- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
321

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 20 aug. 1932 - En metod för rationellt utnyttjande av automobilolja, av Rolf Steenhoff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT

HÄFT. 34 ÅRG. 62         20 AUG. 1932


UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN


INNEHÅLL: En metod för rationellt utnyttjande av automobilolja, av civilingenjör Rolf Stéenhoff. – Notiser,
– Litteratur. – Tekniska föreningar. – Personalnotiser.

EN METOD FÖR RATIONELLT UTNYTTJANDE AV
AUTOMOBILOLJA.

Av civilingenjör Rolf Steenhoff.


Den till vårt land årligen importerade mängden
automobilolja torde knappast låta sig exakt
fastställas genom direkt beräkning. Dels upptager
ifrågakommande tulltaxerubrik samtliga
mineraloljor, mörka och ljusa, samt transformatorolja i en
klumpsumma, dels ar oljeförbrukningen hos
automobilerna mycket varierande. Man kan komma till
ett närmevärde genom jämförelse med den
importerade kvantiteten bensin, under det antagandet, att
den förbrukade oljemängden i en bil står till den
förbrukade bensinmängden i förhållandet 1:30 à
1:50. Man får härur fram siffran 11 millioner kg
automobilolja pr år, vilken, med ett genomsnittligt,
importpris av 45 öre pr kg, ger ett import var de av
ca 5 millioner kronor pr år.

Nu visar den mångåriga statistik, som stått förf.
till buds, att av den till en bil tillförda
oljemängden endast 55 à 60 % verkligen förbrännes, medan
resten bortkastas i form av spillolja. Den
bortkastade spilloljans importvärde motsvarar med andra
ord för vårt land avkastningen av ett kapital av
40 millioner kronor. Det har varit förf:s tanke att
kunna på något kvalificerande sätt tillvarataga
denna spillolja, desto hellre som det är förenat med
ett visst besvär att bli utav med den. Den får icke
nedhällas i städernas kloaker, och att bränna den
genom övergjutning över fyren i en ångpanna
försöker man icke mer än en gång, det vore f. ö.
mycket oekonomiskt. Att kunna rätt utnyttja
spilloljan som komplement till färskoljan är även
eftersträvansvärt i händelse av en avstängning av
landets normala oljetillförsel, en händelse som är lätt
tänkbar i tider av internationella förvecklingar eller
som en följd av den alltför starka påfrestningen på
oljekällorna. Det förtjänar nämnas, att man i
Förenta staterna redan efterlyst åtgärder från
myndigheternas sida för åstadkommande av kontroll på
borrningen med åtföljande åtstramning på
oljemarknaden.[1] Man kan göra sig en föreställning om
det tillstånd som skulle inträda i vårt starkt
mekaniserade land vid en otillräcklig oljetillförsel. Då
skulle nog de 4000 ton spillolja, som nu årligen
hällas bort, komma att både sörjas och saknas.

Är då den tunna, svarta spilloljan i besittning av
några egenskaper, som gör den värd att tillvaratagas?
Med denna fråga komma vi in på det svåra
problemet om bedömningen av smörjoljor. Den
vetenskapliga arsenalen med bestämningar av
friktionskoefficient, kapillaritet och randvinkel eller
med uppritandet av viskositets- och utspädningskurvor
ha ännu knappast skjutit en tittglugg i detta
problem. Men om bedömningen av en smörjolja
ännu så länge måste ske efter praktiska prov, så är
i stället klassifikationen av densamma lätt utförd
på laboratoriet. Den bygger, som bekant, på
bestämningen av spec. vikt, viskositet, flampunkt,
syretal, halt av vatten och feta oljor, tjärtal m. m.
och torde numera utföras på de flesta
industrilaboratorier såsom leveransprov. Låter man
emellertid utföra dessa bestämningar på en olja, som varit
i drift helt kort tid, exempelvis 20 mil, erhåller man

illustration placeholder

Fig. 1. Körprov med lastbil A 4229. –––– Enbart
ny A-olja, - - - - blandning 1:1 ny och renad.


[1] Se ex. "Scientific American", jan. 1928, red. art.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free