Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 289 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 23 juli 1932 - Den lysande strömställaren, av A. Salmony - K. E. Widerström †, av Birger Johnson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tagits i bruk för signaländamål, har man först på senare
tid lyckats nedbringa dess dimensioner genom
övervinnande av de därvid uppträdande svårigheterna, såsom att
hålla urladdningen konstant. Ljuset hos miniatyrglimlampan
är liksom hos de normala glimlamporna röd- eller
gulaktigt, beroende på sammansättningen hos gasen i
lampan. I alla glimlampor måste strömmen begränsas

Fig. 1. Kopplingsschema för strömställaren.

genom ett i serie med urladdningssträckan kopplat
motstånd, vilket i de flesta lamptyper är placerat i sockeln.
I miniatyrglimlampan ligger däremot detta motstånd
utanför själva lampan, vilket är orsaken till de små
dimensionerna; diametern utgör endast 12 mm och totala
höjden 28 mm. De för miniatyrlampan erforderliga
motstånden väljas olika efter spänningen, sålunda vid en
nätspänning av

110–130 V . . .	60 000 ohm,
140–160 V . . .	120 000 ohm	och
200–250 V . . .	250 000 ohm.

Lampornas effektförbrukning är 0,05 W vid 110 V och
0,1 W vid 220 V. Bränntiden är ca 2 000 timmar.
Urladdningen har kunnat hållas konstant genom val av
lämplig gasblandning och lämpligt gastryck.

Kopplingsschemat framgår av fig. 1. Glimlampan
med förkopplingsmotstånd är kopplad parallellt med
Strömställaren. Är huvudströmkretsen genom de
strömförbrukande apparaterna bruten, går strömmen genom
glimlampan, som därvid lyser. I motsatt fall, dvs. när
apparaterna förbruka ström, är glimlampan släckt. När
glimlampan lyser, är den kopplad i serie med de
strömförbrukande apparaterna (motorer, glödlampor e. d.),
men strömstyrkan uppgår till följd av det stora
förkopplingsmotståndet till endast 1/3 à 1/2 milliampere, varför
strömmen varken kan hålla motorn i gång eller bringa
lampornas lystrådar till glödning. Strömkostnaden är
sålunda ytterst liten, om den ens kan registreras i en
vanlig mätare, och då reservlamporna äro billiga i inköp,
blir även hela driftkostnaden ringa.

Strömställarens utförande kan växla, allteftersom
glimlampans fattning och förkopplingsmotståndet ingå
som konstruktionselement i Strömställaren eller bilda en
självständig armatur, vilken kombineras med en
standardströmställare. Fig. 2 och 3 utgöra exempel på det
förstnämnda alternativet. Fig. 2 är en vridströmställare,
fig. 3 en tryckströmställare, i vilken själva glimlampan
utgör tryckknappen. Fig. 4 illustrerar det andra
alternativet i en utföringsform, patenterad av ingenjör Lulki,
Berlin. Glimlampan är här monterad på en platta, som

Fig. 2. Vridströmställare kombinerad med glimlampa.

Fig. 3. Tryckströmställare med glimlampan tjänstgörande som tryckknapp.

anbringas mellan väggen och strömställaren.
Motsvarande anordning kan även nyttjas vid tryckknappar,
säkringar o. a. apparater för kontroll av elektriska strömkretsar.

I plattan finnas tilledningar till glimlampan, så att
denna på ett enkelt sätt kan parallellkopplas med

Fig. 4. Glimlampa med platta för montering av standardströmställare.

strömställaren. För övrigt kan utseendet växla betydligt;
man kan t. e. utbilda plattan till ett skal kring
strömställaren osv.

Anordningen kan apteras på varje strömställare av
nutida typ, sålunda på dylika avsedda för montage på
vägg eller försänkt montage, för 110, 150 eller 220 V
likström, enfas- eller trefasström osv. Den har i
Tyskland kommit till användning i åtskilliga större
byggnader, t. e. riksdagshuset och rikskansliet i Berlin.
Kombinationen glimlampa-strömställare är främst avsedd för
trapphus, telefonhytter, hotellrum, sjukhus, industri-
och lagerbyggnader, garage och gruvor, där det är
förenat med risk att i mörker leta efter Strömställaren eller
där man för eldfarans skull ej bör lysa sig med
tändstickor. Även i kombination med elektriska kok- och
värmeapparater kan lampan vara lämplig som
signallampa, enär man icke genast efter det man släppt på
strömmen kan iakttaga, om apparaten är strömförande
eller ej. En glimlampa kan däremot genast upplysa
därom.                                                         A. Salmony.

K. E. WIDERSTRÖM †.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>