Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 18. 30 april 1932
- Några vägar för tillgodogörande av den tekniska pressen. Diskussion, av Axel Waldner, Lindstedt, H. N. Pallin, E. Hubendick, Chr. Sylwan, Edy Velander och F. Holmgren
- Notiser
- Stockholms gas- och elektricitetsverk under år 1931
- Termodynamiska storheter och beteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke specialister, som vilja veta något om dessa
områdens utveckling. På sitt eget område vill man dock ha
mer än vad sådana referat kunna ge. De hittills
tillgängliga registren hade tal. härvid ej funnit
tillfredsställande. De ge möjligen en "trådände" att rulla
vidare på. Rubriker räcka ej, när man söker uppgifter i
en specialfråga. Referat kunna icke åstadkommas utan
genom metodiskt arbete av ett stort antal sakkunniga.
Vore det möjligt att intressera unga ingenjörer för ett
sådant arbete. Referaten kunde sedan genom en central
distribueras till sådana ingenjörer, som vilja följa ett
visst område och då finge möjlighet sovra ut, vad de
verkligen finna värt för dem att läsa.
Ingenjör Chr. Sylwan trodde den ekonomiska sidan
av frågan viktigast i första hand. Man bör undvika gä
in för nya system. Inom patentverket är genomfört ett
registreringssystem med klasser och subklasser efter
tyska patentverkets mönster. Detta borde enl. tal:s
mening vara mycket lämpligt bygga på för en registrering
av tekniska uppsatser.
Civilingenjör Edy Velander ansåg det av ingenjör
Holmgren framförda förslaget gott. Det hade tyvärr
visat sig att referenslitteraturen visat tendens att svälla
i kapp med tidskriftslitteraturen.
Civilingenjör F. Holmgren förklarade sig aldrig hava
tänkt sig införa referatregister med många 10 000-tal kort,
utan samling av fakta som äro av betydelse inom resp.
områden. Dessa äro i själva verket ej så många. Tal.
hade på sitt huvudområde funnit 600 à 700 referat per
år motiverade. Ansåg ej systemet idealiskt, men som ett
steg framåt till undvikande av tidskriftshögarna på
skrivborden. Gent emot ing. Sylwans förslag vore att
anmärka, att man gärna bör gå in för ett system, som
återfinnes på andra bibliotek. Nordens tekniska
högskolor ha antagit Washingtons system och man borde då
vidhålla detta.
Föreningen beslöt uppdraga åt styrelsen att, med
beaktande av vad under diskussionen framkommit, försöka
föra frågan framåt mot en lycklig lösning.
NOTISER
Stockholms gas- och elektricitetsverk under år 1931.
Om driften vid Stockholms gas- och elektricitetsverk
under fjolåret meddelas i den i dagarna publicerade
årsredogörelsen bl. a. följande:
Gastillverkningen (enbart kolgas) uppgick till 88,75
mill. m3 och översteg därmed 1930 års tillverkning med
5,40 %. Gasens kalorimetriska värme värde var i
medeltal 4 560 Cal vid 15 °C och 760 mm Hg, eller lika högt
som under år 1930. Under året avgasades sammanlagt
251 000 ton kokskol.
Den under året producerade koksmängden uppgick
till 162 460 ton, eller 5,8 % mera än år 1930. Av
stenkolstjära erhölls en kvantitet av 8 385 ton. Ammoniaken
bearbetades till 21 097 ton ammoniumsulfat och 188 ton
kaustik ammoniak. Vidare erhöllos 1 641 ton
bensolprodukter.
Gasförbrukningen uppgick under året till 88,8 mill.
m3, utvisande efter avdrag av ca 240 000 m3 till
undereldning av kammarugnarna en ökning av 7,28 % mot
år 1930. Härav kommo 90,30 % på den privata
förbrukningen, 2,24 % på den offentliga belysningen, 0,27 % på
undereldning i kammarugnarna, 0,38 % till gasverkets
förbrukning samt 6,81 % till fyllning av nya ledningar
m. m. Gasförbrukningen för den offentliga belysningen
minskades under året med 10,46 %, medan den enskilda
förbrukningen ökades med 5,39 %. Kondensation och
gasförlust utgjorde 6,81 % mot 4,60 % år 1930. Antalet
gas- och oljelyktor för gatubelysning minskades under
aret från 3 908 till 3 490.
