Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 18 juni 1932 - Notiser - Ångpanneföreningarna - Sveriges bergshantering år 1931 - Föreningen Tekniska museets utfärd, av E. L—f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
obehövliga samt dels av sådana som ersatts med nya,
större pannor för högre tryck. Antalet inregistrerade
elektriska anläggningar har ökats från 877 till 922,
varvid även antalet elektriska tariffenheter vuxit från
98 653 till 104 821. Antalet hissar och lyftinrättningar
har ökats från 1 776 till 1 941 st.
Hos föreningen voro vid årets utgång registrerade
3 836 ångpannor med en sammanlagd eldyta av
295 712 m2, eller i medeltal 77,1 m2 eldyta per panna.
Under år 1930 var antalet pannor 3 809 och eldytan per
panna i medeltal 76,0 m2. Av pannorna voro 1 298
tubpannor, 717 vattenrörpannor, 452 returpannor, 77
cornwallpannor, 3 gallowaypannor, 177 lancashirepannor, 29
dubbelpannor, 32 fairbairnpannor, 177 lokomobilpannor,
169 lokomotivpannor, 420 stående pannor, 78 sjöpannor,
136 värmelednings-sektionspannor och 71 elektriska
pannor. Antalet inregistrerade lågtryckspannor (för tryck
t. o. m. 5 kg/cm2) nedgick under året från 553 till 532;
däremot tillkommo icke mindre än 9 pannor för
11,1–13 kg tryck samt 13 pannor för 20,1–25,0 kg tryck.
Vid den elektriska avdelningen voro inregistrerade
2437 generatorer om sammanlagt 324 071 kVA, 2 428
transformatorer om sammanlagt 455 196 kV A, 66
ackumulatorbatterier om 887 kW, 33 208 motorer om
sammanlagt 524 539 kW, 1 390 km utomhusledningar, 355 720
elektriska lampor och 1 353 byggnadsåskledare,
tillsammans utgörande 104 821 tariffenheter. Av de 1 941
inregistrerade lyftinrättningarna voro 300 hissar med
personbefordran, 208 varuhissar samt 1 433 lyftkranar o. d.
En explosionsolycka inträffade under det gångna
året vid ett sågverk (se Teknisk tidskrift 1931, sid. 325
ff.), synbarligen orsakad av bristande tänjbarhet och
seghet hos pannplåten, vilken tillverkats i Tyskland
under kristiden. På grund av olyckan har under årets
besiktningar särskild uppmärksamhet ägnats åt sådana
pannor, som tillverkats under kristiden av tyskt material.
Sveriges bergshantering år 1931. Kommersiella
meddelanden (31 maj 1932) innehåller bl, a. en preliminär
redogörelse för den svenska bergshanteringen under år
1931, varur följande uppgifter må anföras.
Den svenska bergshanteringen fick under fjolåret allt
svårare känningar av den ekonomiska depressionen, och
produktionssiffrorna stannade långt under de närmast
föregående årens. Järnmalmsbrytningen visade en
tillbakagång med ej mindre än 37,1 % i förhållande till år
1930. Vid de flesta gruvfält arbetades med inskränkt
drift, och under året nedlades brytningen definitivt vid
en del fält. Då minskningen i exporten var ännu mera
märkbar än brytningens inskränkning, ökades
lagerbehållningen vid gruvfälten avsevärt under året.
Järnmalmsbrytningen uppgick till 7 070 868 ton, vilken är
den lägsta produktionssiffran sedan 1925, om
konfliktäret 1928 undantages.
I nämnda produktionssiffra ingår direkt användbar
malm med 6 524 098 ton och slig med 546 770 ton.
Försäljningsvärdet å totala bergmalmskvantiteten har
angivits till ca 66 mill. kr. mot ca 115 mill. kr. år 1930.
Upptagningen av sjömalm, som de närmast
föregående åren visat tendens till ökning, gav under år
1931 endast 3 254 ton mot 5 584 ton år 1930.
Tillbakagången i brikettproduktionen fortsatte även under år
1931, då endast 15 010 ton briketter tillverkades mot
23 488 ton år 1930. Sintertillverkningen förblev
däremot i det närmaste oförändrad med en produktion av
233 330 ton mot 234 136 ton år 1930.
Även järnhanteringen led svårt av världskrisen.
