Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 43. 22 okt. 1932
- Reklamens rationalisering, av Gunnar H. Rune
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 43 ÅRG. 62 22 OKT. 1932
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Reklamens rationalisering, av Gunnar H. Rune. – Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska
facken. – Notiser. – Litteratur. – Tekniska föreningar. – Sammanträden.
REKLAMENS RATIONALISERING.
Av Gunnar H. Rune.
De sista decennierna ha givit oss lysande exempel
på vilka resultat, som industriens rationalisering
skapat. Tillverkningskostnaderna ha i många
företag kunnat nedbringas till en nivå, som på
teknikens nuvarande ståndpunkt måste betecknas som
minimum.
Denna rationalisering har inneburit en konsekvent
tillämpning av minsta medlets lag: att åstadkomma
bästa möjliga resultat med minsta möjliga
uppoffringar. För genomförandet av detta program
fordrades i första hand en sak: en ingående kännedom
oni tillverkningskostnaderna och deras fördelning på
olika avdelningar och olika tillverkningsorder.
Genom en ingående kostnadsanalys ställdes dessa fäkta
til produktionsledningens förfogande. Med ledning
av dessa kunde sedan erforderliga tekniska och
organisatoriska förbättringar genomföras. Resultatet
blev sänkta tillverkningskostnader.
Det är mycket lärorikt att ha denna utveckling i
tankarna, när man skall diskutera förhållandena på
försäljningssidan, speciellt reklamen. Med någon
förenkling har man nämligen fog för att påstå att
distribution f. n. står inför samma uppgift som
produktionen "före rationaliseringen": att sänka
kostnaderna. Och detta problem kan endast lösas efter
samma linjer som våra ingenjörer löst det: genom
en rationalisering med allt vad detta slagord
innebär av förnuftigt tänkande och handlande.
Härvid måste man dock påpeka, att
rationaliseringssträvandena inom produktionen och
distributionen i ett viktigt avseende ha olika förutsättningar.
Det erbjuder inga principiella svårigheter att på
förhand fastställa kostnaden för att producera
exempelvis 5 000 cyklar. Kalkylavdelningen kan på
öret visa hur mycket arbetslöner, materialkostnader
osv., som åtgår härför. Alla produktionsfaktorer
kunna mätas.
För att producera en försäljning av dessa 5 000
cyklar nedlägger fabrikanten vissa försäljnings- och
reklamkostnader. Dessa kostnader producera ett
visst resultat. Men huru stort detta blir, huru
många cyklar, som komma att säljas, kan inte
bestämmas på förhand. Här räkna vi nämligen med
en obekant faktor, konsumenternas köplust, och
denna bestämmes av allt för många faktorer för att
.kunna fastställas på förhand. Att köplusten kan
ökas genom en klokt planerad reklam, se vi
dagligen bevis på. Men det är givetvis omöjligt att i
de flesta fall förespå exakt hur mycket en
reklamkampanj kommer att öka försäljningen.
Om man sålunda inte på förhand kan uppnå
100 % visshet beträffande resultatet av planerade
reklamåtgärder, så är det givet, att ju mera man
kan basera sina åtgärder på objektiva fakta och ju
mindre på subjektiva omdömen, desto bättre måste
resultatet bli. Verklig reklamkunskap är överlägsen
antaganden. Ju större kännedom man skaffar sig
om reklamens förutsättningar att nå resultat i varje
särskilt fall, desto säkrare kan reklamverkan
beräknas, desto mindre roll kommer slumpen att spela.
Reklamköpet blir då icke längre något slags
lotterispel, som man ibland känner sig frestad till, men
kanske oftast avhåller sig ifrån. Det blir en ren
affär, där kostnader och resultat kunna överskådas
och vägas mot varandra.
Varje reklamkampanj har sina speciella uppgifter
och följaktligen sina speciella medel att nå dessa.
Vissa problem äro dock gemensamma. Vissa frågor
måste alltid besvaras, speciellt dessa tre.
1. Till vilka konsumenter söker jag sälja mina
varor eller tjänster?
2. Hur skall jag kunna påverka dessa
konsumenter mest ekonomiskt?
3. Hur bör min reklam utformas för att bliva
effektivast?
En konsekvens utav den moderna storproduktionen
är att den intima kontakten med kunderna,
som var så typisk för hantverket, har omöjliggjorts.
Fabrikanten söker avsättning för sina produkter på
marknaden med hjälp av sin försäljningsorganisation
och sin reklam. Försäljningssiffrorna säga honom
en del om läget på marknaden men långt ifrån allt
vad han behöver veta om den. Strävandena inom
modern försäljnings- och reklamteknik gå därför ut
på att klarlägga den verkliga ställningen; vilka
kunderna äro, deras geografiska spridning, deras
sociala ställning, deras inkomstklass, deras
uppfattning av den saluförda varan osv. De förnämsta
hjälpmedlen härvid äro analys av försäljningssiffrorna
och marknadsundersökningar. Den rätt så
egenartade tekniken hos de senare kommer att
behandlas i en följande artikel.
En möjligast noggrann kännedom om konsumenterna
är den första förutsättningen för att en reklamkampanj
skall bliva effektiv. Nästa fråga vi måste
ställa oss är denna:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0403.html
