Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 27 aug. 1932 - Notiser - En teori för slagrutan - En märklig ångmotorvagn - Världsproduktionen av nonferrometaller år 1931 - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slagruteman för att verifiera sina egna slutledningar, så
måste man i alla händelser vara beredd på att
självsuggestion och medvetet bedrägeri få tagas med i
räkningen. En metod som kan användas för kontroll av
den mänskliga ofullkomligheten måste därför alltid
vara välkommen, och ur denna synpunkt är det
intressant, att man på ansvarigt tekniskt håll numera
ansett sig kunna begära patent på en dylik metod.
En märklig ångmotorvagn. VDI-Zeitschrift (20 aug.
1932) beskriver en ångmaskindriven motor vagn, som
nyligen tagits i drift å sträckan Stuttgart–Friedrichshafen.
Vagnen har 5,6 sittplatser, fördelade på tre
avdelningar, samt toalett-, post- och bagagerum.
Vagnskorgen vilar med ena änden på en normal, tvåaxlig
löp-boggi, medan de från den andra änden utdragna
längs-balkarna medelst en kulled äro förenade med en
tvåaxlad drivboggi. Denna jämte överbyggnad,
innehållande maskinrum och förarhytt, bildar ett helt för sig
och kan användas separat som lokomotiv.
Drivboggin, som har ett axelavstånd av 3 600 mm,
drives direkt medelst en utanför ramverket liggande
tvillingmaskin. Högtrydksånga av 25 at och ca 400°
användes. Fyllningen kan regleras ned till 4 %. Ångan
alstras i en högtryckspanna, som kan matas med
råvatten, vilket i omgångar förvärmes till ca 200 ° och
därunder evaporeras samt befrias från slam. Innan
vattnet kommer in i pannans avdunstningsavdelning,
befrias det från hårdhetsbildarna. Pannan är vidare
försedd med luftförvärmare, reglerbar matarpump och
halvautomatisk rost. Alla regleringsanordningar och
kontrollinstrument äro lätt åtkomliga frän förarplatsen, så att
vagnen även å längre sträckor kan köras av en enda man.
Vagnen har vattenförråd för 100 km och kol för 200 km.
Vagnen är byggd för en normal hastighet av 75
km/tim, vid vilken körriktning som helst. På
horisontal bana har maximihastigheten 108 km/tim, uppnåtts.
Vid accelerationsprov uppnåddes följande
maximihastigheter i olika stigningar: vid 10 0/00 92 km/tim., å en
6,8 km lång sträcka med många kurvor och 14,3 0/00
stigning 83 km/tim, samt å en sträcka med 22,5 0/00
stigning och många kurvor 60 km/tim. Vid dessa prov
behövde pannan, även vid en uttagen effekt av 430 hkr,
aldrig ansträngas upp till översta gränsen.
Det framhålles, att med denna motorvagnskonstruktion
effekten ökats till dubbla det vid äldre ångdrivna
vagnar brukliga beloppet, medan vatten- och
kolförbrukningen minskats med 25 % och personalbehovet
likaledes reducerats. Hur ekonomien ställer sig, jämförd
med dieselmotorvagnarnas eller de dieselelektriska
vagnarnas, omnämnes ej, men däremot framhålles, att den
rena ångdriften med motorvagnar för de minst
frekventerade turerna i vissa avseenden torde innebära
företräden framför blandad ång- och diesel-, resp.
dieselelektrisk drift.
Världsproduktionen av nonferrometaller år 1931.
Metallgesellschafts statistik över produktion, förbrukning
och noteringar beträffande andra metaller än järn har
i dagarna utkommit med sin 33:e årgång, avseende året
1931 men jämväl innefattande en återblick på åren
1921–1930.
Inledningsvis framhålles, att marknadsläget för
nonferrometallerna numera utvecklat sig så, att sannolikt
ytterst få av världens gruv- och hyttföretag inom
branschen arbeta med vinst. Produktionen av dessa metaller
har under det gångna året sjunkit katastrofalt och
uppgår i vissa fall knappast till de belopp som förekommo
åren 1923–1924, även om den ännu så länge ligger
åtskilligt över 1921–1922 års värden.
