Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3. Mars 1932
- Edy Velander: Några intryck från internationella högspänningskonferensen i Paris 1931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÄFTE 3
TEKNISK TIDSKRIFT
MARS 1932
ELEKTROTEKNIK
REDAKTÖR: JULIUS KÖRNER
INNEHÅLL: Några intryck från internationella högspänningskonferensen i Paris 1931, av Edy Velander. -
Jordlinans skyddsvärde ur teknisk och ekonomisk synpunkt, av Sten Velander. - Om äldre och nyare metoder för
nätljudskompensation vid radioapparater, av Erik Löfgren. - Notiser. - Föreningsmeddelanden.
NÅGRA INTRYCK FRÅN INTERNATIONELLA
HÖGSPÄNNINGSKONFERENSEN I PARIS 1931.
Av EDY VELANDER.
Internationella högspänningskonferensen eller, som
dess fulla namn lyder, Conférence Internationale des
Grands Réseaux Electriques à Haute Tension,
sammankallades för första gången i Paris år 1921 och
har sedan sammanträtt varje udda år. Fjolårets
konferens, som hölls den 18-27 juni, representerade
alltså på sätt och vis ett jubileum. Mötet öppnades
under något mera högtidliga former än eljest av
ministern för offentliga arbeten, M. DELIGNE, som i
ett hälsningsanförande erinrade om de stora
framsteg, som gjorts inom de elektriska storsystemen
under den tioårsperiod, som
högspänningskonferensens arbete dittills omspänt.
Högspänningskonferensen har kunnat glädja sig
åt en ständigt växande anslutning. Årets möte
samlade över 700 medlemmar från 36 länder och där
diskuterades 100 uppsatser. Därvid kom
Frankrike främst med 21 uppsatser, sedan Schweiz med 13,
Italien och Storbritannien med 8, Förenta staterna
och Tjeckoslovakiet med 7, Belgien med 6 och
Holland och Polen med vardera 5. Sverige
representerades vid mötet av professor Sten Velander, som
företrädde Elektroingenjörsföreningen, ing. B.
Andersson, Asea, Västerås, samt författaren, som deltog
i konferensen på uppdrag av Vattenfallsstyrelsen
och även representerade Elektricitetsverksföreningen.
Endast 2 svenska uppsatser hade inlämnats, den ena
(nr 26) av dr H. Norinder, "Undersökningar över
atmosfäriska överspänningar", och den andra (i
stenciltryck) av professor Sten Velander om
"Porslinsisolatorer och isolatorporslin" en fortsättning på en
uppsats med samma namn vid
högspänningskonferensen 1929.
Konferensens arbetssätt och program.
På grund av att högspänningskonferensen
regelbundet återkommer vartannat år. har dess arbete
fått en viss kontinuitet, vilken ytterligare markeras
av ett antal ständiga kommittéer, som ha till
uppgift att mellan konferenserna arbeta vidare på viktiga
frågor, som diskuterats. Sådana kommittéer finnas
bl. a. för isolatorer, oljor, andra isoleringsämnen,
oljebrytare, kablar, överspänningar etc.
Kommittéerna framlägga vid varje konferens rapporter över
sina arbetsområden och formulera diskussionsfrågor.
På grund av konferensens begränsade program och
trogna besökarkrets uppkommer ofta en givande
diskussion mellan specialisterna, som då utan preliminärer
gå in på dagens stridsfrågor.
Det är givetvis ogörligt att inom ramen för en
kort uppsats giva en resumé i sak av diskussionerna
och deras resultat. Här kan endast nämnas några
exempel på de frågor, man sysslar med.
Det permanenta programmet är indelat i tre
huvudavdelningar:
1) Maskineri och annan stationsutrustning.
2) Ledningar och isolatorer.
3) Drift, jämte samköming och skyddsanordningar.
Inom första avdelningen behandlade LAURENT
(nr 87) stora generatorer med dubbla lindningar,
särskilt med hänsyn till möjligheten att minska
kortslutningseffekten. RICALENS (nr 86) samt BELDI
och KOPELIOWITCH (nr 96) gingo in på
möjligheterna att utföra generatorerna för högspänning.
En rad uppsatser om oljebrytare av PERROCHET
(nr 7), HOUST (nr 36), BRUCE (nr 50), SPURCK (nr
58), BRESSON (nr 68), GRANT (nr 89) m. fl.
framkallade en livlig diskussion om släckningsförloppet
och de omständigheter, som påverka hastigheten
hos spänningsstegringen efter brytning samt
återtändningsfenomenet. Man diskuterade även normer
för beräkning av bryteffekten.
Ställverk och understationer.
Till denna avdelning av programmet hörde även
fyra uppsatser om ställverk och understationer, för
vilka undertecknad utsetts att fungera som
specialrapportör och vilka det därför må vara mig tillåtet
att här ägna särskild uppmärksamhet.
Den första av dessa var av JOSSE (nr 14) och
behandlade påkänningar vid isolatorerna på grund av
elektromagnetiska effekter vid stora samlingsskenor.
Uppsatsen ger exempel på samlingsskeneisolatorer
med mycket stor hållfasthet samt olika sätt att
åstadkomma elastiska mellanled vid isolatorerna
genom att sätta dem på fjädrande underlag eller
använda elastiska skenklämmor. I detta
sammanhang hade författaren tillfälle att lämna ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:45 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932e/0039.html
