Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 274 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 9 juli 1932 - Notiser - En ny smörjspruta - Nya metoder för träkonservering

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Partiell sektion av smörjsprutan jämte konstruktionsdetaljer och tillbehör.

emellertid det för fettets inpressning erforderliga
trycket till mer än 3 atm., vilket ej torde förekomma vid
mer än ca 25 % av inbyggnadsfallen, kan alltså sprutan
för ernåendet av det högre trycket i en handvändning
ändras från hand- till skruvspruta.

Sprutan kommer normalt att levereras med två olika
kulmunstycken, det ena enligt i på fig. 1 och det andra
enligt fig. 6. Munstycket i användes då sprutan skall
tjänstgöra som handspruta, varemot munstycket enligt
fig. 7 påsättes då omändring till skruvspruta skall ske.
För att sprutan utan vidare skall kunna användas
för olika smörjhålsstorlekar, levereras den med
förminsknings- och förstoringsnipplar (fig. 7 och 8). Skall
sprutan användas som skruvspruta, måste man för erhållande
av nödig tätning skruva in munstycket (fig. 6) i smörjhålet.

Tack vare frikopplingen kan sprutans påfyllande med
fett utföras synnerligen enkelt. Med tillhjälp av ett
särskilt påfyllningslock suges fettet upp i cylindern på ett
par sekunder. Sprutan rymmer 200 gram fett.

Nya metoder för träkonservering. I IVA:s handlingar
(nr 118) har fil. lic. Bertil Stålhane nyligen
framlagt en serie intressanta rön angående
arseniksyrlighetens lämplighet som träkonserveringsmedel och
därjämte angivit ett par praktiska metoder för
konservering med arseniksyrlighet, varigenom möjligheter
sannolikt öppnats dels för en mera omfattande
träkonservering, dels för avsättningen av arseniken, vilket
ämne som bekant numera utvinnes i så stora
kvantiteter inom landet, att man ej vetat, var man skall
finna användning för dem.

Förf. påpekar dels med stöd av undersökningar av
Falck, Curtin m. fi., dels med stöd av egna
försökserfarenheter, att arsenik, särskilt i form av
arseniksyrlighet, erbjuder större möjligheter till effektiv
konservering av trä mot rötsvamp, insekter och
skeppsmask än något annat ämne. För konservering av
stolpar utgör arseniksyrligheten (As₂O₃), även i form av
billigaste råarsenik, ett synnerligen effektivt gift, om
den användes preparerad på lämpligt sätt. Vid

Framställning av giftbandage. A. Pastan utbredes på juteväven. B. Väven vikes över pastan och valsas slät.

rostningen av arsenikhaltiga malmer erhålles en arsenik,
som innehåller en viss mängd svaveltrioxid (SO₃),
vilken måste neutraliseras. Sker detta med soda i
överskott, bildas relativt lättlöslig natriumarsenit, tack vare
vilken giftmassan under tiden närmast efter
påläggningen kan effektivt immunisera träet.
Arseniksyrligheten i massan utgör ett giftförråd, som successivt
avges till träet. Arseniksyrligheten måste därjämte
genom tillsats av vissa ämnen givas form av en plastisk
pasta. Utförda försök ha visat, att karbol torde vara
det lämpligaste tillsatsämnet dels emedan den bevarar
fuktigheten under relativt lång tid, dels enär dess lukt är
så pass karakteristisk, att den avskräcker människor och
djur för åverkan å bandagen. En lämplig
sammansättning å pastan anges vara följande: 1 kg
arseniksyrlighet, 0,15 kg kristallsoda, 0,15 kg tekniskt ren
karbolsyra och 0,2 kg vatten. Giftbandaget framställes på
följande sätt: På en asfaltpapp (se fig.) fastklistras
medelst stenkolstjära en gles juteväv, på vilken pastan
utbredes. Därefter vikas vävremsans kanter över
pastan, som valsas slät medelst en trärulle. Pappen
kapas i lämpliga längder, avpassade efter stolparnas
omkrets och fastspikas på stolparna samt skyddas med
en i spiral omvirad galvaniserad järntråd. De pastan
överskjutande kanterna av pappen tillsnöras, så att
beläggningen blir ordentligt innesluten i höljet.

Det i bandaget förefintliga giftförrådet är beräknat
att räcka lång tid. Tröskelvärdet för giftets
svampdödande förmåga kan anses ligga vid en koncentration,
motsvarande 1 kg As₂O₃ per m³ virke. Bandaget
innehåller vid en effektiv bredd av 50 cm och en längd av
80 cm ca 5 kg As₂O₃, och virkesmängden per stolpe
är ca 0,2 m³, varför marginalen är tillräckligt stor.
Virket tarvar ingen vidlyftig förbehandling, såsom
fullständig skalning och torkning, utan kan användas färskt
eller torrt och behöver skalas endast i jordbandet, där
bandaget skall anbringas. Detta kan ske på
montageplatsen. Behandlingssättet är dessutom synnerligen
prisbilligt, jämfört med andra, effektiva
behandlingsmetoder, som t. e. kreosotimpregnering. Med det
angivna sättet för bandageringen torde även
förgiftningsrisken för människor och djur vara synnerligen ringa.

För konservering av virke av annat slag än stolpar
måste givetvis andra metoder användas. Arseniksyrligheten
kan först överföras i alkaliarsenit, eller ock kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>