- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
409

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 29 okt. 1932 - Några hållpunkter vid bedömningen av det svenska konjunkturläget, av Johan Åkerman - Elektroindustrien under lågkonjunkturen, av Lars Blume

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framtiden. Köpkraftsläran har det då vida bättre
ställt; den vädjar till människans naturliga böjelse
att följa det minsta motståndets lag. Man vill hellre
haka sig fast vid inflationsballongen än söka trycka
ned konjunkturuppsvingets hävstång. Och detta
fastän avgörandet, om ballongen kommer att stiga,
ytterst är beroende av den amerikanska
penningpolitiken; mycket tyder på, att en amerikansk
inflation icke längre behöver befaras.

Lägger man samman dessa svårigheter, kan man
nog säga, att utsikterna för det omedelbara
genomförandet av en beslutsam kostnadssänkande och
sparandeökande politik icke te sig vidare ljusa. I
stället blir det väl den hårda nödvändigheten som steg
för steg får tvinga det svenska samhället att följa
de obönhörliga ekonomiska lagarna. Detta kan icke
betyda annat, än att vi stå inför en ganska långvarig
anpassningsprocess med stor, permanent arbetslöshet.

Efter 1920 års kris gick vårt land den s. k. korta
vägen för att återställa räntabiliteten och
likviditeten; återgången till guldpariteten medförde en
radikal utrensningsprocess och en omfattande
arbetslöshet under 1921 och 1922, men därmed var också
grundvalen lagd för åtta års i genomsnitt stigande
konjunkturer. Denna gång ha vi gått den långa
vägen – för att icke säga omvägen. För de länder,
som för ett år sedan skaffade sig en tillfällig
lättnad genom att släppa kontakten med den
internationella värdemätaren, synes vägen till bättre tider
bli längre än för de länder, som använt det senaste
året för reorganisation och rekonstruktion.

Vi ha i denna överblick över depressionens
förlopp kunnat konstatera, att man i de ledande
industriländerna på den europeiska kontinenten och i
Amerika numera är i full färd med att på det rätta,
direkta sättet lösa depressionens problem.
Inflationsfaran är kanske icke helt överstånden, men
mycket tyder på, att den skall övervinnas, och att man i
stället skall låta ökat sparande lägga grunden för
ökad kapitalbildning och ökad sysselsättning. I
Sverige och i de övriga pappersmyntfotländerna är
ställningen en annan. Här har det begångna,
måhända oundvikliga valutapolitiska misstaget i
förening med oviljan eller oförmågan att frivilligt taga
på sig en tillfällig sänkning av levnadsstandarden
lagt stenar i vägen för en snabb förbättring. Jag
kan endast uttala den förhoppningen, att den senare
delen av denna prognos skall bliva dementerad av
verkligheten.                                 Johan Åkerman.

ELEKTROINDUSTRIEN UNDER LÅGKONJUNKTUREN.


illustration placeholder

Direktör L. Blume.



Att nu ställa något horoskop för den svenska
elektriska industriens framtid är naturligtvis omöjligt liksom
för varje annan industri, men man kan möjligen med
ledning av hittillsvarande förhållanden söka komina till
någon uppfattning om huru utvecklingen kommer att
gestalta sig.

Den svenska elektroindustriens tillverkningar
omfatta, som bekant, ett synnerligen stort område;
rent statistiskt skiljer man mellan elektriska
maskiner, transformatorer och starkströmsappaiater;
telefon- och telegraf apparater; radio och
dammsugare. Därtill kommer tillverkningen av kablar
och ledningar, ackumulatorer, lampor och
värmeapparater av olika slag. Vidare tillverkas en massa
elektromekaniska kombinationer såsom hissar,
kranar, transportapparater av diverse utföranden m. m.

Tillverkningen av elektriska starkströmsmaskiner
av alla slag med därtill
hörande olika sorters apparater utgör den största
gruppen. Sannolikt har denna del av den svenska
elektroindustrien haft starkaste känningen av
lågkonjunkturen, ehuru den haft mindre svårt än en del
andra framställare av produktionsmedel.
Tillverkningen inom denna grupp består till stor del av stora
enheter för kraftstationer, och tillkomsten av nya
anläggningar under nu pågående lågkonjunktur har
skett i ett långsammare tempo, vilket i sin ordning
medfört mindre beställningar.

Emellertid hava tack vare den pågående järnvägs-
elektrifieringen Stockholm–Malmö avsevärda
beställningar tillförts denna industri. Likaså hava
vattenfallsstyrelsen och andra svenska kraftverk
placerat större beställningar å generatorer och
transformatorer.

Under en lång följd av år ökade exportvärdet för
denna tillverkningsgrupp och nådde sitt maximum år
1928, då det översteg 30 millioner kronor. Sedan
har emellertid exporten minskats så att siffran för år
1931 understeg 20 millioner kronor. Emellertid
består tillverkningen inom denna grupp icke endast av
stora anläggningar utan till en avsevärd del av små
motorer och därtill hörande apparater och
utrustning, och förefaller, som om behovet härav ännu icke
skulle vara fullt. För övrigt kan man säga, att denna
del av tillverkningen har blivit en ren förbrukningsartikel,
som därjämte alltjämt finner nya användningsområden.

Enligt uppgift kommer kungl. maj:t på hemställan
av järnvägsstyrelsen att föreslå fortsatt
elektrifiering av statsbanorna, och man vågar väl antaga, att
riksdagen bifaller detta förslag. Därigenom skulle
den elektriska industrien tillföras synnerligen
välbehövliga beställningar, särskilt välkomna i denna tid.

Då denna industrigrupp i stort sett, trots den
långvariga lågkonjunkturen, kunnat erhålla beställningar
och sysselsättas i relativt hög grad, så talar all
sannolikhet för att industrien utan några större skador
kommer att genomgå krisen för att därefter stå fullt
beredd att tillfredsställa det behov av elektriska
maskiner av alla slag, vilket alltjämt förefinnes och
med all säkerhet kommer att finnas för en lång tid
framåt.

Att döma av exportsiffrorna för telefon- och
telegrafapparater,
så hade denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free