Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 21. 21 maj 1932
- Olja eller bensin, av Evert Norlin
- Notiser
- Metallografiska institutet under år 1931
- Ett märkligt turbinutbyte, av C. E. Svala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Framställning av lätt, syntetisk bensin och metanol
genom hydrering av vattengas bearbetas alltjämt i
Tyskland. Man använder temperaturer omkring
200°C och tryck på ca 200 atm.
En på detta sätt framställd bensin uppgives bestå av
ca 3 % omättade kolväten, 8 % aromatiska, 52 %
naftener och 37 % paraffinkolväten och vara av samma
karaktär och egenskaper som petroleumdestillat.
De hittills vunna resultaten av arbetet på
framställning av syntetiska flytande motorbränslen ur de
fasta äro således goda och lova en lycklig utveckling.
Då världens stenkolstillgångar uppskattas till 7 000
milliarder ton och vedtillgångarna ävenledes äro stora
och förnyas genom återväxt, synes även för långliga
tider framåt produktionen av bensin och olja kunna
väl tillgodose behovet och anpassas därefter.
NOTISER
Metallografiska institutet under år 1931. Ur
metallografiska institutets nyutkomna årsredogörelse anföras
följande uppgifter om institutets vetenskapliga
verksamhet under fjolåret.
Arbetena med elektrolytisk slaggseparation hava
under året fortsatts. Det med porös mellanvägg
försedda elektrolyskärlet har visat sig lämna goda
separeringsresultat. Arbetet har hittills omfattat endast
kolfattigt material men fortsattes med material av
högre kolhalt, och goda utsikter finnas, att
slaggseparation även här skall kunna kvantitativt genomföras.
Ett tidigare påbörjat arbete med en automatisk
slaggräkningsmetod har måst nedläggas och arbetet i
stället inriktas på den nödvändiga förutsättningen,
nämligen metallprovs polering å hårt, torrt underlag. För
detta ändamål har sedimentationsanalys av olika
slipmedels dispersitet befunnits nödvändig.
Ingenjör J. Härdén har konstruerat en gniststräcka
för högfrekvensugn, i vilken gnistan slår över mellan
en kvicksilverelektrod och en volframelektrod i vätgas
med några atmosfärers tryck. Den nya konstruktionen,
en förbättring av en tidigare amerikansk konstruktion,
arbetar nästan ljudlöst. Även å reflexionsugnen ha
förbättringar införts. Elektrodställningen har
förändrats i syfte att minska skuggningen från negativa
elektroden. Den positiva elektroden har försetts med
en kärna av ceroxid, den negativa med kärna av
volframmetall, varigenom stabilisering av ljusbågen
ernåtts.
Med understöd av kommerskollegium har ingenjör
Härden fortsatt arbetet med den kromhaltiga
aluminiumlegeringen "kromal", varvid knutsilar och andra
föremål för industriellt bruk underkastats provning.
Undersökningar av vätets överspänning å
metallelektroder ha visat, att överspänningen är beroende av
elektrodernas krökningsradie beträffande de
undersökta metallerna kvicksilver, platina, rent silver och
silverlegering. Professor C. Benedicks’ tidigare
undersökningar över den elektriska homogeneffekten ha
fortsatts av dr G. Siljeholm.
Samarbetet med Stockholms högskola har under
året fortgått, varvid bl. a. undersökningar utförts
rörande tantalkarbider och tantalborider, systemet
nickelbor och silicider av nickel och kobolt.
Ett märkligt turbinutbyte. År 1908 eller möjligen
1909 uppgavs, att rekordet i fråga om verkningsgrad
uppnåtts vid provning av en då nyligen installerad
turbin i Trollhätte kraftverk. Sedan dess har utvecklingen
å vattenturbinområdet gått mycket hastigt såväl ifråga
om verkningsgraden som den effekt man kan utvinna
hos det enskilda aggregatet. Ännu år 1916, då
kraftstationen utvidgades, kunde man dock ej uppnå större
effekt än 13 200 à 13 800 hkr inom samma utrymme
som stod till buds för de äldre 12 500 hkr turbinerna,
trots att man hade rätt fria händer ifråga om
dimensioneringen ej minst med avseende på sugröret.
När därför turbinfirmorna för ett par år sedan
ansågo sig med ombyggnad av de äldre turbinerna kunna
utlova 15 500 à 16 000 hkr effekt under samtidigt
förbättrad verkningsgrad, vann detta vattenfallsstyrelsens
intresse. Med hänsyn till det relativt begränsade
utrymme, som Trollhättestationen disponerar, och även
ur reservsynpunkt med hänsyn till stationens höga
belastningsgrad har det vid Trollhättan alltid varit
välkommet med hög effekt hos det enskilda aggregatet.
Det uppdrogs alltså åt en svensk firma att företaga ett
turbinutbyte, varvid firman ansåg sig kunna behålla
turbinskåp, sugrör, lager, regulatorer m. m. Firman
hade garanterat en inaximieffekt av 16 000 hkr med en
maximiverkningsgrad av 90,5 % vid 7/8 belastning.
Turbinutbytet verkställdes sommaren 1931 på den
korta tiden av 8 veckor. Turbinen kunde emellertid
icke tagas i bruk och avprovas förrän inemot jul, enär
beställaren samtidigt passade på att genomföra vissa
reparationsarbeten i tuben. Turbinprovningen utfördes
medelst 17 flyglar, placerade på två mot varandra
vinkelräta diametrar i den cirkulära tuben (diam. 4 250
mm). Resultatet visade dels att mycket jämna
strömningar förefunnits i tuben, dels att vid de olika
belastningarna och varvtalen erhöllos sinsemellan mycket
överensstämmande värden. Då de även överensstämde
med provhjulsvärdena, måste en god verifikation för
provets riktighet anses föreligga.
Att resultatet blivit så gott och att strömningarna
 |
Fig. 1. Sektion genom turbinskåpet före turbinutbytet.
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0225.html
