Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 29 okt. 1932 - Elektroindustrien under lågkonjunkturen, av Lars Blume - Den mekaniska verkstadsindustrien, av Gunnar Dellner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
industri till och med förra året icke haft någon
allvarligare känning av lågkonjunkturen. Liksom
föregående grupp visa exportsiffrorna från 1923 nästan en
oavbruten stegring, och denna har fortsatt t. o. m.
år 1930, då exportvärdet uppgick till något över 15
millioner kronor. Under år 1931 sjönk exportsiffran,
men minskningen var obetydlig – endast cirka 0,5
millioner kronor. Under innevarande år däremot har
nedgången varit mera markerad. Avsättningen av
telefonapparater på exportmarknaden sammanhänger
intimt med investering av kapital i nya koncessioner,
och den framtida utvecklingen är i högsta grad
beroende på huru härmed kan ordnas.
Tillverkningen av kablar, ledningar och
därtill hörande har visat en förvånansvärd
motståndskraft mot den allmänna nedgången, tydligen
beroende därpå att alltjämt pågå utvidgningar vid
de elektriska kraftnäten samtidigt med en fortsatt
övergång från luftledningar till jordkablar.
Att döma av den alltjämt fortgående och till synes
oförminskade ökningen av antalet radioabonnenter så
måste radioindustrien fortfarande hava god
sysselsättning. Försäljningssiffran för denna
industri, som numera är synnerligen stor, uppgives hava
uppgått till cirka 27 millioner kronor under sistlidna
år, och sannolikt är väl, att någon större minskning
icke kommer att visa sig för innevarande år. Då
inom denna industri nyheterna alltjämt avlösa
varandra i rask följd, bliva radioapparaternas livslängd
ganska kort och följaktligen även förbrukningen stor.
Elektrovärmeindustrien, som omfattar
en massa olika konstruktioner, såsom spislar, ugnar,
kokplattor, varmvattenberedare, diverse
uppvärmningsanordningar för industrien m. m., synes också
hava kunnat i stort sett uppehålla sin marknad.
Denna är ännu relativt liten i förhållande till vad
som borde kunna anses normalt, i synnerhet om
nian jämför med vårt grannland Norge.
Användningen av de flesta hithörande apparater är
emellertid helt och hållet beroende på den taxepolitik, som
de olika elektricitetsverken föra eller kanske rättare
kunna föra.
Exportsiffran för ackumulatorer har visat
en ganska jämn stegring till och med år 1931, då den
uppgick till cirka 3,2 millioner kronor. Den
inhemska marknaden torde icke hava uppvisat några större
förändringar, men, då exporten sjunkit avsevärt, så
har denna tillverkningsgrupp en relativt stark
känning av lågkonjunkturen.
Försäljningen och tillverkningen av lampor
och armatur torde vara relativt okänslig för
konjunkturväxlingar, då hithörande artiklar, i
synnerhet lampor, äro rena förbrukningsvaror och därtill
avsedda så gott som uteslutande för hemmaförbrukning.
I någon mån påverkas de av industriens
mindre sysselsättningsgrad, men den stora allmänhetens
förbrukning är ganska konstant.
Detsamma torde numera gälla dammsugare,
under det att kylskåp alltjämt vinna ny marknad.
Såsom av ovanstående framgår, är den svenska
elektroindustrien av mångskiftande art. och dess
skilda grenar påverkas som följd därav även mycket
olika av nu pågående lågkonjunktur.
Hemmaindustrien i allmänhet har haft och har
mycket mindre känning av lågkonjunkturen än
exportindustrien. Att ingå på orsakerna till
exportindustriens svårigheter skulle föra alltför långt, men
tydligt är, att förutsättningen för en bättring är att
alla hinder i form av importreglering, kvotering,
extra tullar etc. bortfalla eller åtminstone högst
avsevärt lindras. Man får väl antaga, att detta
förr eller senare kommer att ske, fastän det
ibland ser hopplöst ut. Av de tillverkningar, som
tillhöra elektroindustrien, kunna en del betraktas som
rena hemmaindustrier, under det att exempelvis
maskintillverkningen till mycket stor del är en
exportindustri. Dock har även denna så stor
hemmamarknad och tillverkar artiklar, vilka kunna rubriceras
såsom konsumtionsartiklar, att nedgången i
exportmarknaden visserligen icke kunnat kompenseras,
men icke åtföljts av en nedgång i hemmamarknaden
av samma storleksordning. Därtill kommer, som
sagt, att statsbeställningar av stor omfattning
erhållits och vilka under nu pågående lågkonjunktur varit
till stor nytta.
Under den genomlupna tiden av lågkonjunkturen
har med all säkerhet industrien såväl genom
konstruktions- som organisatoriska förbättringar
möjliggjort billigare tillverkning och i en viss utsträckning
även lyckats bibehålla räntabiliteten trots minskad omsättning.
Såsom en sammanfattning av ovanstående torde
kunna fastslås, att den svenska elektroindustrien
hittills visserligen haft stark känning av lågkonjunkturen,
men dock sluppit undan relativt lindrigare än
en del andra industrier och att denna industri med all
säkerhet kommer att utan större skador kunna
genomleva krisen, om den icke blir alltför långvarig
och ännu mer markerad ah vad som för tillfället är
förhållandet. Industrien är säkert också beredd att,
om normala tider återkomma, fullt effektivt kunna
deltaga i världskonkurrensen. Lars Blume.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
