- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik /
51

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1932 - Erik Löfgren: Om äldre och nyare metioder för nätljudskompensation av radioapparater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5 MARS 1932

ELEKTROTEKNIK

51

kompensation, t. e. WJEN’S och HAY’S. Isynnerhet
den senare, se fig. 10 (engelskt pat. 304309, uppf.
H. A. WHEELER), är särdeles tilltalande.
Kompensationsvillkoret är att

L = RC,

(6)

oberoende av maskintonfrekvensen.
Kopplingselementen K och R’ i figuren tjäna till filtrering av
den genom spänningsfallet över motståndet r
erhållna gallerf or spänningen. Fördelarna hos Hay-

bryggan i jämförelse med andra bryggtyper äro dels
den ringa anodspänningsförlusten, dels den låga
återgångsimpedansen för högtalarströmmen via
kondensatorn C. Ofta kan det också innebära en
fördel, att högtalaren är avlastad från likström.
Egentligen är det endast motståndet E, som kan
betecknas såsom ett för kompensationen tillkommande
kopplingselement. Borttages detta, återfås den
välkända slutrörskopplingen med sidställd
högtalar-krets.

Ännu enklare än Hay-bryggan är emellertid
kompensationskopplingen enligt fig. 11 (svenskt pat.
73 711, uppf. E. LÖFGREN), i det att såväl motståndet
som drosseln i anodkretsen här saknas. I själva
verket finnes i detta kopplingsschema ingenting som
tyder på kompensationen, ty det innehåller blott de
under alla förhållanden brukliga
kopplingselementen.
Hemligheten ligger i dimensioneringen.
Kondensatorn K och motståndet
R tjäna nämligen här icke till
att filtrera gallerförspänningen
utan att tillföra gallret en
kompenserande maskmtonspänning.
Då röret är kompenserat, går
hela maskintonströmmen /
genom kondensatorn C och
motståndet r. Under förutsättning
att motståndet R är stort i
förhållande till såväl motståndet r
som kondensatorns K impedans,
bliva maskintonspänningarna på anod resp. galler:

77______/ v__________r J

V n- . ^ l , V g - W -:T L

jcoC

j co KR

För kompensation fordras, att Va = - pVg, vilket

KR - jitCr ...............(8)

Eftersom vinkelfrekvensen a) bortfaller, blir
kompensationen frekvensoberoende. Äro storheterna C,

r och R givna, blir det för kompensationen
erforderliga värdet på kapaciteten K betydligt mindre än
vad som skulle behövas för filtrering av
gallerför-spänningen.

Denna kompensationskoppling lämpar sig
synnerligen väl för växelströmsapparater. Med
motstånds-koppling kan man ernå ytterligare en förenkling
därigenom att motståndet R användes såsom
gallermotstånd och kondensatorn K såsom
kopplingskon-densator. En på detta sätt utförd 3-rörsapparat är

Fig. 9. Kompensationskoppling enligt
Wheatstone-b rygga.

Fig. 10. Kompensationskoppling enligt
Hay-brygga.

Fig. 11. Galler-anod-kompensation för
växelströmsapparater.

visad i fig. 12. Ingen järndrossel förekommer, och
den totala kapaciteten hos samtliga kondensatorer i
apparaten uppgår till endast 3,6 f^F.

Förutom det närmast avsedda ändamålet,
elimine-ringen av maskintonerna, kunna
kompensationskopplingarna under vissa förhållanden medföra även andra
fördelar, vilka t. o. m. i och för sig äro tillräckligt
betydelsefulla att motivera användningen av dylika
kopplingar. Sålunda kan man på detta sätt erhålla
en avkoppling mellan de olika förstärkarstegens
matningskretsar, varigenom de ofta besvärande
verkningarna av den gemensamma strömmatiiingen
bortfalla. Vid en sådan koppling som den enligt fig. 7
kommer en del av den från slutröret avgivna
förstärkta växelströmmen att passera spänningsdelaren.
Till följd härav tillföras motsvarande växelspän-

Fig. 12. Kompenserad växelströmsapparat.

ningar de båda föregående rörens anod- och
gallerkretsar. Vid en vanlig apparat skulle detta förorsaka
en återkopplingseffekt, antingen positiv eller
negativ, i förra fallet yttrande sig som en ökning i
förstärkningen, i det senare som en minskning. Den
positiva återkopplingen kan understundom bliva så
kraftig, att självsvängning uppstår, och vare sig
återkopplingen är positiv eller negativ, blir den
alltid frekvensberoende och förorsakar därför en
försämring i ljudkvaliteten. Är emellertid apparaten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932e/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free