Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 13 aug. 1932 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det maximala jordmotståndet för stolpar bör vara
3,5 ohm vid 50 kV driftspänning och 6 ohm vid 132
kV. (Bulletin Schweizerischer Elektrotechnischer
Verein, h. 12, s. 289.) En galvanisering av
ledningstråd med endast 2-värdiga joner ger ett tätt
och vidhäftande skikt med överallt likformig
tjocklek, varför en sådan behandling är ägnad att åter
bringa trådgalvaniseringen i användning. Ett
tennskikt av 0,1 à 0,15 mm är fullt tillräckligt.
(Elektrotechnische Zeitschrift, s. 579.) Genom att
använda extra högt vakuum (0,1 mm Hg) i
impregneringsbehållarna för kablar, kunna de dielektriska
förlusterna hållas konstanta upp tills joniseringspunkten
uppnås, då de hastigt stiga. Vid en vanlig
10 kV kabel börjar joniseringen redan vid 13 kV,
under det att i en kabel impregnerad i högt vakuum
joniseringen först börjar vid 20 kV. (Elektrotechnik
und Maschineribau, s. 278.) Den tidigare
omnämnda oljefyllda kabeln för staden Zürich blev
ca 33 % lättare än motsvarande massakabel.
Blymantelns täthet provades med ett oljetryck av 10 at
under 24 h. Vid förbindningen av kablarna kyldes
skarvarna med flytande luft för att ej oljan skulle
rinna ur, varefter en blymuff pålöddes
kabelmanteln. Kabeln är försedd med oljeexpansionskärl,
vilka hållas under tryck med heliumgas, som
ej löser sig i olja. (Bulletin Schweizerischer
Elektrotechnischer Verein, s. 197.) Ampermetern typ
Pestarini användes för likström vid stora
strömstyrkor och består av en magnetisk strömkrets
kring ledaren, försedd med en lindning och ett
luftgap, i vilket ett ankare roterar. Genom att släppa
ström på lindningen kompenseras fältet kring
ledaren, vilket kan kontrolleras med ankaret, som då
ej ger spänning. Strömstyrkan i kompensationslindningen
blir ett korrekt mått på strömmen i
ledaren. (Elektroteknikeren, h. 9, s. 172.)
Kvartskristaller, utsatta för tryck vinkelrätt mot deras
elektriska axel, avgiva en elektricitetsmängd
proportionell mot trycket och användas såsom
piezo-elektriska tryckmätare. Med förstamare och
oscillografkamera kunna tryckvariationer upp till 1 000 at
på tidsenheter mindre än 0,0001 sek. upptagas.
(Journal of the Franklin Institute, h. 5, s. 503.) I
Fredriksberg utanför Köpenhamn började man 1921
att övergå från gas till elektrisk gatubelysning och
använde då 23 man för tandning och släckning mot
4 nu, då kopplingsur för en lampgrupp användes
jämte reläer för successive inkoppling av ett flertal
andra grupper. Årskostnaden för gaslampor var
kr. 1:66 per normalljus och är för de elektriska
lamporna 0:34 kr. per normalljus. (Elektroteknikeren,
h. 10, s. 192.)
Siemens har lanserat ett nytt kylskåp enligt
absorptionsprincipen, dvs. utan rörliga delar. Som
kylmedel användes ammoniak, men i stället för vatten
begagnas en fast kropp, klorkalcium. Kylskåpet
arbetar intermittent med en kokperiod om 4 h, då
ammoniak utdrives ur klorkalken samt en
kylperiod om 20 h, då ammoniaken avdunstar och
kyler. Kylmediet är luft, och billig nattkraft kan
användas. (Siemens Zeitschrift, s. 125.) Seehaus’
elektriska spis är ackumulerande och försedd med
tre kokplattor, bakugn och vattenvärmare för 7
liter. Värmet fås med tryckluft från ett värmemagasin
av gjutjärn med ventilator, driven av en
70 W enfasmotor. Fördelarna anses bl. a. vara:
lägre anslutningseffekt, kontinuerlig reglering av
värmetillförseln, eliminering av vattenvärmaren och
jämnare uppvärmning av kokplattorna. (Bulletin
Sc’ weizerischer Elektrotechnischer Verein, h. 12,
s. 317.)
Telefunken har försöksvis utfört en sändare för
15 kW och 43 . 106 p/s. Den användes ej blott som
radio utan även för television, som erfordrar extra
högt periodtal, ty modulationsfrekvensen ligger här
vid 300 000 p/s mot 10 000 p/s för vanlig radio.
Sändaren har 7 steg och är försedd med
kristallreglering. Sista steget drives med 6 000 V
likström, och sändaren är inrättad för ett
våglängdområde 6–10 m. (Forschungen und Fortschritte,
h. 17, s. 224.) Det har visat sig svårt att
åstadkomma ett tillfredsställande mekaniskt
arbetarskydd vid stansar. Med tillhjälp av en fotocell
jämte spegelanordning och förstärkarelampa kan
stansen stoppas ögonblickligen, då något föremål,
exempelvis ett finger eller dylikt, kommer i
ljusstrålarnas väg. (American Machinist, h. 14, s. 456.)
Nash-karosserierna tillverkas med användning av
fem olika slags svetsning, nämligen: gassvetsning,
brännsvetsning, punktsvetsning, sömsvetsning och
(ljus)-bågsvetsning. Brännsvetsning användes
endast då de ytor, som skola sammanbindas, ligga i
samma plan. Strömstyrkor upp till 28 500 A
användas därvid. I hörn av små sektioner föredrager
man gassvetsning, enär enklaste form på jiggar då
kan användas. (American Machinist, h. 17, s. 545.)
Hörnsvetsar vid plattjärn på plåt utsättas
huvudsakligen för sKjuvspänningar, vilka icke äro
konstanta längs svetsen utan tilltaga mot ändarna med
140–220 %. Vid cylindrisk plåt blir förhållandet
blott 120–72 %. De bero av förskjutningar mellan
plåten och plattjärnet. (Schweizerische Bauzeitung,
h. 20/21, s. 257/263.) I en nitad konstruktion är
nitförbandet den svagaste delen, men i en svetsad
konstruktion kan förbandet vara lika starkt som
utgångsmaterialet. För att förhindra otillåtna
påkänningar böra såväl arbetsstyckena som svetsen ha
tänjbarhet. Sådana påkänningar kunna uppstå dels
genom krympning, dels genom yttre påkänningar.
Ju större tänjbarhet desto större säkerhet.
(Journal American Welding Society h. 5, s. 5.)
Fransmannen Roux’ förfarande att prova svetsar med
elektromagnet och filspån har tillämpats av de
tyska ångpanneföreningarna med användning av en
30 kg magnet med 16 000 ampervarv och rörliga
polskor. Reglerbarheten hos polytorna måste vara
stor för att möjliggöra en likformig mättning.
(Zeitschrift des Bayrischen Revisionsvereines, h. 11, s.
125.) Vid ångledningar för tryck över 30 at och
temperaturer upp till 400 à 525° räcka ej längre
vanliga packade flänsskarvar, utan man måste
tillgripa svetsning. Vid ångkraftverket i Burlington,
New Jersey, har man svetsat alla ångledningar för
50 at och 460° utom vid anslutningar till ventiler,
turbiner och pannor. Vid mindre diameter skruvas
rören ihop, tätas och svetsas. I verkstaden
bagsvetsades så stora längder som möjligt, vilka
sedermera glödgades i sin helhet. Svetsning på platsen
verkställdes med gas och med lokal glödgning.
(Journal American Welding Society, h. 5, s. 10.)
Genom att efter fullbordad svets medelst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
