- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Bergsvetenskap /
55

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9 JULI 1932

BERGSVETENSKAP

55

Med ledning av fig. 11 och en del uppgifter kunna
lätt följande, åtminstone approximativt riktiga data
erhållas:

l - 87,5 cm; 11 = 240 cm; r1 = 236 cm (inklusive
beskickningen).

Som synes, äro Z± ^ r1? varav då uttrycket

l

ZA. elog - ^0.
ri

Antagas -vardera av de tio grupperna strömledare
bestå av två stycken skenor å 15 . 225 mm (se ugn
[IV] sid. 51), vilket tvärsnitt är ogynnsamt dels med
hänsyn till det effektiva motståndet samt dels med
hänsyn till att radien för den ekvivalenta rörformiga
ledaren i proportion därtill blir mindre, är r - 5,34
cm.

L = 0,268 -l O-5 hy

Vore de två skenorna inom varje grupp däremot
utförda med ett gynnsammare tvärsnitt, t. e. två
skenor å 10 . 300 mm med enligt Lindströms kurva
x = 1,1, bleve radien i den ekvivalenta rörformiga
ledaren 9,56 cm och

L = 0,219- 10 * hy. l

Den uträknade effektfaktorn enligt Lindströms
formel (6) och Bergeons empiriska formel (9) för de
olika fallen framgår av nedanstående
sammanställning, däri även de, synbarligen på transformatorns
primärsida, uppmätta värdena finnas införda. Vid
vilken sekundärspänning, varierande mellan 45-55-
65 volt, dessa mätningar företagits, är obekant.

Överensstämmelsen mellan de mätta och de
beräknade värdena framgår tydligare av fig. 23. -
Vilka tvärsnitt, som än valts hos ugnen vid
Mont-richer, torde emellertid av ovanstående framgå, att
överensstämmelsen mellan Lindströms formel (6) och
Bergeons empiriska formel (9) är nära fullständig.
De mätta värdena avvika från de beräknade,
beroende därpå, att de inkludera transformatorns
inflytande och därigenom i proportion därtill
måste bli lägre. Som man ser, ger beräkningen
av cos cp enligt formel (6) en med de mätta värdena
mera överensstämmande variation vid de olika
belastningarna än formel (9). De enligt formlerna (6)
och (9) beräknade belastningarna innesluta givetvis
ej de obekanta transformatorförlusterna, vilka likväl
vid ändamålsenligt byggda transformatorer endast
torde vara 2,0-2,5 % av fullbelastningen.

i Förutom fel till följd av de företagna approximativa
uppskattningarna av längderna Zi och särskilt av l är att
anmärka» att radien r för den ekvivalenta cirkelformiga
ledaren till den ena av dessa sidor givetvis är att anse
avsevärt större än antaget r = 5,34 cm. Till följd av den alldeles
okontrollerbara fördelningen av strömlinjerna där kan detta
r svårligen bestämmas. Felet torde emellertid vid antaget
genomsnittligt r = 5,34 cm även kunna lämnas utan avseende.

Av de förut relaterade försöken vid ugnarna (I),
(II), (III), (IV) och (V), av det av Lindström
undersökta fallet med hänsyn till de därvid företagna
approximationerna samt ovanstående resultat enligt
tabell IX framgår, att Lindströms formel (6) visar
en mycket stor exakthet.

Vid användandet av nämnda formel bör hänsyn

tagas till uttrycket ll . elog - .–, där rl kan sättas ££

ri

elektrodens radie, om utbredningen av strömlinjerna
genom beskickningen blir ringa, t. e. vid en- elektrod,
nedsänkt i ett svårledande slaggbad och med en om-

Cosf

4000 500 5000 500 6OOO

Fig. 23. m anger de mätta värdena.

liggande beskickning av övervägande svårledande
ljusa oxider jämte en relativt ringa mängd
reduktionskol. - Består beskickningen av mörka oxider,
t. e. järnoxider, och elektroden står nedsänkt i ett
relativt svårledande slaggbad kommer den "ström
-ledande elektrodens" radie rx till följd av
utbredningen av strömlinjerna ut i beskickningen att bli
något större än den verkliga elektrodradien. - För
dylika förhållanden gäller ej Bergeons empiriska
formel (9) och visar allt för höga värden.

Vid ugnar däremot, där beskickningen är mycket
lättledande, såsom vid karbid- och Fe-Si-ugnar, där
även ugnsväggarna och botten äro ledande av t. e.
inlagda elektrodkol blir den "strömledande
elektroden" hela ugnsrummet. Därigenom blir l ^ r19
förutsatt, att de med elektroden parallellt förda
skenorna ledas nära eller intill ugnsväggarna. \]t-

trycket Zx . log ^ O och elektrodens inverkan vid

ri
beräknandet av induktansen L kan försummas.

Bergeons formel (9) är empiriskt funnen för
karbid- och ferrolegeringsugnar. Längden b av
ugnsslingan betecknar endast längden av densamma för
de metalliska ledarna från förgreningspunkten till
den övre, rörliga elektroden och till den fasta
bottenelektroden. I full överensstämmelse härmed har
Lindströms formel (6) samma giltighet för även detta
slag av ugnar och säkerligen större noggrannhet,
enär formeln dessutom tar hänsyn till de metalliska,
strömförande ledarnas geometriska form.

Tabell IX.

Mätta värden
] Beräknade värden av effekt faktorn

Formel (6) : L = 0,268 . 10~~5 h y.
Formel (9): b = l + h = 3,28 m.

W cos<£>
W / -=100000
W / =-120000
W / =100000
! W / =120000 j

kW
kW E = 45
kW E = 45
kW E = 50
1 kW E = 45

4500 0,973
4 420 cos (p = 0,983
5 260 cos (p - 0,974
4 470 cos (p = 0,994
! 5 350 cos (p = 0,991

5100 0,955
W / =100000
W 7 =120000
W / =100000
i W / =120000

5750 0,936
kW E = 50
kW E = 50
kW E = 50
kW E = 50

5750 0936
4 960 cos (p = 0,991 i
5 920 cos (p = 0,986
4 980 cos (p = 0,995
! 5 960 cos q> = 0,99

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932b/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free