- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik /
69

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1932 - A. Holmgren: Telefonsjökablarnas utveckling under en 10-årsperiod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄFTE 5

TEKNISK TIDSKRIFT

ELEKTROTEKNIK

MAJ 1932

REDAKTÖR: JULIUS KÖRNER

INNEHÅLL: Telefonsjökablarnas utveckling under en 10-årsperiod, av A. Holmgren. - Telefonförbindelsen
Stockholm-Malmö, av N. Hedén. - Den svenska elektroindustrien under år 1931, av Harry Nyström. -
Vätgaskylning av stora synkronmaskiner, av H. Lundkvist. - Några tolkningsfrågor till elektromaskinnormerna. -
Notiser. - Föreningsmeddelanden.

TELEFONSJÖKABLARNAS UTVECKLING UNDER

EN 10-ÅRSPERIOD.1

Av A. HOLMGREN.

För något mer än 10 år tillbaka inträdde ett nytt
skede i telefonsjökablarnas historia i och med
införandet av telefonförstärkare. Dessa möjliggjorde
nämligen överbryggandet av allt större vatten,
varigenom den internationella telefonsamfärdseln rönt
ett oanat uppsving. Särskilt för ett land med Sveriges
geografiska läge ha härvid sjökablarna spelat en
avgörande roll. I flera fall ha också sjökablar, som
berört Sverige, markerat nya steg i sjökabelteknikens utveckling såväl under det sista årtiondet
som tidigare.

Se vi först något tillbaka på dessa tidigare skeden,
finna vi, att för de första telefonsjökablarna
telegrafkablar med guttaperkaisolering fått tjäna som
mönster. Ofta togs för den första
telefonförbindelsen över ett vatten en befintlig telegrafkabel i
anspråk. Så skedde med vår första telefonförbindelse
med Danmark, vilken etablerades år 1893 över två
reservtrådar i en 17 km lång telegrafkabel mellan
Hildesborg (strax norr om Landskrona) och Vedbaek. Redan kablar av denna längd medförde i
talöverföringen en avsevärd försämring, särskilt när
kabeln sammankopplades med landledningar av
större längd. Denna erfarenhet medförde i första
hand, att man sökte inskränka sjökablarnas längd
till den kortast möjliga, även om anslutande
landledningar härvid måste framdragas avsevärda
omvägar. Så förlades nästa kabel till Danmark till
den endast 5 km långa sträckan
Hälsingborg-Helsingör. För möjliggörande av längre
sjökabelförbindelser var det nödvändigt söka förbättra kablarna.
Många av de teoretiska och experimentella
undersökningar, som haft till ändamål utrönandet av
kablarnas ogynnsamma inflytande på talöverföringen
samt metoderna att förbättra dessa, ha också varit
föranledda av planer på sjökabelförbindelser. Dessa
metoder äro ju numera väl kända. Förutom ökning
av ledarnas diameter, som snart förbjuder sig av
ekonomiska skäl, gällde det att minska kapaciteten
eller öka induktansen. Det förra skedde genom att
utbyta guttaperkan mot ett ämne med lägre dielektricitetskonstant, papper, samt i ytterlighetsfall ge-

1 Föredrag vid elektroingenjörsföreningens sammanträde
den 5 febr. 1932.

nom att placera ledarna på största möjliga avstånd
från varandra med i görligaste mån luft såsom
isolering (se fig. 1); det senare skedde genom att
förse ledarna med l-3 omspinningar av järntråd
av 0,2 å 0,3 mm diameter (kraruplindning) samt i
en senare tid genom pupinisering.

Tabell L

!
Vätterkabeln
1
Hälsingborg- Helsingör
Femern-Laaland
1
Borkum-Greetsiel
Cuxhaven - Helgoland
Femern-Laaland
11

Antal ledare
4.
4
4
4
2 + 2 Tgf
4

Ledarediam., mm ............
2,1
2,1
3,6
2,1
4,0
3,o

Kraruplindning ............

1X0,2
1X0,2
1X03
1X03
3X0,2

Motstånd, ohm/km ....
11,7
10,1
4,2
11,6
3,8
5,7

Induktans, mh/km ....
1,0
5,3
5,0
8,0
4,3
9,8

Kapacitet, /^F/km ....
0,032
0,082
0,081
0,037
0,044
0,042

Dämpn.-exp.
xio3 ........
25,0
20,5
10,5
13,2
6,5
6,9

Längd, km .
17,5
5,33
20
32
83
20

Utlagd år ....
1902
1902
1903
1903
1903
1907 ’

Tab. I anger några data för en del kablar från
seklets början. De ge exempel på olika vägar att
söka hålla dämpningen nere. Vid Vätterkabeln
(Karlsborg-Vadstena) är kapaciteten nedpressad
till ett minimum. Samtliga ha pappersisolering utom
Hälsingborg-Helsingör, som isolerats med
guttaperka och var den första krarupkabeln. I 1903 års
kabel Femern-Laaland användes impregnerat
papper, varigenom kapaciteten kommit upp i höjd med
guttaperkakablarnas. Över de båda sist nämnda
kablarna etablerades Sveriges första
samtalsförbindelse med Tyskland, ehuru med snäv begränsning
av samtalsområdena. Den längsta kabeln från denna
tid är Cuxhaven-Helgoland med exceptionellt låg
dämpning. Den avsåg närmast telefonförbindelse
mellan Helgoland och Berlin.

Av nya kablar under de närmast följande åren är
det endast en, som tilldrar sig större intresse,
nämligen den s. k. Bodenseekabeln av år 1906 mellan
Friedrichshafen och Romanshorn, 12,6 km, vilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932e/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free