Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 SEPT. 1932
BERGSVETENSKAP
69
\JT IJ
Fig. 6 a och b. Stjälpapparat för gruvvagnar.
robusta konstruktionen gör, att tomvagnsvikten blir
rätt hög eller omkring 700 kg, och den lämpligaste
lutningen på banorna för denna vagnstyp är
omkring l : 200.
Vagnarna tippas i stjälpapparater av liknande
konstruktion, som brukar användas för vanliga
tunnvagnar. Vid tömningen fasthållas vagnarna av
vinkeljärn, som äro fastade längs ned på långsidornas
mitt och som svara mot vinkeljärn på
stjälpappara-tens sidor. Påkänningarna vid tömningen
upptagas därigenom väsentligen av vagnskorgen.
Ackordsprisen å tappning och utfrakt ha tack vare
den förbättrade vagnstypen kunnat sänkas med
ca 40 %.
På den nya utfraktsnivån å 417 m avv.
kommer ett luftlokomotiv att användas för transporten
mellan rullschaktet från skivrasbrytningen och
schaktet. Det beräknas, att en man skall medhinna
tappningen och lokkörningen vid en uppfordring av
ca 200 ton pr skift. För uppfordringen erfordras
dessutom en hissmatare nere i gruvan, en mottagare
på laven och en spelstyrare eller sammanlagt 4 man.
Tappanordningen från rullschaktet är utförd med
luftmanövrerad läpp/ (Forts.)
TENNETS KORROSION. - "ETSNINGAR" OCH
"SVARTA FLÄCKAR".
Av civilingenjör SVEN BRENNERT.
(Forts. fr. sid. 59.)
Fläckarnas sammansättning.
Det har allmänt ansetts, att fläckarnas färg härrör
från inlegerade beståndsdelar i tennet, vilka kvarstå
sedan tennet genom korrosionen avlägsnats. Det
visar sig emellertid, att om korrosionsförsök utföras
på i chempurtenn förtennat järn (vanlig martin eller
rostfritt)1 ävenledes svarta fläckar kunna erhållas.
Möjligen är svärtningen i sistnämnda fall ej fullt
lika intensiv, men den svarta färgen är likväl fullt
tydlig. Redan härav inses, att
legeringsbestånds-delarna ej äro huvudorsaken till svärtningen. Den
svarta färgen måste härröra från en tennförening.
Vi hava även genom direkt analys lyckats
fastställa riktigheten härav. Nedsattes en förtennad
plåt som anod i en lämplig vattenlösning, kommer
tennet att punktvis gå i lösning och svarta fläckar
att uppkomma enligt föregående. Utsträckes
försöket över en tillräckligt lång tid, kan hela
tenn-beläggningen förvandlas till en enda stor svart fläck.
Detta dock under förutsättning att det
underliggande materialet ej är oädlare än tennet. (I sådant
fall går nämligen det underliggande materialet i
lösning i stället för tennet.) - På förtennade plåtar av
rostfritt stål har på detta sätt genom anodisk
påverkan i vattenledningsvatten frambringats stora
svarta fläckar, vilka avskrapats och analyserats.
i Chempurtenn är nästan fullständigt kemiskt rent tenn.
Då såväl rostfritt som icke rostfritt järn är praktiskt taget
olösligt i tenn, erhåller man på detta sätt en tennbeläggning
fri från föroreningar.
Vi hava härvid funnit, att den svarta färgen
huvudsakligen härrör från tennoxidul (SnO).
Inverkan av korrosionslösningens art.
Följande fyra faktorer inverka på
korrosionsförloppet:
1) Lösningsspänningen,
2) Förädlingen,
3) Spec. motståndet i lösningen,
4) Depolarisationshastigheten.
1) Såsom framgår av tab. l, har man att påräkna
olika lösningsspänningar för samma yta i olika
lösningar. Så fordras t. e. i mjölk en avsevärt högre
spänning än i koksaltlösning för att svarta fläckar
skola kunna bildas. Till följd härav är det
ojämförligt mycket lättare att erhålla svarta fläckar i
koksaltlösning än i mjölk, då det går många gånger
fortare att åstadkomma en förädling till ca - 210
MV. i koksaltlösning än till -50 M V. i mjölk.1
Det visade sig t. e. vid försök utförda i ett mejeri,
där ett mjölkkar dygnet runt fick stå med söt
skummjölk (som dagligen byttes), att svarta fläckar ej
uppkommo under de första månderna. Först efter
4-5 månader kunde en fullt tydlig fläckbildning
konstateras. - I koksaltlösning däremot uppkomma
ofta fläckar redan efter ett par timmar.
Av detta skäl hava flertalet orienterande
korrosionsförsök härstädes utförts i koksaltlösningar
(vanligen 5 %).
i En nyförtennad ytas spänning ligger, som tidigare
nämnts, i såväl mjölk som koksaltlösning vanl. mellan -350
och -250 MV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
