Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 41. 8 okt. 1932
- Kolpulvereldning vid industrianläggningar, av H. Aldendorff
- Yrkesinspektionens effektivisering, av E. H—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
|
Fig. 7. Vattenrörångpanna med tillsatseldning för cellulosabeckpulver
(indunstad sulfitlut).
|
kolpulver synnerligen fördelaktig. Sådan
tillsatseldning förekommer vid cellulosafabriker och
pappersbruk, då det tillgängliga avfallet ej är tillräckligt
eller bränslet så fuktigt att man enbart med detta
ej kan erhålla önskad belastning å pannorna.
Liksom vid trapprosten måste särskilt konstruerade
brännare användas för tillförsel av kolpulverluftblandningen
(fig. 8). För att en godtycklig kolsort skall kunna
användas är det lämpligt att för pulveriseringen
av kolen använda en snabbroterande kvarn.
I tryckledningen från kvarnen, som lämpligen
uppställes framför pannans eldstad, fördelas kolpulvret
till tvenne mitt emot varandra liggande flata
munstycken, som utmynna i en särskild förbränningskammare
mellan den egentliga avfallseldningen och
pannan. Vid senare utförda anläggningar av denna
typ, där brännarna utmynna i eldstadens frontvägg
och kolpulverflamman har att passera över hela
rosten för avfallsbränsle, har det visat sig möjligt
att elda med enbart kolpulver eller med spån och
kolpulver tillsammans i vilka proportioner som helst.
Tillsatseldningen med kolpulver användes då ytterst
sparsamt när tillgången på avfallsbränsle är stort,
i vanliga fall endast då det gäller att taga höga
toppbelastningar, men vid tider då tillgången på
avfallsbränsle minskar eller helt upphör användes
kolpulver i erforderlig mängd. Exempel finnes på att
det vid pannor, som förut gått med enbart avfall
och lämnat max. 10 till 20 kg ånga pr m2 eldyta
och timme, har varit möjligt att uppnå 60 kg eller
3 till 6 gånger så hög belastning.
Tillsatseldning kan slutligen också användas för
att höja temperaturen på avgaserna från
industriugnar, så att efterliggande pannor vid behov kunna
alstra större ångmängd. Anläggningar av detta slag
kunna finna användning inom cementindustrien, där
avgaserna från de roterande cementugnarna ofta
ledes till särskilda s. k. avgaspannor (fig. 9).
De ovan skisserade inbyggnadsformerna för
pulvereldning och dess användningsområden inom in-
|
Fig. 8. Kolpulvertillsatseldning raed snabbroterande slagkvarn för
ångpanna med spånugn för eldning med träavfall i en cellulosafabrik.
|
|
Fig. 9. Tillsatseldning med kolpulver för en avgasångpanna efter en
roterande cementugn med särskild förbränningskammare framför
fronten av pannan.
|
dustrien visa att för kolpulvereldning talrika fall
förekomma, vilka erfordra från varandra helt
avvikande konstruktioner. Speciella möjligheter
bereder tillsatseldningen, eftersom äldre
pannanläggningar, ifall tillräckligt stort förbränningsrum kan
åstadkommas, kunna för ringa kostnad ombyggas för
kolpulvertillsats, så att belastningsförmågan blir
avsevärt större. Genom sådana ombyggnader har det
i ett flertal fall varit möjligt att undvika stora och
dyrbara nyanläggningar och utvidgningar av pannanläggningen.
YRKESINSPEKTIONENS EFFEKTIVISERING.
Med anledning av motioner i båda kamrarna begärde
1930 års riksdag hos k. m:t utredning och förslag
avseende en sådan utökning och effektivisering av
yrkesinspektionen, att ettårsfrekvens i fråga om de särskilda
inspektionerna kunde uppnås. Utredningen verkställdes
inom socialstyrelsen, som i december föregående år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0391.html