
Ernst Mårdell. övriga styrelseledamöter blevo hrr
Rick. Jonsson, Oskar Nordborg, Olof Olofson, Nils R.
Hjort och Seth Torne samt styrelsesuppleanter hrr Sven
Thunström och Sven Frendesson. Till revisorer valdes
hrr Sune Edwall och Sven Ekelöf.
Byggmästare Olle Engkvist höll därefter ett
orienterande anförande rörande den svenska kommitténs
arbete för nordisk byggnadsdag, vilken som bekant i
år kommer att avhållas i Helsingfors.
Framställning om anslag till Sveriges kommitté för
nordisk byggnadsdag 1932 beviljades enligt styrelsens
förslag.
Vid den efterföljande supén avtackades de avgående
styrelseledamöterna. För den musikaliska underhållningen
och roligheterna svarade den välbekante och
uppburne Jean Claeson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
