- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
446

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 19 nov. 1932 - Notiser - Bristfällig utlandsreklam - Reseberättelser - Insänt: Velockmuttern, av T. G. Rennerfelt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har fått krypa in i den trånga ramen "mining
engineering", som ställer metallurgien utanför. Att
lantmäteriundervisningen införlivades med tekniska högskolan
"at the instance of the Government" är ju att för
Ekmanska regeringens räkning göra en dygd av
nödvändigheten.

Om redogörelsen för högskolans organisation åsyftar
att bevisa dess jämlikhet med statsuniversiteten i olika
avseenden, har författaren sannerligen icke försummat
att andraga något argument härför. Men undervisningens
art karaktäriseras även av läroplanerna, och
beträffande de meddelade utdragen ur dessa kunna
anmärkningar riktas såväl mot urvalet av läroämnen som
mot dessas benämningar. Så t. e. har ämnet
gjuteriteknik angivits ingå i elektrikernas läroplan, där det
endast är frivilligt, medan det saknas i utdraget ur
mekanisternas läroplan, där det dock är obligatoriskt.
Flygteknik översättes med "aeronautics", varav man
skulle kunna tro, att mekanister och skeppsbyggare
finge undervisning i flygning, vilket ju ingalunda är
fallet. I listan på skeppsbyggarnas läroämnen figurerar
f. ö. "ship-yards aeronautics", dvs. konsten att flyga på
varv. Elektricitetslära har erhållit benämningen
"electricity", som näppeligen kan sägas motsvara
ämnets vetenskapliga karaktär. Bland väg- och
vattenbyggarnas ämnen återfinner man även "water and food
chemistry", och detta är såtillvida riktigt, som vatten-
och födoämneskemi är ett frivilligt läroämne inom
avdelningen. Speciellt födoämneskemien torde dock sakna
större betydelse för väg- och vattenbyggarnas
utbildning. Däremot har det viktiga ämnet vattenbyggnadslära,
vilket innefattar hydrodynamik, dammbyggnader,
vattenkraftanläggningar, vattenvägar, hamnbyggnader,
slipar och dockor, hydrologi, vattenledningar och
vattenavlopp, erhållit den missvisande och oegentliga
benämningen "water conservancy". "River conservancy"
betyder flodreglering, men "water conservancy" betyder
ingenting. En ren lapsus är väl, att det så viktiga
ämnet organisk kemi ej medtagits i utdraget ur
kemisternas läroplan, över huvud taget kan man säga, att de
upplysningar broschyren lämnar angående läroplanerna
vid tekniska högskolan ofta äro dels missvisande, dels
föga upplysande.

I redogörelsen för Chalmers’ tekniska institut har
däremot en utförlig förklaring av varje läroämnes
omfattning presterats, som ställer de torftiga uppgifterna
från tekniska högskolan i en egendomlig belysning.
Då avsikten väl knappast kan vara att gynna
chalmers-ingenjörerna på högskoleingenjörernas bekostnad, måste
frånvaron av enhetlighet i behandlingen av de båda
läroanstalternas organisation och undervisning bero på
bristande uppmärksamhet från redaktionens sida.

De försyndelser i berörda avseenden, som utgivaren
låtit komma sig till last och varav de här påpekade äro
endast en lindrig axplockning, nedsätta i betänklig grad
broschyrens värde som propagandalitteratur för svensk
ingenjörsutbildning. En grundlig omarbetning i olika
hänseenden av hela kapitlet om den högre tekniska
undervisningen synes oss därför starkt påkallad.

