Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1932 - A. Holmgren: Telefonsjökablarnas utveckling under en 10-årsperiod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
TEKNISK TIDSKRIFT
7 MAJ 1932
utfördes såsom pupinkabel med pappersisolering och
för ett vattendjup av intill 250 m. Kabeln, som
innehöll 7 par, tillverkades och utlades av firman
Siemens & Halske och tilldrog sig på sin tid ett mycket
livligt intresse. Ändock dröjde det någon tid, innan
den fick några efterföljare. Man sysselsatte sig
under de närmaste åren med frågan, huruvida papper
eller guttaperka lämpade sig bäst som
Isolationsmaterial i pupinsjökablar. Ur driftsäkerhetssynpunkt
ansågs ju guttaperkan överlägsen och för vissa
bottenförhållanden, t. e. för Nordsjökablar,
oumbärlig. Dess stora dielektriska förluster gjorde den dock
särskilt olämplig för pupinkablar. Med användning
av en särskild guttaperkaart, balata, lyckades man
medelst särskild behandling nedbringa läckningen
till 1/4 å 1/8 av värdet för vanlig guttaperka.
Pupiniserade balatakablar utlades år 1910 mellan
England och Frankrike och 1911 mellan England och
Belgien. Liksom fallet var med sistnämnda kabel,
avsågo flertalet kabelprojekt från denna tid längre
sträckor. Då kablarnas dämpning måste hållas låg
för att möjliggöra inkoppling i längre förbindelser,
ställde sig kablarna mycket dyra. Ett exempel på
en sådan kabel är den första Gotlandskabeln,
beställd 1914 och leveransfärdig, då kriget utbröt, och
sedermera utlagd först år 1920. I tab. II angivas
några data för Bodenseekabeln samt för en del
kabelprojekt från sist omhandlade årtionde. För
jämförelse fortsätter tabellen med kablar av senare
datum, varom mera nedan. Flera av
kabelprojekten kommo aldrig till utförande. Samverkande
härvid voro projektens dyrbarhet och krigets
mellankomst. Förslagen rörande kabel Sverige-Tyskland
fingo helt annat utseende, då frågan på nytt kom
upp efter kriget, och kabeln Tyskland-England har
fortfarande ej kommit till stånd.
Under årtiondet 1910-1920 hade sålunda
balata-pupinkablarna varit förhärskande. Under kriget la-
Fig. 1. Vätterkabeln 1902. Yttre diam. 48 mm.
Fig. 2. Gotlandskabeln 1920. Yttre diam. 43 mm.
des ett antal sådana kablar mellan England och
Frankrike, en kabel mellan finska skärgården och
Reval och sannolikt ännu flera.
Med införandet av telefonöverdrag i allmännare
omfattning öppnade sig nya möjligheter att etablera
sjökabelförbindelser på sträckor, där det tidigare av
kostnadsskäl knappast var genomförbart. I början
kommo härvid företrädesvis tvåtrådsförbindelser
ifråga, då de anslutande landledningarna nästan
uteslutande utgjordes av luftledningar.
Krarupled-riingar hade härvid, såsom homogena, företräde
framför pupinledningar, vilka äro svårare att
balansera vid överdragen. Vid en eventuell reparation å
en pupinkabel förelåg dessutom stor risk att
pupinavståndet vid felstället bleve förändrat, varigenom
impedanskurvan, mätt från överdragsstationen, blir
oregelbunden, och förbindelsens ljudpunkt sänkes.
På detta sätt upplevde krarupkablarna under de
första åren av 1920-talet en renässans. Några av
de viktigare kablarna från dessa år äro upptagna i
Tabell IL
Boden-| see-kabeln j 1906
Got-landskabeln 1920
Tysk-land-Eng-land förslag 1914
Sverige - Tyskland I Förslag 1914 | ^ Pup. Kramp 1919
Ostpreussen I (Leba- Pillau)
Sverige -Tyskland II
Ostpreussen II
Lebar Danzig
England - Holland
1922
England - Holland 1924
Boden-see-kabeln 1924
Antal fyrskruvar
7 (nar)
1
1
1
1
1
31
32
32
43
]
4
74
Ledarediam., mm ............
1,5
3,50
5,0
3,6
4,8
2,1
2,1
2,1
1,9
1,9
2,4
2,4
1,6
<-^*{£Sa) .-
P
B
B
B
P
P
P
"p
P
P
B
5
p
P
Kraruplindning
2X02
1X03
2X02
2x02
1X03
1X03
__
2x02
1X0,3
Pupinavstånd, km ............
1,0
1,855
__6
1,855
1,855
Motstånd, ohm/km .
33,5
6,4
__ 6
3,45
3,2
11, ft
12
12
135
136
11 0
85
18,3
Induktans, mh/km
210
45
. __ 6
__ 6
7,3
6,8
9
10
13
12
54
9,2
15
Kapacitet, /^F/km ...........
0,039
0,117
__ 6
Öl
0,044
0,038
0,052
0,0535
0,047
0 052
00885
00545
0,050
Dämpn.-exp. X 103, neper
7,2
6,4
3,4-3,8
6,0
5,0
12,5
15’
13,8
13.5
15
7,9
10,8
17,5
Gränsfrekvens p/s
3500
2370
_6
__ G
2480
Längd, km ......................
12,6
126
c: a 400
__6
-6
137
177
136
176
165
153
154
136
Utlae-d år ...........................
1906
1920
__
1919
1920
1921
1922
1922
1922
1924
1924
1 + 3 st. enkelledningar för telegraf. 2 + 3 st. dubbelledningar för telegraf. 3 + 4 st. dubbelledningar för
telegraf. 4 -f- 6 st. dubbelledningar för telegraf. 5 Likströmsvärde. 6 Ej uppgivna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