Som naturligt är, märktes minskningen mest inom de
tidigaste produktionsleden. Tackjärnsproduktionen
minskades sålunda med 15,3 % från 459 780 ton år 1930 till
389 236 ton år 1931. Exporten minskades i ungefär
samma proportion, medan importen fick vidkännas en
långt starkare nedgång. Produktionen fördelades på
olika kvaliteter på följande sätt (1930 års tillverkningssiffror
inom parentes): Smidestackjärn 16 391 (33 452)
ton, bessemertackjärn för sur process 14 479 (21 324)
ton, bessemertackjärn för basisk process 109 475
(120 394) ton, martintackjärn för sur process 126 609
(153 107) ton, martintackjärn för basisk process 54 904
(55 818) ton, gjuttackjärn för aducering 6 569 (10 345)
ton, gjuttackjärn för andra ändamål 55 006 (56 084) ton
samt gjutgods, framställt direkt från masugn 5 802
(9 256) ton. Minskningen är sålunda störst för surt
martintackjärn och smidestackjärn. Av det framställda
tackjärnet utgjordes 71 890 ton av elektrotackjärn och
111 687 ton av kokstackjärn. Sammanlagda antalet
blåsningsdygn vid masugnarna uppgick till 10 714 mot
14 759 år 1930. Försäljningsvärdet av 1931 års totala
tackjärnstillverkning har uppgivits till 32,9 mill. kr.,
dvs. i medeltal 84,6 kr. pr ton. Medelpriset år 1930 var
92,5 kr. pr ton.
Produktionen av ferrolegeringar utgjorde 28 270 ton
mot 36 630 ton året förut och är den lägsta efter år
1924. Den industriella framställningen av järnsvamp
låg under året nere, men experimentdrift pågick vid ett
antal verk.
Tillverkningen av vällmetall (smältstycken och
råskenor), som numera undergår successiv minskning,
nedgick från 26 636 ton år 1930 till 12 490 ton.
Götmetallproduktionen fördelade sig på olika kvaliteter
sålunda (1930 års siffror inom parentes): bessemer 80 949
(87 491) ton, martin 341 780 (505 900) ton, degelstål
269 (1 017) ton och elektrostål 116 237 (116 396) ton.
Stålproduktionen har sålunda nedgått med ca 12 %,
vilken minskning antecknades även under år 1930.
Tillverkningen av martinstål är den minsta sedan år 1924.
Elektrostålet visar för första gången minskning, vilken
dock är relativt obetydlig. Även bessemerproduktionen
har i stort sett hävdat sin ställning.
En preliminär beräkning av produktionen av
handelsfärdigt smitt och valsat järn och stål har givit till
resultat en total kvantitet av ca 393 000 ton, vilket
skulle betyda en minskning i förhållande till 1930 års
produktion med ca 4 %.
Produktionen av ädlare malmer har i stort sett varit
oberörd av depressionen. Följande kvantiteter erhöllos
år 1931 (1930 års värden inom parentes): silver- och
blymalm 14 840 (10 731) ton, kopparmalm 3 610 (3 102)
ton, manganmalm 8 360 (8 679) ton, zinkmalm 58 970
(69 728) ton, arsenikmalm 53 670 (21 649) ton och
svavelkis 57 610 (60 441) ton. Produktionen av
guldarsenikmalm vid Boliden är avsevärt mer än dubbelt
så hög som de närmast föregående årens. Brytningen
av silver- och blymalm har ökats med nära 40 %, och
även kopparmalmsbrytningen har stegrats. Minskning
är främst att anteckna för zinkmalm. För manganmalm
och svavelkis är minskningen mindre än under
föregående år. Av koppar framställdes under året 2 854
ton raffinerad metall, endast ungefär hälften av 1930
års toppsiffra och lägsta siffran sedan år 1924. Av
zink och bly framställdes vid bergverk under året
ingen raffinerad metall. Stenkolsproduktionen utgjorde
343 197 ton mot 397 960 ton år 1930. Brytningen är den
minsta sedan år 1912, om man bortser från 1925, då en
långvarig arbetsinställelse rådde.
Föreningen Tekniska museets utfärd. Under en
praktfullt blå junihimmel och under stor anslutning
ägde Föreningen Tekniska museets beramade utfärd
till Dannemora gruvor rum söndagen den 12 juni. Låt
oss först som sist anteckna, att färden blev en stor
succés. Allting, inklusive sommarsol och syrendoft,
var väl planerat av museets nitiske intendent Torsten
Althin.
Efter framkomsten till Dannemora samlades man vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