Antalet glödljusbrännare minskades från 3 608 till
3 502, antalet gasspislar ökades från 67 646 till 77 875,
antalet vanliga kokapparater minskades från 80 753 till
78 618, antalet stekugnar minskades från 29 128 till
28 294, antalet värmeskåp ökades från 4 015 till 4 535,
antalet varmvattenapparater från 10 554 till 10 705.
Gaskaminernas antal minskades från 1 706 till 1 618, medan
konditori- och bageriugnarna ökades från 404 till 444
och övriga apparater för livsmedelsindustri,
restauranter m. m. från 1 774 till 1 970 samt för övrig industri
och hantverk från 19 952 till 20 735.
Energialstringen vid elektricitetsverket uppgick under
året till 256 063 200 kWh trefasenergi, därav från
Värtaelektricitetsverket (ångkraft) 36 278 000 kWh, från
Untraverket 143 955 300 kWh och från Lanforsverket
75 829 900 kWh. 65,22 % av denna energimängd
utgjordes av 25-periodig växelström och 34,78 % av
50-periodig. Från Lanforsverket erhölls dessutom 4 012 900
kWh överskottsenergi, som förbrukades av den
elektriska ångpannan i Värtaverket för beredskapshållning
av ångpannorna. Den härigenom ernådda minskningen
i kolförbrukning har beräknats utgöra 945 ton.
Kraftleveranserna från Untra hava fyra gånger under
året avbrutits på grund av svår iskravning; det längsta
avbrottet hade 10 timmar 41 minuters varaktighet.
Kraftleveransen från Lanforsen har hela året pågått
utan avbrott. Ett tredje aggregat togs där i bruk den
30 juni.
Högsta antalet per dygn alstrade och erhållna kWh
trefasenergi 6 och 30 kV inträffade den 15 december
och uppgick till 1 116 600 kWh. Högsta belastningen
inträffade den 10 december med 84 000 kW.
Förbrukningen uppgick under året till 206 751152
kWh, därav 26,8 % för enskild belysning enligt allmän
belysningstaxa, 3,18 % för offentlig belysning, 13,81 %
för motordrift, 15,39 % för spårvägsdrift och 31,83 %
för storindustriell drift.
Termodynamiska storheter och beteckningar. I "IVA"
(1 april 1932) har professor E. Hubendick refererat ett
förslag till termodynamiska storheter, som nyligen
framlagts av en kommitté, tillkallad av presidenten i
internationella kylinstitutets i Paris kommission I,
professor W. H. Keeson. I kommitténs arbete har från
svensk sida deltagit professor Hubendick. Betecknar
U inre energi, S entropi, T absolut temperatur, p tryck
och v spec. volym, föreslås följande: 1) Funktionen
(U + pv) kallas "entalpi" och betecknas W.
Benämningen "värmeinnehåll" övergives såsom varande
vilseledande och använd även för andra storheter. 2)
Funktionen (U – TS) bibehåller benämningen "fri energi"
och betecknas F. 3) Funktionen (U – TS + pv)
benämnes "potential" eller "termisk potential" och
betecknas H. 4) Funktionen (TS) erhåller intet officiellt
namn. Den som önskar kan dock benämna den
"bunden energi". 4) Skulle majoriteten föredraga, att
funktionen (U + pv) betecknas med J och funktionen
(U – TS + pv) betecknas med P, må detta även
beslutas. 6) Enheten för entropi betecknas som tillskottet
av entropi till en kropp, då man på reversibel väg tillför
den 1 kalori vid 1° Kelvin, eller, vilket betyder
detsamma, T kalorier vid T° K. Denna enhet kallas "clausius".
Enheten för entropi, med termojoule som enhet för
värmemängd, kallas "onnes".
Från svensk sida har beträffande punkterna l, 2, 3
och 4 uttalats instämmande. ’Som beteckning för entalpi
föredrages J, emedan den är allmänt använd i den
tekniska litteraturen. Som beteckning för potential
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0193.html
