- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik /
24

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Feb. 1932 - Fritz Kesselring: De viktigaste data ur expansionsbrytarens utvecklingshistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

TEKNISK TIDSKRIFT

6 FEBR. 1932

Fig. 8. Expansionsbrytare för väggmontage, 10 kV, 350 A, brytström
7 500 A.

manna gaslagen. Införes en elektron i denna
gasatmosfär, så är sannolikheten för dess attraktion
och infångande mycket liten på grund av de relativt
stora molekylavstånden och -hastigheterna.

Helt annorlunda gestalta sig förhållandena i en
ånga, där förutsättningarna för elektronens attraktion

genom molekyltätheten och den låga hastigheten äro
de gynnsammaste.

I det ögonblick strömmen har sitt maximum (jfr
fig. 7) har ljusbågen sin största diameter. På l å 2
mm från den heta ljusbågszonen befinner sig ånga,
som bildats av den omgivande vätskan. Den i
ljusbågens omedelbara närhet befintliga ångan
dis-socieras och den bildade gasen blandas med ångan
genom diffusion och turbulens. Med avtagande ström
minskar nu även ljusbågsdiametern - jfr fig. 7.
De till följd av den minskade strömstyrkan frigjorda
elektronerna fångas av de omgivande
ångmole-kylerna och inleda så uppkomsten av mikroskopiskt
små kondenspärlor (Wilsons effekt). På grund av
den upp till 105 gånger större massa de nu besitta,
kunna elektronerna vid nästa spänningsstegring icke
längre accelereras i sådan grad att någon ionisation
åstadkommes. Vid strömmens passage genom noll
slocknar ljusbågen, värmeutvecklingen upphör
fullständigt och ångatmosfären utfyller omedelbart det
rum, i vilket ljusbågen kort förut brann. Därvid
absorberas de elektroner, som ännu befinna sig i den
förutvarande ljusbågsbanan, och återtändning
förhindras definitivt.

Den systematiska analysen av expansionseffekten
har således gett förklaringen till iakttagelsen att
ijusbågstiden avtager med stigande strömstyrka,
varvid ångbildningen blir allt intensivare och
släckningen således effektivare. Teorien kunde
emellertid icke nöjaktigt förklara, varför ljusbågens
varaktighet återigen minskar vid värden på strömmen
av under något 100-tal ampere. Jämförande försök
ined ett flertal olika gaser och ånga ledde slutligen
till upptäckten, att ljusbågens släckning vid relativt

Fig. 9. Expansioiisbrytare för väggmontage med direkt påbyggd
tryck-luftkolv, 10 kV, 350 A, brytström 15000 A.

Fig. 10. Expansionsbrytare, mobil, 20 kV, 600 A, brytström 15 000 A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932e/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free