Reseberättelser. Följande reseberättelser ha
inlämnats till Tekniska högskolans bibliotek, där de finnas
tillgängliga för besökande: Arvidsson, David, Berättelse
från studieresa i Tyskland, Belgien och Schweiz under
juli och augusti månader 1931 för studier av svetsade
järnkonstruktioner och svetsningsteknik. Stockholm
1932. L. fol. 50 maskinskr. sid., 63 fig. (fotogr.
handritn. m. m.), 1 Bil. – Bergström, Karl, Berättelse över
studieresa till Amerikas Förenta Stater och Canada (för
att studera framsteg på det värmetekniska området med
speciellt avseende på pappers- och cellulosaindustrien).
Stockholm 1931. 4:o. 27 maskinskr., sid., 19 fig., 3
textfig. – Blom, Holger, Reseberättelse (från en resa i
England, Frankrike, Tyskland, Holland, Schweiz och
Tjeckoslovakien för att studera byggnadsföretags
organisation och andra arkitektens yrke tillhörande aktuella
ämnen). Stockholm 1932. Maskinskr. L. fol. 29 sid., 30
planschsid., 7 bilagor. – Dalhlin, Elis, Intryck och
erfarenheter från vistelse i Förenta Staterna under tiden
febr. 1927–dec. 1929 såsom stipendiat i avsikt att
studera moderna transportanordningar. (Med) Bil. 1–2.
Stockholm 1930. 4:o. Maskinskr. 30, 23, 21 sid., 34, 40,
12 fig., 2 tab. – Eckstein, N., Reseberättelse (över
studier i Tyskland av ångteknik, speciellt ångturbinteknik
och verkstadsorganisation därav samt utvecklingsmöjligheterna
för nämnda industri). Stockholm 1932. L.
fol. Maskinskr. 37 sid., 14 textfig. – Fixstén, O. Verner,
Reseberättelse (sammandrag) över en studieresa till
U. S. A. dec. 1929–dec. 1931 för att genom besök vid
ångkraftcentraler, värmeverk och ångtekniska firmor
studera till ångtekniken hörande frågor. Stockholm
1932. 4:o. Maskinskr. 76 sid., 1 bil., 45 fig. och 7 tab.
i texten. – Lundgren, Erik H., Studieresa till Tyskland
och Holland för studier i modern telefonteknik 1931.
Stockholm 1932. 4:o. 30 sid., 11 bil. (diagr., fotogr.). –
Nordström, H. F., Redogörelse för studieresa gjord år
1932 med resebidrag ur anslaget för resestipendier för
tekniska högskolans lärare. Stockholm 1932. L. föl.
Maskinskr. 2 sid. – Sterner, V., Reseberättelse från en
studieresa i Tyskland och Schweiz sommaren 1930 (för
att studera moderna kraftanläggningar). Stockholm
1931. L. fol. Maskinskr. 10, 3, 1 sid.

Från kommerskollegium ha till Teknisk tidskrift
insänts följande reseberättelser: Höök, Gunnar,
Reseberättelse över studieresa till Amerikas förenta stater
1931–1932 (för studier av de elektriska förbindelsemedlens
olika grenar). Dnr T. K. 1654/1932. 4:o Mskr. 32
sid., 3 bil. – Blomqvist, Mårten, Berättelse över resa i
Tjeckoslovakien och Tyskland för studier i kylteknik
sommaren 1932. Dnr T. K. 1530/1932. Fol. Mskr. 11
sid., 21 originalfotografier, 1 bil.

INSÄNT


Velockmuttern.

Teknisk tidskrift 1931, häftet 23, innehöll å sidan
333 en artikel om en ny låsmutter "velock", mot vilken
artikel intet genmäle synes ha ingått. Med anledning av
en artikel i Svenska Dagbladet den 4 nov. om patent
a.-b. Velock synes det nu lämpligt att påvisa en del
svävande och oriktiga uppgifter i den först nämnda
artikeln. Dess författare uttalar den åsikten att det
finnes "en hel del låsmutterkonstruktioner" som "fylla sin
uppgift att sitta kvar på sin plats under alla
förhållanden, sålunda under vibrationer, skakningar och
temperaturväxlingar", och att problemet numera endast skulle
gälla att få tag i en konstruktion som vore billig. Denna
åsikt är oriktig; någon konstruktion som fyller alla
dessa fordringar existerar icke. Alla hittills kända
låsmuttrar lida av felet att antingen lossna de vid
våldsamma vibrationer eller också duga de ej för hög
temperatur. För den som skaffar sig osäkra låsmuttrar är
det nog en klen tröst att muttern var "billig".

Artikeln angiver såsom något för velockmuttern
märkligt att "dess gangor ligga an mot bultens med den
sida, som får direkt upptaga belastningen" – vilket
förhållande ju med nödvändighet äger rum hos alla
muttrar, oberoende av deras speciella konstruktion. Vida
allvarligare är artikelns påstående att "brickans
fjädring motverkar att spel i gängorna bildas". Detta
påstående är oriktigt; spelrummet i gängorna beror därav
att hålet i muttern är större än bultdiametern – för att
muttern må kunna anbringas – och detta spelrum kan
ingalunda bortskaffas medels en bricka. Eftersom det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free