Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 23 april 1932 - Några vägar för tillgodogörande av den tekniska pressen, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nederlandsch Institut voor Documentatie en Registratur i
Haag. Det avser endast att meddela tidskriftsartiklarnas
titlar. Om arbetets fullständighet har jag
ännu ej kunnat bilda mig någon åsikt, men givetvis
bör det få användning vid en svensk sådan verksamhet.
För den erfarne forskaren, som bearbetar en
specialuppgift, liksom för storindustrien, som förfogar
över egen skolad bibliotekspersonal, torde i
allmänhet sovringen av det vidlyftiga material, som kan
ställas till deras förfogande, ingå såsom ett led i
själva forskningsarbetet, varför således i sådana fall
någon ytterligare vägledning ej är erforderlig.
Men huvuduppgiften vid främjandet av tekniska
självstudier anser jag vara att ur den oerhört
omfattande tidskriftslitteraturen sovra ut det
väsentliga och värdefulla, varigenom den snabba
utvecklingen på teknikens olika områden lättare kan följas
och de rörelser och tendenser, som förefinnas inom
olika grenar av ingenjörsvetenskapen, snabbare och
lättare kunna överskådas. Detta är en delikat
uppgift, enär den knappast kan undgå att bliva
subjektivt färgad på grund av den mångfald olika
synpunkter och intressen, som äro förknippade med och
påverkas av en sådan granskning. Vidare måste
omfattningen därav begränsas så, att det utvunna
materialet kan överskådas och så att arbetet vilar
på sund ekonomi.
Granskningen går således ut på att åstadkomma
referat ur den tekniska litteraturen, huvudsakligen
tidskriftslitteraturen, i den omfattning, som nyss
antytts. Det gäller då att närmare utforska, efter
vilka linjer dessa referat skola utarbetas för att
tillgodose berättigade fordringar.
Ett studium av den referatlitteratur, som utgives
i utlandet och de referat, som en mängd tekniska
tidskrifter införa i sina spalter, ger anledning till
många reflexioner. Beträffande omfattningen av
referaten, så har jag sammanställt sådana från en
del mera kända utländska tidskrifter och studerat
den utsträckning, i vilken referat lämnas samt det
genomsnittliga ordantalet i varje referat. Det visar
sig därvid, att referatens omfattning varierar från
något tiotal ord upp till 600 ord.
Denna skillnad i referatens omfattning beror på
växlande uppfattning rörande referatens uppgift. De
kortaste referaten utgöra i allmänhet endast en
förtätad innehållsförteckning, de längsta en
omredigering av uppsatsen i sin helhet till mindre format.
I bägge fallen meddelas sålunda utan större sovring
allt vad ifrågavarande artikel innehåller. Men skall
en sovring överhuvudtaget äga rum, så bör den
omfatta både artiklarna såsom sådana och deras
innehåll på så sätt, att endast det, som är nytt eller
eljest av särskilt intresse i artikeln, medtages i
referatet. Ser man uppgiften ur denna synpunkt, så
kan omfattningen i allmänhet begränsas till ca 100 ord.
Referatlitteraturen uppvisar emellertid en
mångfald olika uppfattningar av denna uppgift. Det
tidigare omnämnda "Engineering Index", som omfattar
60 000 kort per år och lär kosta 1 500 dollar, ger
reterat om i genomsnitt 60 ord, men dessa omfatta
blott en redogörelse för innehållet utan sovring.
Den personal, som utför arbetet, består också enligt
vad jag erfarit från en svensk biblioteksman, som
gjort besök på platsen, blott av fem personer,
möjligen tekniskt bildade, men utan särskilda
specialkunskaper. I "Technische Zeitschriftenschau"
däremot, som utgives av "Verband Deutscher
Ingenieure", utarbetas referaten av ett stort antal
sakkunnige, ofta ej ens boende på utgivningsorten.
Referaten bliva därför ganska gamla, innan de
komma i tryck, och de äro enligt min uppfattning
alltför korta för att giva den bild man önskar få
av uppsatsen. Någon sovring av uppsatsernas
innehåll synes man heller ej vågat sig på, men referaten
av uppsatserna torde vara fullt vederhäftiga.
Av de referat jag hittills studerat synas inga helt
fylla de önskemål jag ovan uppställt, nämligen en
sovring ej blott av själva uppsatserna utan även av
deras innehåll, sålunda att endast det, som äger
nyhetsvärde eller eljest intresse, medtages. Detta
ställer givetvis stora fordringar på sakkunskapen hos
dem, som skola utarbeta referaten, men även om
brister kunna förefinnas, så torde det vara bättre
att gå efter dessa linjer än att sjunka ned till enbart
en innehållsförteckning.
Betrakta vi då de olika fackgrupper, för vilka
referat skola utarbetas, så torde icke nog kunna
framhållas vikten av att en alltför långt driven
specialisering icke genomföres vid referatstudier.
Visserligen kan det med skäl anföras att en
ingenjörs arbetstid i allmänhet är så hårt
belastad, att han endast hinner ägna sig åt de frågor,
som falla inom hans speciella verksamhet. Men det
torde väl av alla uppmärksamma iakttagare kunna
bekräftas, att de flesta nya uppslag eller märkligare
förbättringar på det tekniska området antingen
härröra från forskningsarbeten på gränsgebit mellan
ett eller flera fackområden eller – som en framgångsrik
konstruktör nyligen uttryckte det – ur korsningen
mellan olika specialiteter. En alltför långt driven
specialisering medför också att vederbörande mister
kontakten med vad som rör sig i tiden på sådana
områden, dä.r hans eget arbetsområde har så att
säga antingen konsument- eller leverantörintresse.
För att taga ett exempel så bör en ingenjör
sysselsatt med stålfabrikation ej blott studera allt vad till
själva fabrikationen hörer utan han bör även om ock
flyktigt följa de nya användningsområden, som
nya stålsorter fått liksom framförallt nya
maskinkonstruktioner och de önskemål beträffande
stålmaterialet, som därvid framkomma.
Som ett blygsamt försök i denna riktning har jag
månadsvis i Teknisk tidskrift lämnat en översikt
över tekniska nyheter inom de mekaniska och
elektriska facken, och det är min tro, att man med
bättre tillgång till sakkunskap på flera områden än
den, som stått mig tillbuds, skulle kunna utveckla
dessa tidskriftsöversikter till något mera värdefullt.
Det föresvävar mig, att om varje ingenjör ägnar tio
minuter i månaden åt en sådan allsidig översikt
utarbetad i resp. delar av fullt kompetenta personer,
så skulle därmed ett stort steg vara taget för att
möjliggöra för den svenske ingenjören att utan
alltför stor möda följa med den tekniska utvecklingen i
världen och detta ej blott inom eget område utan
mera allmänt.
Vad utgivandet av dessa referat beträffar, så kan
det ske på flera sätt, nämligen i förhandenvarande
tidskrifter, i särskild referattidskrift och i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
