Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 212 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 21 maj 1932 - Olja eller bensin, av Evert Norlin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 10. Bild av Nynäshamns bergoljeraffinaderi, tagen före krackanläggningens uppförande.

Som ett komplement till den inom bergoljeindustrien
så viktiga krackningen har användning av
tryckhydrering sista tiden blivit allt mer aktuell.
År 1928 byggdes en försöksanläggning vid Baton
Rouge i U. S. A. och sedan har en anläggning i
kommersiell skala byggts vid Bay Way av Standard
Oil Co. För att processen skall bliva ekonomiskt
möjlig, måste man kunna erhålla billig, ganska oren
vätgas samt använda katalysatorer, som icke
förgiftas av svavel. Vätgas framställes ur naturgas
eller generatorgas genom upphettning med
vattenånga med eller utan inverkan av katalysatorer. För
själva hydreringen med framgång använda
katalysatorer uppgivas vara: oxider av krom, wolfram,
molybden och vanadin samt sulfider av natrium och
andra metaller. Erforderliga temperaturer ligga
mellan 400 och 1 100°C. Man använder lägre
temperaturer för paraf finkolväten och högre för cykliska
kolväten. Trycket har en storhetsordning av 150
atm. Ett av de viktigaste resultaten utom själva vätebindningen är det
samtidiga borttagandet av svavel ur oljan, helt eller till större delen, 60–85 %,
enär svavlet med väte bildar vätesvavla, som bortgår med de
okondenserbara gaserna. Bensin erhållen genom kombinerad kläckning och
hydrering, har en hög resistens mot knackning och är synnerligen beständig. Det
förra beror på dess höga halt aromatiska kolväten, det senare på att de
ingående kolvätena genom hydreringen blivit mättade. Genom tillämpning av
hydreringsförfarandet inom petroleumindustrien kan man således i samband
med krackmng få en högvärdig, svavelfri bensin med mycket högt utbyte och
har möjlighet att ur lågvärdiga, starkt svavelhaltiga råoljor, eller återstoder
framställa svavelfria, tunna och tjocka motorbrännoljor.

Tack vare de moderna kontinuerliga destillationsmetoderna samt tillämpning
av kracknings- och hydreringsprocesserna är raffineringstekniken
utomordentligt smidig och lätt att anpassa efter marknadsbehovet. Den kommer
icke att göra alltför stort motstånd mot de pendlingar, som andra
omständigheter kunna åstadkomma hos balansen mellan lätta och tyngre motorbränslen.

Motorbränslenas egenskaper, leveransbestämmelser.

Vid en jämförelse av egenskaperna hos olika motorbränslen kommer man
till följande allmänna resultat:

Bensin har synnerligen stor explosionsförmåga i gasblandning med luft
tack vare den lätthet, varmed den förgasas; flampunkten ligger för olika
bensinslag strax över eller under 0°, och bensinens effektiva värmevärde är
högt, omkring 10 500 kCal. Gränsvärdena för explosiva gasblandningar med
luft ligga emellertid icke så långt från varandra som vid en del andra gasformiga,
brännbara ämnen, t, e. acetylen.

Solarolja eller tunn motorbrännolja. Denna är ett
destillat, kokar mellan ca 250–360°C. Vid 20°C
är dess viskositet under 2, den är således mycket
lättfluten. Den är icke lätt förgasbar utan måste
förstoftas i motorn. Effektiva värmevärdet ligger
över 10 000 kCal. Flampunkt över 60°C.

Tjocka motorbrännoljor. Hit höra ett antal
sinsemellan ganska olikartade bergoljeprodukter,
vanligen massut eller destillationsåterstod. Flampunkten
ligger över 60° C, värmevärdet mellan 9 300 till över
10 000 kCal. Man har sökt klassificera dessa oljor
efter viskositeten i olika sorter, t. e. enligt British
Standard Specification:

	I	II	III	IV
Viskositet vid 38° C
(100° F), E°. . .	< 2,5	< 8,0	< 25	< 45

Fig. 11. Bild från Nynäshamn med krackanläggningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>