Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 8 okt. 1932 - Yrkesinspektionens effektivisering, av E. H—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
överlämnade densamma till regeringen. Då som bekant en
betydande del av yrkesinspektionsverksamheten står
under kommerskollegii överinseende, torde det för
frågans allsidiga belysning vara lämpligt att, samtidigt
med att socialstyrelsens utredning refereras, jämväl
anföra de viktigaste synpunkterna i kommerskollegii
den 8 augusti i år avgivna utlåtande däröver.
Den genomsnittliga inspektionsfrekvensen inom
yrkesinspektörernas tillsynsområde har i stort sett
kunnat uppehållas vid sin ursprungliga nivå (3,1 års
intervall år 1914 mot 3,4 års intervall år 1930), medan
frekvensen för underinspektörernas vidkommande
nedgått betydligt (från 1,9 till 3,2 år). Frekvens siffran för
yrkesinspektrisens och hennes assistenters inspektion
ligger vid 2 à 3 år, men ett stort antal arbetsställen
med kvinnlig arbetskraft, som bort stå under
yrkesinspektrisens tillsyn, ha ej kunnat upptagas bland de
registerförda arbetsställena, enär inspektionens
arbetskrafter ej varit tillräckliga. Med hänsyn till att de
inspekterade arbetsställenas antal starkt vuxit sedan
år 1914, under det att arbetskrafternas antal varit
oförändrat, har yrkesinspektionen tydligen under sin
verksamhetstid redan undergått en betydande effektivisering.
Socialstyrelsen anser dock, att den nuvarande
inspektionsfrekvensen är alltför låg, särskilt vid
jämförelse med den av internationella arbetsbyrån år 1923
förordade ettårsfrekvensen. Enligt styrelsens mening
bör denna ettårsfrekvens emellertid beaktas endast
som en genomsnittsnorm, enär arbetsställen finnas, där
en årlig inspektion ej är av behovet påkallad, medan
däremot andra arbetsställen borde inspekteras flera
gånger årligen.
Styrelsen har för uppnåendet av en bättre effektivitet
föreslagit en rad av åtgärder, av vilka vissa kunna
vidtagas inom ramen av den nuvarande organisationen,
medan åter andra förutsätta en personalförstärkning.
Bland de först nämnda åtgärderna framhåller styrelsen
ändrad anordning av tillsynen, varigenom dennas
uppdelning mellan yrkesinspektörer, yrkesinspektörsassistenter
och underinspektörer ävensom mellan
yrkesinspektrisen och hennes assistenter skulle
ankomma på yrkesinspektören, resp. -inspektrisen, i
enlighet med chefsmyndighetens föreskrifter.
Socialstyrelsen har i detta avseende föreslagit, att assistenterna
mera än nu skulle tagas i anspråk för
inspektionsverksamheten, varjämte en del av de till
yrkesinspektörernas tillsynsområde hörande arbetsställena skulle
överflyttas till underinspektörerna. Vidare föreslår
styrelsen en systematisk uppdelning av arbetsställena
med hänsyn till inspektionsbehovet.
På utvecklingen av säkerhetstjänsten vid enskilda
företag böra yrkesinspektörerna nedlägga planmässigt
arbete. Styrelsen har vidare vidtagit sådana åtgärder
beträffande olycksfallsanmälningarna, att dessa kunna
bättre utnyttjas. Försök att effektivisera byråarbetet
genom uppläggande av ett modernt kortregister har
gjorts på en av distriktsinspektionerna, och styrelsen
kommer att begära medel för liknande rationalisering
även inom andra distrikt.
Det ökade antalet inspektioner per inspektör anser
styrelsen bero på att tjänsteresorna numera i stor
utsträckning företagas per bil. En ökad användning av
bilresor, oavsett om billigare kommunikationsmedel
finnas att tillgå, skulle visserligen öka
resekostnaderna per dag men i stället minska kostnaden pr
inspekterat arbetsställe. Den hittills tillämpade snäva
tolkningen av resereglementet orsakar onödig
tidsspillan vid planerandet av inspektionsresorna.
