Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
9 APRIL 1932
Martensit = den strukturform, som förekommer i
härdat stål. Den ä.r magnetisk, hård och spröd.
Austenit = ^-järn, dvs. den atonianordning, som
förekommer i rent järn vid temperaturer över 900°C.
Är omagnetisk, mjuk.
Ett enkelt sätt att skilja de austenitiska stålen
från de övriga är att endast undersöka de
magnetiska egenskaperna.
1500
I4oo
1300
Y f£00
ö’ IfOO \–––j––––––-
r Jt-BL 4*/Aw/*« **’.
Jj fooo £–––––––-^
.- 300
600
Fig. 7 Kolhaltens inflytande på ^-områdets utbredning i
järn-kromlegeringar. (Enl. E. C. Bain).
De tre första grupperna utgöras huvudsakligen av
stål med medelhög till hög Cr-halt jämte smärre
tillsatser av andra metaller.
Metallen krom inverkar starkt på järnets
om-vandlingspunkter. Omvandlingen från (5-järn till
^-järn sänkes och omvandlingen från a-järn till
v-järn höjes. Genom tillräcklig kromtillsats kunna
dessa punkter sammanfalla, och det förhållandet
inträder, att intet y-järn uppträder i det fasta
tillståndet, materialet förbliver ferritiskt under alla
förhållanden. - När i detta sammanhang talas om
ferrit, martensit etc. gäller det kromhaltiga
strukturbeståndsdelar, blandningskristaller av krom och järn,
vilka egentligen skulle benämnas kromferrit,
krom-martensit etc.
Austenitområdets utbredning i järn-kromlegeringar
framgår närmare av fig. 7 enligt E. C. Bain. Om
man utgår från rent kolfritt järn, dvs. ferrit, vid
vanlig temperatur erhålles vid upphettning austenit
mellan ca 900 och l 400°C. En ökning av
kromhalten förminskar detta intervall mer och mer, så
att vid exempelvis 15 % Gr austenit ej bildas vid
någon temperatur. Bibehålles kromhalten vid 15 %
och kolhalten höjes, uppträder austenit ånyo och
vid 0,25 % C har austenitområdet utvidgats till
intervallet ca 900–l 400°C och man måste ined bi-
behållen C-halt höja Cr-halten till ca 23 % för att
åter få austenitområdet att försvinna.
Om ett stål med exempelvis 15 % Cr och 0,40 % C
hastigt avkyles från en temperatur liggande inom
austenitområdet erhålles martensit. Då emellertid
lösligheten för kol vid 15 % Cr endast är ca 0,25 %
erhålles utom martensit även överskottskarbid. Ju
högre kolhalten är desto lättare övergår stålet i
-£»
21 2Z 20 18 /? /V 12 /O
-
\
\
x
q
..
s
^
^
\,
<
’)
^
o
si
*s/
SJ
J
>.»
\k
^1
SN
"S,
<
v,
’ ^
fe
£
6 1 2 0
^
^
.v,
»*,
SJ
5A
^
^
«*>
^
.*.
»to.
t
«J
KS
<*(
tä
«jh
.
«.».
^
... f t
.m
mm
mm
v*1
Ss
*A
’n
s.
r?t
"f
7j
I*M
<’>*
^
^
^
.M
=
SS
-
-
Fig. 8. Austenitområdet i kromnickelstål med låg kolhalt.
martensitiskt tillstånd vid avkylning från höga
temperaturer. Att dessa stål ofta benämnas
marten-sitiska beror på deras egenskap att relativt lätt
taga lufthärdriing vid gjutning och varmbearbetning,
dvs. vid framställning och formgivning. Mellan de
ferritiska och martensitiska stålens områden
förekommer ett övergångsområde av halvferritiska stål.
vilka endast delvis kunna övergå i martensitisk
form.
Genom tillsats av nickel till järn, nedsattes
om-vandlingspunkten y-järn-a-järn successivt, så att
vid ca 25 % nickel denna omvandling är förskjuten
under vanlig rumstemperatur, dvs. förhållandet är
liar det motsatta mot vad förut framhållits om
inverkan av kromtillsats, ^-området utvidgas mer och
mer ju högre nickelhalten är. Ett sådant stål är
austenitiskt även under uppvärmning. Genom
samtidig Cr-tillsats kunna stabila austenitiska stål
erhållas vid en sammanlagd Or- och Ni-halt av ca
25 % (se fig. 8).
Sammansättning och egenskaper.
Beträffande tillverkningen av de eldhärdiga stålen
skall i denna framställning icke närmare redogöras
för detaljerna vid stålsmältningen. Dessa stål
liksom övri<ra höirle^erade stål tillverkas i de allra
Tab. 2.
Stål G % Si % ’. Mn % Cr % Ni % W %
i i j
Martensitiska........................................ 0,io-0,20 0,30-0,50 0,40 13,5-14,5 0-1,5 -
0,20-0,35 i 0,30-0,50 0,40 14-15 0-1 i
Halvferritiska........................................ 0,10-0,12 0,30-0^50 0,40 15-16 - -
0,10-0,12 0,30-0,50 0,40 17-18 -
Fefritiska............................................ 0,10 0,25-0,45 0,30-0,50 i 20-22 0-2
0,25-0,30 0,25-0,45 0,30-0.50 ; 24-20 0-2
; 0,20-0,40 0,25-0,45 ; 0,30-0^50 80-32 0-2
Austeaitiöka ...................,....................! 0,io-0,15 0^30-0,50 0,30-0,40 ! 17,5-18,5 7,5-8,5 -
i 0,10-0,15 0,30-0,50 0,30-0,40 16,5-17,5 9,5-10 \
0,15-0,30 0,5 -2,7 0,50-0,60 24-26 19-25 -
0,20-0,40 0,5 -1,5 0,50 i 15-20 30-40
! 0,15-0,30 0,5-1,5 l 0,50 12-18 l 55-60 ! - ;
j 0,12 0,8 -1,0 i 0,60-0,80 i 18-20 ! 78 -
__________ | 0,45-0,55 0.8 -1,0 \ 0,7 -0,8 l 15-16 13-14 ! 2-2,5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
