- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
292

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 23 juli 1932 - Notiser - Sveriges hamnkalender - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Avdelningen för Industriell ekonomi och organisation, av O. K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillförlitliga och färska uppgifter – nautiska, tekniska och
ekonomiska – om hamnarna, som i skärpt grad givit
sig tillkänna efter de genomgripande förändringar det
svenska hamnväsendet undergått under de senaste
åren. Förutom systematiskt uppställda samt i
möjligaste mån kontrollerade kalender- och sakuppgifter
rörande hamnarna meddelas även i lämpliga skalor
reproducerade hamnplaner. Det är avsikten att söka
bevara kalenderns aktualitet genom successivt
utgivna tillägg med rättelser och kompletteringar. Nya
upplagor skola enligt planen utkomma så tätt som vart
fjärde år. Utgivningsplanen upptar fyra delar, vartill
kommer en femte del, innehållande allmänna artiklar
och avgiftstabeller m. m.

Den nu utkomna första delen upptager 44
detaljerade hamnbeskrivningar, av vilka ej mindre än 26
utgöras av fiskehamnar. Dessa senare ha ju börjat
användas även som handelshamnar för ortens behov och
ha dessutom betydelse som nödhamnar för sjösporten.
Deras medtagande i kalendern synes därför berättigat.
Beträffande de i kalendern meddelade uppgifternas art
må nämnas, att dessa avse geografisk belägenhet,
lotsförhållanden, redden, inseglingsrännor, hamnarnas
indelning, specifikation över kajer, pirar, lastbryggor
etc., kranar (uppställningsplatser, antal och typer,
kapacitet, räckvidd osv) samt andra maskinella
anordningar. Kalendern innehåller vidare uppgifter om
vattenstånd, isförhållanden, isbrytare, stormvarning,
livräddningsstation, järnvägs-, post- och telegrafstationer,
varv, slipar och reparationsverkstäder, bunker,
färskvatten och övriga skeppsförnödenheter.

Av stort värde är även de meddelanden som göras
angående hamnstyrelsernas ledamöter och tjänstemän.
Samtliga kontor och expeditioner inom hamnförvaltningarna
angivas med adresser och telefonnummer. På
motsvarande sätt behandlas tullförvaltningarnas
kontor och personal, skeppsmätare, fartygsinspektion,
sjömanshus, sjömansförmedlingskontor, konsulat,
skeppsklarerare m. fl. myndigheter.

Under rubriken Kommunikationer redogöres för
reguljära sjöförbindelser med svenska och utländska
orter, järnvägs-, landsvägs- och flygförbindelser. Bland
ekonomiska upplysningar märkas uppgifter om taxor
och ordningsföreskrifter, hamnavgifter för fartyg och
för de i resp. hamnar vanligast förekommande varuslagen.

Kalendern präglas för övrigt av en god typografisk
utstyrsel och överskådlighet i uppställningen och torde
utan tvekan kunna rubriceras som en synnerligen nyttig bok.

TEKNISKA FÖRENINGAR


Svenska teknologföreningen.

Avdelningen för Industriell ekonomi och organisation

höll sitt ordinarie vårsammanträde i Hälsingborg den
27 och 28 maj. Till sammanträdet hade inbjudits
samtliga ledamöter av Svenska teknologföreningen,
Tekniska föreningen i Hälsingborg samt Skånska
ingenjörsklubben, Malmö.

Ordföranden, undervisningsrådet Fredriksson,
öppnade sammanträdet med ett kort anförande, i vilket
han bl. a. berörde de besvärligheter av olika slag,
under vilka industrien just nu arbetar, och hoppades, att
ingenjören, som till väsentlig del skapat tekniken och
drivit fram industrien, skulle kunna leda den tekniska
industriella utvecklingen, så att den även i
fortsättningen bleve till största möjliga gagn för
mänskligheten.

87 nyanmälningar om inträde i avdelningen förelågo,
och avdelningen beslöt att kalla de anmälda till ledamöter.

