Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 4 juni 1932 - Olja eller bensin. Diskussion, av Hj. Frost, J. P. V. Ørs, Hubendick, Norlin, A. Carlsund, S. Bendz, Hilding Håkanson, referat av Fmn. - Notiser - Bergsstaten - Utfärd till Dannemora - Lysholm—Smiths automatiska växel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Ryssland begränsades redan på 1890-talet rätten att uttaga
oljor, av fruktan att lagren skulle sina. Därigenom
distanserades den ryska produktionen snart av Amerika,
där oljan fick uttagas utan restriktioner, och där många
nya oljefält upptäcktes efter hand.
Direktör S. Bendz framhöll att tillverkningspriset är
ungefär lika för bensin och råolja, skillnaden torde hålla
sig omkring 1 öre per kg. Prisskillnaden uppkommer
sedan genom olika distributionskostnader, skatter o. d.
Civilingenjör Hilding Håkanson. Då de båda
föredragshållarna omnämnt spriten som ett lämpligt
tillsatsmedel till bensinen vid motordrift, ville tal. lämna
några upplysningar om ett nytt tillvägagångssätt att av
vedavfall framställa sprit.
För någon tid sedan blev i dagspressen synlig en
uppgift om att en professor Schlubach i Hamburg
uppfunnit ett sätt att försockra ved medelst torr saltsyregas
under tryck. Det angavs, att det kvalitativa och
kvantitativa utbytet med denna metod skulle bli särskilt högt.
För att framhäva metodens förträfflighet hänvisades till
svårigheter, som vid industriell drift påstås uppstå vid
användandet av en metod för försockring av ved med
koncentrerad saltsyra, som utarbetats av dr Bergius.
Detta meddelande framkallade en harmfull protest
från dr Bergius, som i en temperamentsfull artikel i
Deutsche Allgemeine Zeitung (den 22/2 32)
tillbakavisade de nedsättande uttalandena om hans metod
samtidigt som Schlubach-metoden betecknades som ännu
icke mogen att diskuteras, då den knappast kommit över
det förberedande laboratoriestadiet.
I tyska fackkretsar väcktes härigenom på nytt till liv
intresset för frågan att försockra ved på ett billigt och
effektivt sätt. Vid denna tidpunkt ansågo patentinnehavarna
av Scholler-ferfarandet lämpligt framträda
inför offentligheten och lätta på den sekretess, som under
mer än fem år omgivit experimentarbetena på
spritfabriken i Tornesch, där Scholler i samarbete med
därvarande driftledning omhänderhaft det praktiska
utarbetandet av sin metod.
Scholler, som under åren 1922–23 på kemiskt-tekniska
laboratoriet vid tekniska högskolan i München
närmare studerade cellulosaförsockringens kinetik, har
konstaterat att cellulosans försockring och de bildade
sockerprodukternas sönderdelning äro jämnlöpande
processer, som förlöpa under samma reaktionsbetingelser.
Scholler har med ledning av försöksresultaten kunnat
giva ett matematiskt uttryck för reaktionshastighetens
hos dessa båda reaktioner och med ledning därav har
kunnat lämnas bevis för att enligt förut använda
metoder försockring i autoklaver icke kan lämna ett högre
utbyte än 14 % förjäsbart socker eller efter förjäsning
8–9 liter absolut alkohol per 100 kg absolut torr ved.
År 1926 framlade Scholler en principiellt ny metod,
som går ut på att kontinuerligt avtappa den bildade
sockerlösningen, så att sockersönderdelningsreaktionerna
nästan fullständigt undertryckas, varigenom ett 3 ggr
större sockerutbyte skulle kunna erhållas. Genom att
använda utspädd svavelsyra, som med en viss hastighet
pressas genom ett lager av ved och som sedan
avtappas för neutralisering och efterbehandling skapas
förutsättningarna för ett maximalt sockerutbyte.
Under den mellanliggande tiden ha Scholler och
medarbetare utfört en mängd systematiska försök med
sådan framgång, att man kan våga påstå, att
Scholler-Torneschförfarandet numera föreligger fullt
utexperimenterat. I den fabrik, som sedan ca 1/2 år tillbaka
befinner sig i kontinuerlig drift, ha tidigare
försöksresultat verifierats.
Som råmaterial kan användas vedavfall av vad slag
som helst, t. e. sågspån, snickeriavfall, barkningsavfall
m. m. Ingen förbehandling av råmaterialet, såsom
torkning eller sönderdelning är nödvändig, men av
hänsyn till apparaturens (perkolarationscylindrarnas)
volym är det dock lämpligt att nedtugga materialet till
sådan storlek, att detta efter hoptryckning med ånga
av ca 10 atm giver en massa med högsta möjliga volymvikt.
Syralösningen håller ca 1/10 % svavelsyra, som vid
en temperatur av ca 170 °C tryckes genom vedmassan.
Vid fabriken ifråga arbeta f. n. tre cylindrar à 70 m3
i serie, och syralösningen tryckes genom dessa
cylindrar enligt motströmsprincipen.
Syraåtgången är synerligen liten. Per 1 000 kg
förjäsbart socker förbrukas 100 kg svavelsyra.
Per 100 kg torr vedsubstans erhålles 57 kg extrakt,
innehållande 46 kg reducerbart socker, av vilken mängd
38 kg är förjäsbart. iS’om återstod i cylindrarna erhålles
30 kg lignin.
Den ur cylindrarna utkommande lösningen håller
4,9 % eller 4,13 % reducerbart socker resp. 3,4 %
förjäsbart socker. Koncentrationen kan vid lämpligt
arbetssätt drivas upp till 10 %. Den mest ekonomiska
koncentrationen är en funktion av priset å vedavfallet,
av alkoholpriset och av arbetslönen.
Den använda apparaturen är den enklast tänkbara.
Utomordentligt omsorgsfulla försök hava utförts för att
komma fram till lämpligt material, motståndskraftigt
mot korrosion. Resultaten från 1/2 års drift med
nuvarande fabriksutrustning ha visat, att någon fara i
detta avseende icke föreligger.
Enligt av driftledningen vid Torneschfabriken
lämnade upplysningar erhålles per 100 kg absolut torr ved
24–25 liter 100 %-ig sprit och 30 kg lignin.
Kostnaden per liter sprit är ca 18 Pf. I kalkylen ingår
vedvärdet med ca 8 Pf. per liter sprit, då veden beräknas
kosta ca 17 RM. per 1 000 kg.
I kalkylen har ligninet icke åsatts något värde.
Ligninet, som framkommer ur cylindrarna dels som pulver
vid användning av automatiska tömningsanordningar,
dels i form av kakor av relativt stor hållfasthet, har
visat sig hålla i torrt tillstånd ca 5 500 kcal. Det kan
användas som bränsle eller ev. för annat ändamål. Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
