Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 295 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 30 juli 1932 - Ångreservstation som värmecentral, av George W. Oliver och K. Erland Ridderstråle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så, att 85 % kan passera ett trådnät
med 200 maskor pr kv-tum och 95 %
genom ett trådnät med 100 maskor pr
kv-tum, lyftas kolen medelst tryckluft
till två cyklonseparatorer, belägna
under taket, varest luft och kol skiljas.
Luften återvänder till botten av
kvarnarna, under det att kolen falla genom
skruvtransportörer och fördelas på de
fyra bingarna för pulveriserat kol,
vardera rymmande 54 ton.

Pannrummet.

Pannrummet är försett med fyra
"Erie City" vattenrörpannor. Pannorna
hava en kapacitet av 1 100 hkr och
förbruka upp till 110 000 pund (50 000 kg)
vatten pr timme. Trycket i pannorna
är 250 pund pr kv-tum (17,55 kg/cm²).
Pannorna 1, 2 och 3 (inmonterade 1923)
äro försedda med "Foster"-förvärmare,
vilka överhetta ångan med 150°F
(65,6°C). Pannan nr 4 (inmonterad
1930) är ej försedd med förvärmare
och användes följaktligen uteslutande för
centralvärmeanläggningen. De fyra förbränningskamrarna
äro murade med ihåliga väggar; varje kammare är
försedd med ett horisontellt vattennät, beläget nära
botten, vilket hindrar slaggbildning och medgiver
askans avlägsnande i pulverform från askrummet.
Den bakre delen av vattennätet för pannan nr 4 är
uppåtböjd för att ge vattenkylning åt bro väggen.
Nr 1, 2 och 3 hava luftkyld bro vägg.

Askan rakas ur förbränningsrummet för hand ned i
en ränna, som går parallell med kamrarna längs
pannrummet, varifrån den avlägsnas medelst ett
ejektorvakuumsystem till en asktank utomhus. Askan
försäljes till entreprenörer inom staden att användas
som bindemedel vid putsarbeten.

Pannorna 1 och 2 äro anslutna till skorsten nr 1
och pannorna 3 och 4 till skorsten nr 2. Under
normala förhållanden sker förbränningen med naturligt

Fig. 3. Pulveriseringskvarnar.

Fig. 4. Pannrum.

drag. Pannorna 1 och 2 äro dock försedda med fläkt
för forcerat drag, vilken användes vid högbelastning
eller i händelse av ogynnsamma förhållanden
beträffande naturligt drag.

Fig. 4 visar mataranordningarna för pulveriserat
bränsle.

Förutom de fyra koleldade pannorna äro trenne
elektriska ångpannor installerade (se fig. 5). Dessa
hava vardera en kapacitet av 7 500 kW och
producera vardera ungefär 21 000 pund (96 00 kg) ånga
pr timme vid 250 punds (17,55 kg/cm²) tryck. 3-fas
växelström, 60 perioder, 4800 volt användes.
Användningen av dessa pannor är ganska intressant ur
den synpunkten, att de för det första tjänstgöra som
utjämningsfaktor för Hydro’s belastningskurva, i det
att de tillgodogöra överloppskraft och för det andra
samtidigt framställa ånga för värmeanläggningen.
Under 1929 förbrukades på detta sätt c:a 90 mill.
kWh överloppskraft, varigenom Hydro’s
årliga belastningsfaktor ökades från 51,1
% till 63,2 %. Under 1930 var ytterst
ringa överloppskraft tillgänglig på grund
av det abnormt låga vattenståndet i
Winnepeg River, men likväl ha 40 mill.
kWh förbrukats av de elektriska
ångpannorna, varigenom belastningsfaktorn höjts
från 53,4 % till 56,3 %.
Ångframställningen i de elektriska ångpannorna
ställer sig avsevärt billigare än i de koleldade.

Fig. 6 visar matarpumparna och
rörledningar för pannorna, nämligen:

1 ångturbindriven 18 000 gallon (81 800
l.) pr tim. de Laval pump (närmast i bilden).

1 ångturbindriven 32 000 gallon (145 500
l.) pr tim. de Laval pump.

1 elektr. driven 18 000 gallon (81 800
l.) pr tim. de Laval pump.

1 ångturbindriven 50 000 gallon (227 000
l.) pr tim. Weir pump (längst bort).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>