- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
251

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 18 juni 1932 - Notiser - Föreningen Tekniska museets utfärd, av E. L—f. - Tekniska samfundet 50 år - Tekniska föreningen i Härnösand - Höstmässan i Leipzig - Tekniska föreningar - Norrköpings polytekniska förening, av K. L—m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det tvåhundraåriga pumphuset, det s. k. Triewaldska
ångmaskinshuset, där en gång vårt lands första
ångmaskin inrymdes. Bland de närvarande märktes
landshövding Linnér, ingenjörsvetenskapsakademiens preses,
generaldirektör Malm, baron Beck-Friis på Harg,
professor Benedicks och dr Carl Sahlin, vilken senare
lämnade flera utmärkta bidrag till brukstrakternas historia.

Därefter höll landshövding Lübeck ett anförande i
samband med uppsättande av en minnestavla å det
Triewaldska huset. Han skildrade den "eld- och
luftmaskin", som en gång arbetat i den åldriga byggnaden,
och underströk föreningens strävan att hugfästa och
bevara minnen från Sveriges industriella utveckling.
På minnestavlan äro följande ord ristade: "Sveriges
första ångmaskin, en eld- och luftmaskin av Thomas
Newcomens system, byggd och uppsatt av Mårten
Triewald, född 1691 död 1747, var inrymd i denna byggnad
åren 1728–1735 och drev här gruvpumpar för
länshållning av Norra Silfbergsgrufvan. – Denna
minnestavla av tackjärn ur Dannemoramalm har gjutits vid
Österby Bruk och uppsatts av Föreningen Tekniska
Museet år 1932."

Sedan landshövding Lübeck slagit in sista spiken i
minnestavlan följde salut med fem skott i gruvan och
därefter sjöngs unisont "Upplandssången". Därefter
var tillfälle berett att stiga ned med hissen i de djupa
gruvschakten, vilken möjlighet flitigt utnyttjades.

En del av färddeltagarna gjorde ett besök vid
Österby bruk, där en minnestavla sattes upp på landets
äldsta bevarade vallonsmedja. För närvarande är
driften i gruvorna nedlagd och malmen tages endast
från de stora malmförråd, som finnas. De flesta av
de gamla Dannemorabruken ha för alltid slagit igen
eller för närvarande inskränkt verksamheten.

Vid den gemensamma lunchen å Dannemora
gruvhotell läste författaren Olof Thunman upp några av
sina upplandsdikter samt spelade traktens spelmän på
det ålderdomliga instrumentet nyckelharpa. Just i
Uppland har nyckelharpospelet hållit sig levande mer
än annorstädes.

Efter inmundigandet av underbart välstekta,
aptitliga dannemoraforeller och sedan man hurrat för
färdledaren m. m. skedde återfärden.                 E. L–f.

Tekniska samfundet 50 år. Tekniska samfundet,
som konstituerades den 3 november 1882, förbereder
nu firandet av 50-årsminnet av denna händelse.
Föreningen har under de gångna åren visat en sund
utveckling, och medlemsantalet, som för 25 år sedan
utgjorde 376, hade den 20 april 1932 stigit till 640.

För att på ett hedrande sätt understryka Tekniska
samfundets verksamhet under det gångna halvseklet
har samfundets nämnd beslutat utgiva en 50-årsskrift,
beräknad att utkomma i god tid för jubileet.
Redaktör blir professor Gösta Bodman, som själv skriver
samfundets historik. Innehållet i övrigt är ägnat att
giva en saklig och intressant bild av industriens
utveckling i Göteborg under samfundets verksamhetsår
och torde därför kunna påräkna intresse även av andra
än samfundets medlemmar. Författare i festskriften bli
ingenjör W. Fagerström, dr H. G. Hammar, professor
J. A. Hedvall, professor F. Lamm, bandirektör A.
Larsson-Ryhagen, disponent E. Olson, major K. E.
Petterson, disponent S. Reuterskiöld, professor J. G. Richert,
förste stadsarkitekt K. Samuelson och dr S. Wingqvist.
Subskriptionspriset är 15 kr., för samfundets medlemmar 5 kr.

