Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 8
AUG. 1932
l TEKNISK TIDSKRIfTF
BERGSVETENSKAP
R B.G.MARKMAN.
INNEHÅLL: Tennets korrosion. - "Etsningar" och "svarta fläckar", av civilingenjör Sven Brennert. - Om
elektriska ljusbågs- ljusbågs-motståndsugnar och deras effektfaktor, av tekn. dr Axel Wejnarth. - Litteratur.
- Notiser.
TENNETS KORROSION. - "ETSNINGAR" OCH
"SVARTA FLÄCKAR".1
Av civilingenjör SVEN BRENNERT.
Följande undersökning avser närmast att avgöra,
huru korrosionsförhållandena gestalta sig å
förtennade mejeriapparater och kärl, vari mjölk av
rumstemperatur behandlas eller förvaras.
Korrosionen förlöper här vanligen under bildning
av s. k. "svarta fläckar’’ i förtenningen. Dessa
fläckar, som stundom kunna nå en storlek av flera
cm2, äro måhända endast att anse som skönhetsfel.
Men som apparaturens utseende är av mycket stor
betydelse inom mejerihanteringen, där särskilt höga
anspråk ställes på renlighet och hygien, hava dessa
fläckbildningar förorsakat stora besvärligheter såväl
för mejerierna som för mejerikärlsleverantörerna. -
Utredningen ifråga har utförts vid a.-b. Separators
materialprovningslaboratorium.
Tennets korrosion kan förlöpa på två från
varandra skarpt skilda sätt:
1) Genom jämn avfrätning över hela tennytan.
Ytan blir härvid etsad. Detta korrosionsfall
förekommer bland annat i starkt sura och alkaliska
lösningar samt i neutrala lösningar i värme. De
uppträda i praktiken bland annat i pasteurer.
2) Genom lokala angrepp. Korrosionen uppstår
härvid i vissa punkter på ytan, från vilka den så
småningom utbreder sig. Över de korroderande
ytorna uppkomma vanligen anhopningar av vita
korrosionsprodukter (tennhydrater). Avtorkas dessa,
blottas svarta fläckar i förtenningen. Dessa svarta
fläckar bildas i neutrala eller nära neutrala
lösningar, vanligen vid lägre temperatur. De kunna i
praktiken stundom studeras i bland annat mjölkkar,
transportflaskor samt syrvannor.
Fläckbildningens uppkomst och dess teoretiska
förklaring.
Om på en nygjuten tennyta (eller en nyförtennad
metallyta) nedsänkt i en lösning, t. e. koksaltlösning
eller mjölk, påläggas olika spänningar i förhållande
till lösningen, flyter en ström genom elektroden
enligt fig. 1: vid låga2 spänningar erhålles ingen eller
1 Föredrag1 i avd. för Kemi och bergsvetenskap den 12
febr. 1932.
2 Med "höga" och "låga" spänningar avses här och i det
följande starkt positiva resp. starkt negativa spänningar. -
10 M.V. anses sålunda vara en "högre" spänning än - 15 M.V.
en helt obetydlig strömstyrka. Ökas spänningen
successivt, erhålles vid ett visst värde en skarpt
markerad avböjning på kurvan (vid ca -40 till -50
MV.) markerande att tennets lösningshastighet
snabbt ökar. Detta värde kommer i det följande
att benämnas "lösningsspänning".
Utförda försök visa, att svarta fläckar aldrig
uppkomma, då spänningen ligger under
lösningsspänningen, men att de vanligen uppkomma över
densamma (i varje fall vid rumstemperatur i
koksaltlösningar och mjölk av rumstemperatur).
HH
-40 H f -20
V-5pannifjg mot vatgaselehtnod M V
Fig. 1. Tennets lösningshastighet vid olika spänningar.
Första villkoret för uppkomsten av svarta fläckar
är sålunda, att tennytans spänning i förhållande till
lösningen ligger över den ovan definierade
lösningsspänningen.
Nyförtennad yta. Nedsänkes en nyförtennad yta
i t. e. mjölk, uppkommer på densamma inga svarta
fläckar, vilket - såsom man genom
spänningsmät-ningar kan övertyga sig om - beror därpå, att
tennytans spänning ligger under lösningsspänningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
