Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 29. 16 juli 1932
- Hellekis nya cementfabrik, av Nils Danielsen
- Notiser
- Inlandsbanearbetena, av C. K.
- Konkurrensförhållandet mellan olika trafikmedel utredes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säcken, som möjliggör att efteråt fastställa, vilken
dag och vilket skift cementet packats samt dess analys.
Vid en fabrik, där mekaniseringen drivits så långt,
som vid Hellekis, och där antalet fasta skiftplatser
är nedbragt till ett minimum, kräves naturligtvis
omfattande säkerhets- och kontrollanordningar. Den
viktigaste driftposten är brännareplatsen. Följande
anordningar finnas till brännarens hjälp å hans arbetsplats:
Mätare för kolsyra i rökgaserna i skorstenen, för
oförbränt i rökgaserna i skorstenen, för rökgastemperaturen,
för temperaturen i kolkvarnens in- och
utlopp, för ugnens rotationshastighet, för undertryck
i rökgasskåpet, för undertryck i kolkvarn, för tryck
i råvattenledningen och för vattenståndet i
renvattenreservoaren, vidare regleringsanordningar för
kolmataresnäckorna, för skorstensfläkten, för
ugnsmotorn och för slammatningsmotorn samt slutligen
omkoppling mellan rå- och renvattenledningar och
telefon till slammatareplatsen.
Ljud- och ljussignaler göra brännaren uppmärksam,
om följande händer: avbrott i slammatningen,
för hög temperatur å avgående rökgaser, för lågt
tryck i råvattenledningen, för lågt vattenstånd i
renvattenledningen, fel å manöverströmmen för
vattenreservoarens vattenståndsvisare, för hög temperatur
i kolkvarnen och för hög temperatur å transformatorn.
Av fabrikens 47 elektriska motorer äro endast 6
försedda med remöverföring. De övriga äro antingen
direktkopplade eller ha kugg- eller snäckväxlar.
Fabriken igångsattes den 29 juni 1931 och har
sedan dess varit i oavbruten drift med undantag för
ett kortare stopp vid jul–nyår 1931. Den har visat
sig motsvara de förväntningar, som knötos till
densamma vid projekteringen, såväl vad den kvalitativa
som den tekniskt ekonomiska sidan angår.
NOTISER
Inlandsbanearbetena fortskrida programenligt. F. n.
pågår rälsläggning å sträckan Arvidsjaur–Sorsele.
Denna beräknas avslutad före nästa årsskifte, varefter
bandelen kan tagas i drift mot slutet av år 1933. Norr
om Arvidsjaur har terrassering och rälsläggning
slutförts på en kortare sträcka – fram till Byskeälven –
varjämte terrasseringsarbeten pågå upp till
Vargisträsk. Å den återstående sträckan Vargisträsk–Jokkmokk
äro renstakningsarbeten i gång. Vid normal
anslagsbevillning från riksdagens sida beräknar man, att
arbetena i allt väsentligt skola vara utförda under
1936, så att järnvägen i sin helhet skall kunna
trafikeras i medio av 1937. C. K.
Konkurrensförhållandet mellan olika trafikmedel
utredes. Kommunikationsministern har med stöd av
k. m:ts bemyndigande uppdragit åt landshövdingen Axel
von Sneidern, ledamoten av riksdagens första
kammare, lantbrukaren J. B. Johansson och ledamoten
av andra kammaren, redaktören A. Wikström att
i egenskap av utredningsmän inom kommunikationsdepartementet
biträda med verkställande av en allsidig
utredning av frågan om åtgärder för ernående av en ur
olika synpunkter sund reglering av förhållandet mellan
biltrafik, järnvägar och sjöfart jämte därmed
sammanhängande spörsmål. Landshövding von Sneidern skall
i egenskap av ordförande leda utredningsmännens arbete.
Regeringsbeslutet om utredningens igångsättande har
fattats efter en framställning från riksdagen, närmast
i anledning av ett uttalande av riksdagens revisorer
samt i ärendet väckta motioner. Riksdagen har i
skrivelsen icke givit några direktiv för utredningen men
däremot givit uttryck åt vissa allmänna synpunkter av
huvudsakligen principiell innebörd.
Enligt riksdagens mening bör statens kommunikationspolitik
syfta till att främja utvecklingen av sunda
och för samhället gagneliga kommunikationsorgan. I
den mån ett kommunikationsmedel på grund av
teknikens utveckling förlorat sin betydelse, så att dess
uppgift bättre tillgodoses genom ett annat kommunikationsmedel,
böra åtgärder icke tillgripas för att på konstlad
väg öka dess livslängd. Härvid bör likväl ej förbises,
att i särskilda fall samhällsintressen eller andra skäl
kunna motivera ett stöd från det allmänna åt kommunikationsföretag,
som eljest icke kunna ekonomiskt bestå.
Riksdagen hyser starka betänkligheter mot en
allmän, tvångsvis ordnad uppdelning av transportmängden
på olika slag av transportföretag. Samhällets intressen
torde vara bäst betjänta av en fri tävlan mellan de olika
transportmedlen, varigenom dessa erhålla den
användning, för vilken de äga naturliga förutsättningar och
företräden.
De fördelar som ernås genom en viss trafik måste
emellertid vila på en varaktig ekonomisk grund.
Utredningen bör därför söka ådagalägga, i vad mån osund
konkurrens är för handen samt utfinna botemedel
däremot, över huvud taget är det önskvärt, att
konkurrensen mellan de olika trafikmedlen sker under
förhållanden, som lämna samma möjlighet för samtliga
parter till fri tävlan. Vad särskilt beträffar biltrafiken,
synes det böra undersökas, huruvida denna trafik bär
alla de kostnader för vägväsendet m. m., som rätteligen
böra åvila densamma. Å andra sidan bör övervägas,
huruvida icke järnvägarna genom lämpliga jämkningar
i nu gällande författningsbestämmelser och andra
föreskrifter kunna beredas möjligheter till en mera smidig
anpassning efter det förändrade läge, som inträtt genom
uppkomsten av bilkonkurrensen.
Det förefaller, som om den osunda konkurrensen
mellan olika trafikföretag skärpts genom den starka
stegring av antalet biltrafikrättigheter, särskilt för
lasttrafik, som ägt rum under de senare åren, samt genom
att lämnade tillstånd utnyttjas på ett annat sätt än
från början torde varit avsett. Därest transportorganisationen
genom biltrafikens snabba tillväxt blivit för
stor i förhållande till transportbehovet, synas åtgärder
böra vidtagas för utjämning av trafikrättigheternas
antal till rimligare proportioner. För vinnande av detta
syfte torde strängare regler för beviljande av
trafikrättigheter böra övervägas, dock utan att härigenom
tendenser till monopolbildning eller handel med
trafikrättigheter befrämjas.
Riksdagen har ansett, att utredningen i första hand
borde till omedelbar prövning upptaga frågan om
tillämpningen av motorfordonsförordningens bestämmelser
beträffande beviljandet av tillstånd till yrkesmässig
trafik. Kompletterande bestämmelser härutinnan kunde i
vissa fall utan prövning av riksdagen vidtagas på
administrativ väg. I den mån riksdagens medverkan
erfordras för ändringar i gällande förordning borde dylika
spörsmål göras till föremål för fristående behandling
snarast möjligt. Jämväl borde frågan om åtgärder för
ett noggrannare iakttagande av motorfordonsförordningens
föreskrifter om maximihastighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0293.html
