Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 23. 4 juni 1932
- Norsk teknisk museum i Oslo, av Torsten Althin
- Olja eller bensin. Diskussion, av Hj. Frost, J. P. V. Ørs, Hubendick, Norlin, A. Carlsund, S. Bendz, Hilding Håkanson, referat av Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rullager, snäckan är delad för att undgå dödgång vid
matningsanordningen till delskivan etc. Bland de
utställda fordonen finnes Norges första trafikbil
(från 1895) och en rolig Daimlerkupé med elektrisk
drift på framhjulen (från omkring år 1900). Många
fler exempel skulle kunna framdragas ur den
sevärda samlingen, men jag inskränker mig till att
rekommendera osloresenärerna att besöka museet.
Några specialmuseer, nämligen Norsk urmuseum,
Norsk radiomuseum och Föreningen for socialt
arbeide ha ordnat specialavdelningar i det tekniska
museet. Särskilt är radioavdelningen omfattande
och av stort intresse.
Till föremålssamlingarna, av vilka blott ett urval
nu är utställt, ansluta sig ett industrihistoriskt
bildarkiv, ett ritningsarkiv, en porträttsamling och en
mycket stor samling skioptikonbilder.
Genom öppnandet av museets utställning har det
första steget tagits till förverkligande av den stora
planen på ett norskt tekniskt museum omfattande
alla ingenjörskonstens och olika industrigrenars
historiska utveckling, och med kännedom om den
målmedvetenhet med vilken arbetet bedrives, kan man
hysa de bästa förhoppningar om, att den planen
kommer att realiseras även öm det kanske kommer
att dröja många år. Förutom svårigheten att erhålla
penninganslag och donationer i dessa tider har
museet att kämpa mot en viss brist på förståelse,
som är genomgående för allt, vad som rör teknik
och industri i Norge, en sak som i samband med
öppningshögtidligheterna kraftigt poängterades i ett
föredrag av statsrådet Torolf Prytz och även av det
norska industriförbundets ordförande. Bägge
uttalade emellertid även sin förvissning om, att
tillkomsten av det tekniska museet och dess samlingar
skall för alla komma att visa den betydelse tekniken
och industrien haft och har även för Norge. Det är
ett av de positiva resultaten, man väntar av denna
verksamhet, som tyvärr alltför ofta eljest anses
vara rent improduktiv. Torsten Althin.
OLJA ELLER BENSIN.
Under angivna rubrik infördes i häftet
20 och 21 docenten E. Norlins och i häftet
22 professor Hubendicks inledningsföredrag
vid teknologföreningens årsmöte den
17 mars 1932. Efter föredragen utspann
sig följande
Diskussion:
Ingenjör Hj. Frost: Någon svårighet att
tillfredsställa bensinbehovet förefinnes ingalunda, åtminstone
ej efter införande av krackningsprocessen; i stället har
en oerhörd överproduktion ägt rum, som delvis är orsak
till nuvarande abnormt låga pris. Återuppträdandet av
den ryska konkurrensen på marknaden har givetvis
också bidragit härtill.
Denna överproduktion innebär ett oerhört slöseri med
världens bränsletillgångar, och såväl myndigheter som
petroleumproducenterna själva ha uppgjort förslag att
stäv ja densamma, vilket är så mycket angelägnare som
tillgången till bergolja synes vara mycket begränsad.
Problemet om världens försörjning i framtiden med
bränsle för förbränningsmotorer är därför och kommer
att vara ett tacksamt gebit för herrar uppfinnare.
Ansträngningarna synas härvid hava inriktats dels
på att finna nya produkter, som kunde användas som
bränslen, dels att förbättra motorkonstruktionerna,
speciellt för automobiler, så att bensinen bättre kan utnyttjas
i termiskt hänseende eller så att för dessa snabbgående
maskiner må kunna användas även tyngre destillat ur
bergoljan, dvs. solarolja.
Vad den första vägen beträffar, ha några praktiska
resultat ännu knappast nåtts, då de bränslen, som därvid
erhållits, såsom sprit, bensol eller syntetisk bensin, visat
sig alltför dyra ur produktionssynpunkt samt ej kunnat
framställas i tillräckligt stora kvantiteter.
Särskilt här i Sverige har ju tillverkningen av
cellulosasprit tilldragit sig ett stort allmänintresse, men
resultatet har icke motsvarat de kanske alltför stora
förväntningarna, i det att produktionen av sprit för
motorändamål icke ens lyckats hålla jämna steg med
efterfrågan på bentyl (25 % motoralkohol +75 % bensin).
Likaså är framställningen av bensol här i landet så ringa,
att detta bränsle för oss saknar nästan all betydelse.
Vittgående undersökningar för framställande av nya
bränslen pågå dock och därför torde ännu icke sista
ordet i denna sak vara sagt.
För närvarande torde dock den andra vägen med
förbättrade motorkonstruktioner ligga närmare till hands.
Bensinen har ju hittills fullständigt dominerat som
bränsle för automobilmotorer, och bensinproducenternas
strävan att tillfredsställa efterfrågan på densamma har
lett till att oerhörda kvantiteter restprodukter med högt
bränslevärde erhållits. En del av dessa ha visserligen
kommit till användning som utgångsprodukter för
framställning av solaroljor och dieseloljor för drift av
långsamtgående stationära eller fartygsmotorer samt för
framställning av smörjoljor, paraffin eller asfalt, alltefter
bergoljans lämplighet för den ena eller andra biprodukten.
Oerhörda kvantiteter hava emellertid trots detta måst
säljas som ångpannebränsle med mycket lågt termiskt
utbyte, innebärande ett oerhört slöseri med världens
bergoljeförråd.
Petroleumproducenterna måste därför sträva efter att
nya produkter ur bergolja jämte bensin må kunna
komma till användning såsom automobilbränsle. Härvid
torde huvudsakligen solaroljan, dvs. fraktionen med
kokpunkter mellan ca 175° och 375 °C, komma ifråga.
På grund av att bensinen av myndigheterna i de flesta
länder alltmera utnyttjats som skatteobjekt, är denna
f. n. avsevärt handikappad av solaroljan vid köp i större
poster. Skulle solarolja i större utsträckning bliva
använd för automobildrift komme dock sannolikt
densamma att beskattas i samma utsträckning som
bensinen.
Skillnaden i importpriset på bensin och solarolja är
f. n. mindre än 3 öre pr liter. Här i landet tillämpas
ju en bensinskatt och tull av sammanlagt 8,1 öre pr liter,
och skulle samma skatt tillämpas även för solarolja för
automobildrift, skulle bensinen genast komma i ett
gynnsammare läge.
I pressen har med anledning av proven med
Hesselmanmotorn vid Stockholms omnibussar angivits, att
bensinen numera i större poster kunde erhållas till 16 à 17
öre pr liter mot för solarolja 5 öre pr kg (5 öre pr liter
torde vara riktigare).
Om vi hålla oss till de så publicerade siffrorna, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0242.html