De bearbetningar av olycksfallsanmälningarna som i
olika avseenden verkställas av yrkesinspektörerna böra
kompletteras med statistiska undersökningar rörande
hela landet. Dessa undersökningar skola utföras av
riksförsäkringsanstalten på begäran av socialstyrelsen
och skola avse utredning av olycksfallsrisker och
olycksfallsorsaker såväl inom visst yrkesområde som
vid särskilda arbetsförfaranden eller maskiner m. m.
Socialstyrelsen anser emellertid, att samarbetet mellan
riksförsäkringsanstalten och yrkesinspektionen skall
utsträckas även därhän, att riksförsäkringsanstaltens
tjänstemän vid sina besök böra kunna lämna
anvisningar rörande ordningen å arbetsplatserna samt i
fråga om mera elementära skyddsanordningar. I övrigt
böra dessa tjänstemän träda i personlig förbindelse
med yrkesinspektörerna för ömsesidigt utbyte av
synpunkter och erfarenheter rörande arbetarskyddet.
Socialstyrelsen har vidare upprepat sin flera gånger
tidigare uttalade önskan, att kontrollen av
bränsleförbrukningen, som f. n. åligger styrelsen och till stor del
utövas av underinspektörerna, överflyttas till annat
ämbetsverk. Slutligen framhålles som ett led i
effektiviseringsarbetet, att yrkesinspektörernas och
underinspektörernas pensionsålder sänkes till 62 à 63 år.
De av socialstyrelsen föreslagna organisationsändringarna
hänföra sig dels till chefsmyndigheten, dels
till de lokala inspektionsorganen.
Yrkesinspektionens chefsmyndighet är socialstyrelsens
arbetarskyddsbyrå, vars chef är överinspektör och
chef för yrkesinspektionen. Hans ledande och
kontrollerande uppgift har aldrig kunnat fullföljas i
erforderlig omfattning. Socialstyrelsen anser det därför
av högsta vikt ur effektivitetssynpunkt, att erforderlig
tid beredes byråchefen att dels genom resor och
inspektioner i de olika distrikten förskaffa sig en
ingående kännedom om förhållandena i dessa, dels
deltaga i och leda det tekniska arbetet å byrån och
slutligen att i litteraturen följa industriens och
skyddsteknikens utveckling ävensom de sociala företeelserna.
Styrelsen vill för detta ändamål ombilda en
sekreterarebefattning å arbetarskyddsbyrån till en
byrådirektörstjänst och därigenom tudela handläggningen
av ärendena, i det att alla ärenden av övervägande
juridisk eller administrativ innebörd skulle med
ledamots ställning och ansvar föredragas av byrådirektören,
medan ärenden av väsentligen teknisk innebörd skulle
handhavas av byråchefen. En del ärenden av
administrativ eller ekonomisk natur, som nu förberedas av
sekreteraren, skulle överföras till den å byrån
tjänstgörande juridiske amanuensen, vars befattning i
samband härmed föreslås ändrad till en notariebefattning.
De tekniska arbetskrafterna å byrån föreslås
utökade genom inrättande av en ny förste byråingenjörstjänst,
varigenom den nuvarande förste byråingenjören
befriades från handläggningen av de löpande
ärendena, avseende den tekniskt-praktiska tillämpningen
av lagen om arbetarskydd, och i stället finge odelat
ägna sin verksamhet åt utredningsärenden av teknisk
natur, till vilka anledning gives av inträffade
olycksfall. Särskilda anslag erfordras vidare för
specialundersökningar, vilka hittills kunnat företagas endast
genom ekonomiskt stöd från arbetsgivarna. Slutligen
framhålles behovet av att till byrån mera fast knyta
en på det arbetshygieniska området särskilt utbildad
läkare.
Beträffande yrkesinspektionens lokalmyndigheter
föreslås även en rad åtgärder. Yrkesinspektörsassistenterna
böra befrias från en del byrågöromål och
tekniska arbeten av enklare art, som kunna utföras av
mindre kvalificerad arbetskraft, varigenom
assistenterna mera än nu kunna ägna sig åt den egentliga
inspektionen.
Som ett synnerligen viktigt led i effektiviseringssträvandena
framhåller socialstyrelsen beredandet av
bättre ställning i avlöningshänseende åt
yrkesinspektionens personal. Styrelsen föreslår, att
yrkesinspektörerna flyttas från lönegrad B 28 till B 29,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
