- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
394

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 22 okt. 1932 - Reklamens rationalisering, av Gunnar H. Rune - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Huru skola vi nå konsumenterna på mest
ekonomiska sätt? Vilket eller vilka reklammedel äro
mest effektiva i vårt speciella fall? Denna
utomordentligt viktiga fråga får icke avgöras
slentrianmässigt. Den kräver en fullt förutsättningsfri
diskussion. Ofta står valet mellan annonsering å
ena sidan och någon form av direktreklam å den
andra. Någon rivalisering mellan dessa båda
reklammedel finns icke i de flesta fall. De ha olika
förutsättningar och syften. Annonseringen innebär
en bearbetning av konsumenterna på bredast
tänkbara front. Det är ett reklammedel, som når "den
stora allmänheten" snabbast och för minsta kostnad.
Direktreklamen åter är mest effektiv, när det gäller
att vända sig mot ett relativt litet antal
konsumenter, som kunna urskiljas på förhand. Cyklar,
exempelvis, är en vara, som lämpligen bör
annonseras. Antalet konsumenter är nämligen så stort,
att det är oekonomiskt att bearbeta var och en av
dem med direktreklam, en broschyr exempelvis.
Gäller det däremot att sälja t. e. en legering e. d.,
huvudsakligen lämpad för vissa cykeldelar, är det
givetvis mest ekonomiskt att intressera
cykelfabrikerna härför genom direktreklam.

Svaren på de två första frågorna ha givit fakta,
som belysa de effektivaste reklammedlen härför
samt vilka konsumenter, som skola bearbetas. Det
reklamtekniska arbetet kan börja. De frågor, som
stå i samband härmed, skola utförligt behandlas i
en senare artikel. Här skola endast några
principiella synpunkter framhållas.

Reklamen får aldrig bliva självändamål. "Annonser
skola sälja och icke dekorera tidningssidorna",
som en av landets framgångsrikaste annonsörer
brukar säga. Ledstjärnan vid utformningen av all
reklam är effektiviteten: huru skola vi utforma vårt
budskap till konsumenterna på ett sätt, som skapar
bästa direkta och indirekta resultat? Alla andra
synpunkter måste underordnas.

Nödvändigheten av att ingående känna till vilka
konsumenter reklamen skall rikta sig, har tidigare
framhållits. Lika viktigt är kännedomen om den
vara, som skall säljas, dess tillverkning, ställning
på marknaden osv. Ju bättre man studerar varan,
desto större möjligheter har man att draga fram
just de egenskaper, som verkligen intressera
kunderna och stimulera dem till köp.

Att skapa efterfrågan, att göra konsumenterna till
köpare, är reklamens uppgift. För att framgångsrikt
lösa denna är i många fall konsumentreklam
otillräcklig. Huvudparten av de varor, som säljas
med hjälp av reklam, når kunderna genom ett mer
eller mindre förgrenat nät av återförsäljare. I de
flesta fall ha dessa senare ett mycket starkt
inflytande på kundens val. Detta förhållande måste
beaktas. Det gäller sålunda icke blott att stimulera
konsumenterna till att efterfråga en viss vara.
Återförsäljaren, som säljer denna till kunden, måste
också bearbetas. Hans medverkan måste vinnas. I
annat fall kan hela försäljningsmaskineriet stoppa.

Återförsäljarens medverkan beror icke enbart på
rabattfrågan. På samma sätt som konsumenten
väljer en vara med hänsyn även till andra omständigheter
än dess pris, så dikteras återförsäljarens beslut
att lagerföra en viss vara av flera olika faktorer. I
vissa fall är det därför nödvändigt att belysa dessa
i en speciell reklamkampanj, som riktar sig mot
återförsäljarna.

TIDSKRIFTSNYTT INOM MEKANISKA OCH
ELEKTRISKA FACKEN.

AUGUSTI 1932.


                                                        (Copyright.)
Vid Claude-Boucherots havsvärmekraftverk har
Rateau påstått att avlägsnandet av de i kondensvattnet
lösta gaserna kräver enormt stor energi så att
ingen kraft skulle kunna utvinnas med anläggningen.
Emellertid har Rateau efter diskussion med Claude
själv konstruerat en roterande kompressor härför
som beräknas kräva endast 8,5 % av energien. (Le
Génie Civil, h. 23, s. 571.) Genom att utsätta ett
vattenskikt av 12 cm tjocklek, som överdragits av en
tunn oljehinna, för solvärmet, kan detta enl. Barjot
effektivt upptagas. Gjorda försök i varmare
länder visa att på så sätt 24° havsvatten kan
uppvärmas till 50° temperatur ehuru lufttemperaturen blott
är 35°. Vattnet får passera en avdunstare för lågt
tryck och avkylas 15° för att återföras till
bestrålning. Per dag och kvadratmeter bestrålningsyta
skulle man kunna få ut 2 500–3 000 kgcal och vid
50 m sida på bestrålningsytan skulle man få ut
200 kWh/dag. (Schweizerische Bauzeitung II,[1]
h. 7, s. 95.) Engelska Cunardlinjens atlanterångare
Scythia har försöksvis med gott resultat
eldat en panna under en atlantresa med 40 %
kolpulver och 60 % olja i emulgerad blandning.
Planson patenterar en dylik blandning med så
finfördelat kol att den skall kunna användas i
förbränningsmotorer. Bunkerutrymmet behöver ej ökas vid
användning av "kololja". (Brennstoff und
Wärmewirtschaft, h. 8, s. 133.)

Ingenjör Johansson vid Götaverken har
konstruerat en ångkompressor till förbättrande av
ångekonomiser hos fartygsångmaskiner. Ångan
slutexpanderar i en ångturbin som driver ångkompressorn
vilken i sin tur komprimerar och uppvärmer ångan
från kolvmaskinens högtryckscylinder. 17–21 %
bränslebesparing ernås. (Verkstäderna, h. 8, s. 177.)

Schauer har konstruerat en tvåtaktsmotor där den
förkomprimerade bränsleblandningen blåses snett in
i cylindern varigenom en snabbt roterande ring av
blandningen uppstår i vilken de förbrända gaserna
äro inneslutna utan att rotera och som i den mån


[1] En romersk II före häftesnumret betecknar andra
bandet under året.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free