Tekniska föreningen i Härnösand, som den 15 juni
fyllde 25 år, har celebrerat högtiden med utgivandet av
en liten jubileumsskrift, som i korta drag skildrar föreningens
förehavanden och utveckling under verksamhetstiden.

Den till väsentlig del genom tekniska framsteg
ernådda industriella utvecklingen har inom Härnösands
industridistrikt under det gångna kvartseklet visat ett
mäktigt uppsving. Samtliga de män, på ytterst få
undantag när, som direkt eller indirekt under denna
tid varit verksamma inom distriktet som teknici, hava
varit medlemmar av tekniska föreningen i Härnösand.
Utgivaren av festskriften har därför ansett, att denna
bör vara av intresse ej blott för föreningens nuvarande
eller förutvarande medlemmar utan även för den stora
allmänheten genom att den kan utgöra ett litet
anspråkslöst bidrag till kännedomen om Härnösands
industridistrikt under ett betydelsefullt tidsskede.
Slutligen har det befunnits angeläget att nu samla och
uppteckna data särskilt för föreningens tillkomst och
första verksamhetsår, för vilkas anskaffande man i hög
grad varit hänvisad till äldre medlemmars personliga
hågkomster.

Höstmässan i Leipzig öppnas den 28 augusti och
pågår till och med den 1 september med undantag för
textilmässan, som stänger den 31 augusti. Mässan har
en särskild avdelning för förnödenheter och apparater
för husbyggnads-, inrednings- m. fl. arbeten.

TEKNISKA FÖRENINGAR


Norrköpings Polytekniska förening
sammanträdde den 22 april under ordförandeskap av
stadsingenjör John E. Petterson. Sedan vederbörlig
protokolljustering ägt rum lämnades ordet åt aftonens
talare, civilingenjör Hilding Håkanson, Djursholm, som
höll ett föredrag om "Kolens bildningssätt".

Inledningsvis framhöll föredragshållaren, att kolets
för närvarande viktigaste användning är som bränsle,
men att vi nu stå i början av en period för
tillgodogörande på annat sätt av detta material.

Med kol avsågs ej här det kemiska grundämnet kol,
utan de i naturen förekommande brunkol, stenkol och
antracit m. m., vilka utgöra kolhaltiga föreningar,
innehålla syre- och väte- samt dessutom i mindre mängder
kväve- och svavelföreningar.

Utforskandet av kolens tillkomst är en av geologiens
och kemiens svåraste uppgifter, och icke minst under
det senaste årtiondet har mycket vetenskapligt arbete
presterats för att av gammalt och nytt på området länka
samman den utvecklingskedja, som, sedd under den
moderna vetenskapens synvinkel, kan visa oss, hur
kolbildningen med största sannolikhet tillgått.

Ända till för kort tid sedan var man enig om, att det
stenkolsbildande materialet under processen i jordens
innandömen varit underkastat förändringar, vid vilka
en långt driven torrdestillation under tryck medverkat,
och man ansåg, att den geologiska formationens ålder
skulle vara en måttstock på, huru långt kolbildningen
framskridit.

Denna åsikt står sig emellertid för närvarande icke.
Det har visat sig att kemiska mer än fysikaliska krafter
haft inflytande på kolbildningsprocessen. Kemiska och
mikroskopiska undersökningar ha nämligen visat, att i
stenkolen ämnen kunna påträffas, såsom hartser,
polymeriserade fettsyror, sporer m. m., som aldrig ha rönt
inverkan av höga temperaturer.

Flera teorier för kolbildningen ha framlagts. Så har
t. e. Mc Kenzic Taylor visat, att råmaterialets, här
vedens, användning börjat med en biologisk process.
Under denna har vedens .cellulosa icke varit nog
motståndskraftig utan sönderdelats i vatten, kolsyra och
metan, medan ligninet överförts till humussubstans, dvs.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free