Därefter överlämnades ordet till ingenjör Ivar
Jantzen, Köpenhamn, som höll föredrag över ämnet "Vem
skördar vinsten av rationaliseringen?" I sitt föredrag
framhöll ingenjör Jantzen, att det f. n. icke skördas
mycken vinst av någon teknisk eller merkantil
anläggning någonstädes i världen. Det tekniska maskineriet
är visserligen rationaliserat, men tider av samhällelig
desorganisation hejda produktionen och förhindra
tillgodogörandet av rationaliseringens vinster.
Fördämning har uppstått på konsumtionsområdet, och felet är
att man inskränkt rationaliseringen till det tekniska
området. Samhället måste därför få en rationaliserad
konsumtionsapparat av samma kapacitet som
produktionsmedlen. Vi måste få till stånd ett mera
rationaliserat samarbete människorna emellan. En ännu värre
fördämning utgör bristen på internationellt samarbete.

I den följande diskussionen hade kommerserådet
Axel F. Enström ett med stort intresse avlyssnat
inlägg. Vidare yttrade sig doktor la Cour, doktor Ivar
Svedberg, disponent Elis Bosaeus och överingenjör Olof
Kärnekull.

Efter gemensam lunch avreste mötesdeltagarna till
Höganäs för att studera rationaliseringsresultaten vid
Höganäs-Billesholms a.-b. Sedan fabrikerna
demonstrerats, höllos två intressanta föredrag av ingenjörerna
M. Ahlstrand och Edv. Olsson rörande gruvdriftens
resp. tegeltillverkningens rationalisering.

Gemensam middag intogs å Grand Hôtel, vari ett
femtiotal inbjudna och medlemmar deltogo.

Den andra sammanträdesdagen – lördagen den 28 –
inleddes med besök vid två av Hälsingborgs större
industriföretag, nämligen Gummifabriken och
Jaquard-väveriet.

Kl. 2 höll direktör E. Gillberg, Stockholm, föredrag
över ämnet "Några synpunkter angående enhetligt
kalkylförfarande". Föredragshållaren påvisade det stora
intresse, varmed industrien mött strävandena efter att
få fram normer rörande enhetlig terminologi vid
industriell självkostnadsberäkning. I det fortsatta arbetet
gällde det att vidga ramen att omfatta även
fastställandet av enhetliga normer för självkostnadskalkyler
inom olika branscher. Detta icke endast med hänsyn
till nödvändigheten av att varje företagare måste veta,
vad de tillverkade produkterna kosta, vilka ofrånkomliga
rörliga kostnader han har vid den speciella orderns
utförande, och vilka fasta kostnader han har, utan även
från den synpunkten sett, att ett enhetligt kalkylationsförfarande
i hög grad skulle underlätta samarbetet
mellan företagen inom en och samma bransch.

Under diskussionen yttrade sig överingenjör Edv.
Schön, överingenjör Tarras Sällfors, doktor Ivar
Svedberg, överingenjör Birch lensen, överingenjör Olof
Kärnekull, ingenjör Ivar Jantzen samt inledaren.

Ett förslag till resolution framlades därefter, vilken
var av följande lydelse: "I anslutning till dagens
föredrag och den därefter förda diskussionen beslutar
avdelningen uttala sig för önskvärdheten av fortsatt
arbete för åstadkommandet av enhetliga grunder för
industriella självkostnadsberäkningar och uppdrager åt
styrelsen att vidtaga lämpliga åtgärder i sådant syfte."
Avdelningen beslutade enhälligt antaga denna resolution.

Sedan ordföranden framfört avdelningens tack till
alla och envar, som välvilligt medverkat vid detta
sammanträde, och doktor Svedberg framfört mötesdeltagarnas
tack till ordföranden, förklarades mötet avslutat.

Särtryck av ingenjör Jantzens föredrag komma inom
närmaste tiden att distribueras till avdelningens
medlemmar.                                                 O. K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free