Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 214 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 21 maj 1932 - Olja eller bensin, av Evert Norlin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 14. Flygfoto av Nynäshamnsverken.

tillsatte The American Petroleum Institute, vari
U. S. A:s petroleumindustri har starka intressen,
en kommitté, benämnd "the eleven", vilken 1925
framlade en utredning om "American Petroleum
Supply and Demand". Under det Stebiriger
uppskattat U. S. A:s petroleumtillgångar till endast 7
milliarder fat, kommo "the eleven" till att med
kända metoder kunde ur kända oljefält pumpas 5,3
milliarder och enligt nya, förbättrade metoder
ytterligare 26 milliarder fat. Dessutom böra i
underliggande, nu okända lager vid djupborrning kunna
utvinnas mycket stora mängder. Härtill komma
väldiga arealer, vars geologiska karaktär gör det
sannolikt, att nya oljefält av betydande kapacitet
böra kunna upptäckas. "The eleven" visa i sin
utredning på vägar att göra användningen av
petroleumprodukter mera effektiv och sparsam genom
att höja verkningsgraden hos de maskiner och
anordningar, som förbruka petroleumprodukter och
undvika onödiga förluster. Är den av "the eleven"
gjorda utredningen riktig, torde man få höja siffran
på bergoljetillgångarnas varaktighet från 30 år till
300 eller kanske 3 000 år, ingen vet något härom
ens med någon grad av visshet. I alla händelser är
det inte att undra på, om man börjat använda och
söka efter ersättningsmedel för motorbränslen ur
bergolja.

I betydande utsträckning användes redan nu som
inblandning i bensin och därigenom delvis ersättande
densamma: alkohol, bensol och hydrerade
naftalin- och antracénkolväten. Dessa ämnen tjänstgöra
samtidigt som antiknackmedel. Alkohol erhålles billigt
genom förjäsning av melass och sulfitavfallslut.
Framtida möjligheter till billig alkohol erbjuda
träförsockring, syntes ur olika industrigasers olefeiner
samt möjligen även ur karbid. Bensol är f. n.
tvivelsutan det bästa bensinersättningsmedlet. Det
erhålles i betydande mängder som biprodukt från
gas- och koksverken.

En rik reserv av råmaterial för motorbränslen äro
oljeskiffrarna. Sverige har stora förråd av oljeskiffrar,
men tyvärr äro de ganska fattiga på olja – de
bästa 4–5 %. Annorlunda är förhållandet i många
andra länder, och en mycket gammal skifferoljeindustri
har ju existerat i Skottland och Frankrike. Närmaste mera betydande
oljeskifferfyndigheter hava vi i Estland, varest även svenskt kapital varit
intresserat. Emellertid går den estländska skifferoljeindustrien f. n. på
grund av lågkonjunkturen inte minst inom oljebranschen med mycket
inskränkt drift. År 1929 producerades i Estland totalt 77 tusen fat olja och
1930 70 tusen fat. Det svenska oljebolagets försöksanläggning drives
ganska diskontinuerligt.

De industrier, som bearbeta stenkol och brunkol genom vanlig
torrdestillation, lämna vissa bidrag till motorbränslena, men så länge
bergoljeprodukterna äro så billiga, finnes det icke
behov av sådana ersättningsämnen, som icke passa lika bra som
bergoljeprodukterna till förefintliga motorer, och i detta avseende
äro mellanolja och tyngre olja ur vanlig stenkolstjära mindre lämpliga.

Torrdestillationstekniken har emellertid gjort stora
framsteg. Genom lågtemperaturförkolning av stenkol
höjes utbytet av tjära och olja till det två- till
fyrfaldiga, och oljedestillaten få en med bergoljan mera
besläktad karaktär. Denna process har av flera skäl
ej slagit igenom ekonomiskt, men ett stort antal
försöksanläggningar i fabriksskala drivas. Orsaken till
det negativa ekonomiska resultatet hittills av
lågtemperaturförkoksning ligger i oljeprodukternas f. n. låga
handelsvärde senast i den erhållna s. k. halvkoksens
mindre fördelaktiga egenskaper; den kan icke
konkurrera med vanlig koks. Däremot har i Tyskland
lågtemperaturförkolning av brunkol utvecklats till en
omfattande industri, som producerar stora mängder olja.

Framtidsutsikterna för tillgång på motorbränslen
hava emellertid ljusnat betydligt. Sedan försöken att
överföra fasta bränslen: stenkol, brunkol och ved
genom kombinerad krackning och tryckhydrering i
oljebränslen givit tekniskt så lovande resultat. Höga
utbyten av oljeprodukter hava ernåtts vid
tryckhydrering enligt Bergius och hydrering av vattengas
enligt Fischer. Särskilt tryckhydrering av brunkol
har visat sig möjlig att under hyggliga konjunkturer
genomföra i industriell skala.

Enligt engelska försök i större skala erfordrades
för framställning av 1 ton oljeprodukter genom
hydrering 3,65 ton stenkol, varvid även det stenkol
medräknats, som erfordrades för upphettning och
ångalstring (se The Iron and Coal Trades Review 1931,
s. 982). Tryckupphettning av stenkol utföres vid
200–400 atm tryck och ca 450° C temperatur.

The Fuel Research Board i England har utfört
ganska lovande försök att tryckhydrera
lågtemperaturtjäror till petroleumliknande produkter, varvid
ammoniummolybdat, impregnerat i aktivt träkol eller
kiselsyregel visat sig vara en effektiv katalysator
särskilt vid samtidig närvaro av svavel (se Report
of the Fuel Research Board 1931, s. 49).

I Sverige pågår som bekant vid IVA:s laboratorier
arbeten på oljeutvinning ur trä genom hydrering.
Försöken i liten skala hava givit så goda resultat, att en
anläggning för hydrering av trä i halvstor skala
anlagts vid Marieberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>