- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
267

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 2 juli 1932 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren - Notiser - Brandteknisk klassindelning med hänsyn till brandsäkerhet hos byggnadskonstruktioner m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hushållsabonnenterna kokade 1 168 elektriskt (48,5 %).
Belastningstiden är ca 2 500 h. Spisarna uthyras av
elektricitetsverket till abonnenterna för en kostnad
av kr. 6:30 à 10:35 per kvartal beroende på typen.
Medelpriset för hushållsenergi är 8,1 öre/kWh.
(Electrical Times, h. 2111, s. 451.) Av stålugnar
har den med tre elektroder med ljusbåge till badet
visat sig bäst. Den automatiska elektrodregleringen
avser ej att mildra strömstötarna, vilket tillkommer
damp spolarna, utan har till uppgift att snarast
möjligt få ett normalt driftstillstånd på ugnen.
Westinghouse’s rent elektriska elektrodreglering
användes mest. För andra metaller än järn användes
lågfrekventa induktionsugnar, särskilt typ Ajax
Wyatt. Högfrekvensugnen är utförd som degelugn
och kan oavsett kvalitén hos beskickningen
åstadkomma utmärkta stålsorter. (Zeitschrift des
Vereines Deutscher Ingenieure, h. 15, s. 353.) Illium
är en ny legering som består av nickel, krom,
koppar, molybden och Volfram med mindre tillsatser
av järn, mangan, kisel och kol. Den har stor
motståndsförmåga mot hetta och korrosion samt mot
blandningar av salpetersyra och svavelsyra.
Draghållfastheten är 42 kg/mm2, elasticitetsgränsen
ligger vid 35 kg/mm2, hårdhet 170–200 Brinell,
smältpunkt 1 300°, specifik vikt 8,3, ledningsmotstånd
121,9 mikrom per cm3. (Zeitschrift des Vereines
Deutscher Ingenieure, h. 20, s. 479.)

Ett av O. Neiss konstruerat svetsaggregat
"Rotrans" ger enfasström av 150 perioder.
Generatorns rötor tillföres ström av kraftnätets frekvens
och genom lämpligt val av poltal hos motor och
generator alstras i generatorns stator en frekvens
av 150 p/s, som lämpar sig för svetsning.
(Industritidningen Norden, h. 16, s. 124.) Vid större areor
blir stukarbetet i brännsvetsmaskiner för stort för
att kunna utföras för hand och vid en area av 2 000
mm2 är stukeffekten 1,3 hkr, varför automatisk drift
måste tillgripas. Det svåraste problemet är att
avpassa tidpunkten, då förvärmningen är avslutad och
styckena skola föras isär. A. E. G. utför en sådan
universalmaskin, som är inställbar för alla
förekommande svetsprofiler. (Zeitschrift des Vereines
Deutscher Ingenieure, h. 15, s. 375.) Lincoln Electric’s
svetsapparat "Electric Tornado" är försedd med
fibertillsats, som förbrinner i ljusbågen och bildar
ett skyddande gashölje. Runt kolbågen är anordnat
ett magnetiskt fält, som riktar bågen i fogen.
Tillsatstråden matas automatiskt, så att mängden
tillsatsmaterial rättas efter svetshastigheten och
svetsens typ, varigenom endast ett slags svetstråd
erfordras för olika arbete på samma material.
(Welding, h. 4, s. 258.) I de nya 12 000 t motorfartygen
Caribia och Cordillera, tillhörande Hamburg–
Amerika-linjen, äro skroven till stor del svetsade,
varvid en viktsbesparing av 4 % ernåtts gentemot
nitad konstruktion och detta utan ökning av
arbetskostnaderna. Man har endast svetsat sådana delar
av fartygskonstruktionen, som ej utsättas för större
påfrestningar. I två helt och hållet svetsade,
maskindrivna 620 t tankläktare sparade man 30 % i
vikt genom svetsningsförfarandet. (Times Trade
& Engineering Supplement, h. 721, s. 150.)

Med ett radioaktivt preparat, mesotorium, till en
kvantitet av 30 mg kan man på ett avstånd av
50 cm från fotografiplåten genomlysa en stålplåt av
100 mm tjocklek på 24 h och av 150 mm tjocklek
på 40 h. Man kan då urskilja luftblåsor med ,en
höjd av minst 3,5 resp. 7 mm längd i strålarnas
riktning. Gammastrålarna äro de enda användbara
vid godstjocklekar över 80 mm. De radioaktiva
preparaten kunna placeras på svårtillgängliga platser
och behöva ingen tillsyn under fotograferingen.
(Zeitschrift des Vereines Deutscher Ingenieure, h. 17,
s. 401.)                                         Frithiof Holmgren.

NOTISER


Brandteknisk klassindelning med hänsyn till
brandsäkerhet hos byggnadskonstruktioner m. m.
I Statens
offentliga utredningar 1932 nr 6–9, del I–IV (mars
1932) hava publicerats normalförslag till byggnadsordningar
m. m. Bland bilagorna i del IV har intagits
följande brandtekniska klassindelning av byggnadsmaterial
och konstruktioner, som även återfinnes i k. m:ts den
9 juni 1932 publicerade nya förordningar nr 177, 178 och
179 angående hotell och pensionat, angående film och
angående biografer.

Med brandsäker byggnadsdel förstås sådan
byggnadsdel, som vid brand och därunder förekommande
vattenbesprutning har betryggande hållfasthet och åtminstone
samma motståndsförmåga som vägg av bränt murtegel
av för olika ändamål erforderlig tjocklek, dock minst
10 cm, och som vilar på underbyggnad av ur
brandskyddssynpunkt likvärdig beskaffenhet.

Med brandhärdig byggnadsdel förstås sådan icke
brandsäker byggnadsdel, som vid brand och därunder
förekommande vattenbesprutning har åtminstone
samma motståndsförmåga som plankvägg med spräckpanel,
rörning och puts på båda sidor. Rörning och puts eller
därmed ur brandskyddssynpunkt likvärdig beklädnad på
endast ena sidan benämnes brandhärdig beklädnad.

Med flamskyddad byggnadsdel förstås sådan
byggnadsdel av trä eller annat brännbart material, som vid brand
är skyddad mot antändning och eldens spridning utefter
ytan under åtminstone lika lång tid som plankvägg,
beklädd på båda sidor med 4 mm asbestcementplattor av
betryggande beskaffenhet. Plattor av nyssnämnda
material, tjocklek och beskaffenhet eller därmed ur
brandskyddssynpunkt likvärdig beklädnad på endast ena sidan
benämnes flamskyddande beklädnad.

Det åligger statens provningsanstalt att efter
framställning och behövlig provning avgöra, huruvida
byggnadsdel motsvarar ovan angivna fordringar.

Med hänsyn till de särskilda krav på brandsäkerhet,
som i olika fall kunna uppställas, har det emellertid
visat sig nödvändigt att uppdela den brandsäkra klassen
i olika underavdelningar, karakteriserade av olika
motståndsförmåga mot brand.

Enligt av provningsanstalten fastställda grunder för
brandteknisk klassindelning hänföres en byggnadsdel till
någon av klasserna A, B, C, D och E. Byggnadsdelar av
klasserna A, B och C benämnas brandsäkra, av klass D
brandhärdiga och av klass E flamskyddade. För
klassificering utsättas provkropparna för brandprovning och
vattenbesprutning under nedannämnda tider:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free