Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 21. 21 maj 1932
- »CONTAINERS» — transportsystemet för mass- och styckegods på frammarsch, av E. Nothin
- Olja eller bensin, av Evert Norlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
å botten anbragta fästbeslagen hava därjämte till
uppgift att vid behållarnas uppställning på vått
underlag skydda godset mot väta.) Dimensioner och
placering av dessa beslag måste givetvis
standardiseras så att behållare av olika typer alltid kunna
anbringas på en med "skor" utrustad vagn. I fråga
om de lätta behållarna föreslås därjämte, att
desammas botten på mitten göres något högre för att
möjliggöra behållarnas upplastning å en kraftig
magasinskärra (urtagningen motsvarar måtten av
franska och tyska standardmodeller av dylika kärror).
Ehuru containerfrågan i Europa ännu endast står
på experimentstadiet och man ännu ej har slutgiltigt
fastställt behållarnas konstruktiva utformning för
internationell trafik, har man på sina håll redan under
hand börjat diskutera själva organisationsfrågan.
Från franskt håll föreslås sålunda, att en eventuell
internationell containertrafik skulle erhålla en
central organisation ungefär i analogi med
"Wagon-Lits"-bolaget. Andra anse att behållarna skola förbli
järnvägsförvaltningarnas egendom och att
containertrafiken bör ordnas på ungefär samma sätt som
vagnsamtrafiken. Slutligen göres på andra håll
gällande att behållarna böra tillhöra trafikanterna eller
privata speditörer, vilka senare skulle ombesörja
deras lastning, försändning och lossning.
OLJA ELLER BENSIN.
Av docent Evert Norlin.
(Forts. fr. sid. 205.)
Inom krackindustrien i U. S. A. tillämpas 38 olika
metoder. Av dessa skall jag något redogöra för
Dubbs process, ty den har för oss ett visst intresse,
enär A. Johnson & Co:s petroleumraffinaderi i
Nynäshamn har en Dubbs krackanläggning. Ett schema
för eri sådan anläggning visas på fig. 9. Den består
av en ugn för gas- och oljeeldning med ett system
av 50 tuber vardera om ca 9 m, vilka bilda en enda
sammanhängande ledning, ett slags fyrkantspiral,
vidare en expansionskainmare för reaktion och
delvis förångning, ett deflegmationstorn samt
vattenkondensor under tryck. I tubsystemet drives trycket
upp till över 20 atmosfärer och temperaturen till
440–480°C. I reaktionsbehållaren sänkes trycket
delvis, och i denna alstras bensin, solarolja samt
tungolja jämte fritt kol. Bensinen avskiljes i
kylaren. Solaroljan uttages delvis, delvis får den
återgå till tubsystemet. Däremot uttages den tjocka
brännoljan med avskilt kolstoft. I reaktionskammaren
avsätter sig emellertid så mycket kol, att det
tid efter annan måste avlägsnas. Krackning sker
av en råolja, och denna undergår förvärmning
genom att passera deflegma-tortornet och andra
anordningar för värmeutväxling, så att de
avgående, heta produkternas värme utnyttjas i
möjligaste mån. Utbytet av en råolja ligger vid
45–50 % bensin, 15–20 % solarolja, 15–20 % tjock
brännolja samt gas. Denna senare räcker till för
krackningsugnen och till en ångpanneanläggning. I
samband härmed är jag i tillfälle att lämna vissa
uppgifter om Nynäshamnsraffinaderiet och
visa en del bilder därifrån. Första delen,
asfaltdestillationen, färdigbyggdes 1928 och den andra,
krackanläggningen, 1929–30. Tillverkningen var förra
året följande:
| Bensin . . . | 68 000 fat | Brännoljor . . . | 79 920 fat |
| Fotogen . . . | 7 750 fat | Asfalt . . . | 25 000 ton |
Fig. 10 visar asfaltdestillationsverket med kokare,
asfaltbehållare, kylare och kontrollrum, vidare
tankanläggning samt kontors- och laboratoriebyggnad.
Vid den tidpunkt, då denna bild togs, var
krackanläggningen ännu icke uppförd.
Fig. 11 visar krackanläggningen med ugnen med
tubsystemet närmast, där bakom reaktionskammare
och deflegmatortorn.
Fig. 12 är en totalbild av bägge anläggningarna,
krackningsanläggningen närmast. Huset nedtill höger
innehåller pumpar och kontrollorgan för reglering
av anläggningens drift.
Fig. 13 är det inre av detta pump- och regleringshus.
Fig. 14 är slutligen ett flygfoto över hela området.
 |
Fig. 9. Schema över Dubbs krackprocess.
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0221.html