Världsproduktionen av bauxit år 1931 uppgick till
1,062 mill. ton mot 1,716 mill. ton år 1930. Av denna
kvantitet förbrukades 0,870 (1,070) mill. ton, eller 82,0
(62,0) %, för aluminiumframställning. Aluminiumproduktionen
har ävenledes gått tillbaka, ehuru ej i lika
hög grad. Den utgjorde 217 600 (267 000) ton och
motsvarar ungefär 1927 års produktion. Produktionsminskning
är genomgående i de flesta länder. Ett undantag
utgör Italien, som ökat sin produktion från 8 000 till
11 200 ton, tvivelsutan tack vare statssubvention.
Aluminiummdustrien torde f. n. belastas med en kraftigt
ökad lagerhållning, enär den redovisade förbrukningen
under senare år legat åtskilligt lägre än produktionen.
Förbrukningen år 1931 utgjorde 175 300 (209 700) ton,
eller endast 80,7 (78,5) % av produktionen. Jämvikten
mellan produktion och konsumtion synes ha rubbats
redan omkr. år 1926. Det är med denna företeelse som
bakgrund man får se de aktuella strävandena att öka
användningsområdet för aluminium.
Världsproduktionen av bly (i blymalm) vid gruvorna
utgjorde 1931 1,320 (1,581) mill. ton. Minskningen
faller till största delen på de stora producenterna,
nämligen den amerikanska kontinentens länder.
Hyttproduktionen av bly har likaså fallit (från 1,646 till 1,387
mill. ton). Förbrukningen av råbly föll från 1,513 till
1,270 mill. ton. överproduktionen i fråga om bly är
sålunda ej påfallande stor.
Bergverksproduktionen av koppar (i kopparmalm) var
under fjolåret nere i ungefär 1924 års storlek. Den
utgjorde 1,383 (1,596) mill. ton. Hyttproduktionen var i
det närmaste lika stor som gruvornas produktion (1,349
mill. ton mot 1,554 mill. ton år 1930). Utvecklingen av
råkopparkonsumtionen är ganska intressant. Den har
visserligen i stort sett fallit (från 1,468 till 1,313 mill.
ton), men tendensen är långt ifrån enhetlig över hela
världen. En rätt betydande uppgång kan t. e. konstateras
i Italien, Spanien, Sverige och Japan; för Sveriges
del utgjorde konsumtionen år 1930 28 400 ton och år 1931
32 000 ton, den högsta som någonsin förekommit. Denna
ökning torde sammanhänga med att kraftförvaltningarna
begagnat tillfället att för exceptionellt låga pris inköpa
koppar för kraftledningar. I Sverige ha givetvis de
pågående arbetena med Malmölinjernas elektrifiering
bidragit till den ökade kopparkonsumtionen.
Nickelproduktionen vid gruvorna utgjorde 49 300 ton
mot 64 400 ton år 1930. Minskningen kommer så gott
som helt på Kanada, medan den europeiska produktionen
synes ha hävdat sin ställning eller t. o. m. befunnit
sig i ett uppsving. Den kanadensiska produktionen
utgjorde dock 82,5 % av världsproduktionen.
Kvicksilverproduktionen föll från 3 730 till 3 267 ton.
Här är det den italienska produktionen, som visar den
mest markerade nedgången (från 1933 till 1 241 ton).
Silverproduktionen har, förnämligast på grund av den
amerikanska produktionens minskning, nedgått från
7 729 till 6 083 ton.
Bergverksproduktionen av zink (i zinkmalm) föll från
1,496 till 1,131 mill. ton, hyttproduktionen av råzink från
1,398 till 0,999 mill. ton och konsumtionen av råzink från
1,223 till 1,021 mill. ton. Slutligen var bergverksproduktionen
av tenn 149 100 (178 100) ton, hyttproduktionen av
tenn 156 300 (178 500) ton samt tennkonsumtionen
141 900 (164 500) ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
