Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1932 - A. Holmgren: Telefonsjökablarnas utveckling under en 10-årsperiod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 MAJ 1932
E LEKTROTEKNIK
71
fortsättningen av tab. II. Av intresse är en
jämförelse mellan 1914 års krarupkabelförslag Sverige-
Tyskland och den kabel, som år 1919 utfördes, och
som var den första i raden krarupkablar under
förstärkareteknikens tidigare år. 1914 räknades med
en dämpning hos kabeln av ca 0,6 neper för att
över grövsta använda luftledningar ernå användbar
telefonförbindelse Stockholm-Berlin. 1919 års
kabel hade en dämpning av ca 1,8 neper med
telefonöverdrag i Malmö och Stralsund. I de senare
Östersjökablarna var totaldämpningen ännu högre,
2,3-2,7 neper, värden som numera anses för höga
för 2-trådsdrift. Några större principiella skillnader
i konstruktion och utförande av dessa krarupkablar
föreligga ej. Samtliga, med Lindantag av
Bodensee-kabeln 1924, ha två blymantlar. För större djup
förekommer en förstärkningsspiral under blymanteln
(Ostpreussen). Kraruplindningarna utfördes antingen av
l X 0,3 mm eller 2 X 0,2 mm järntrådar.
Järnmaterialet var föremål för successiv förbättring: dels sökte
man få ökad induktans och minskade förluster, dels
särskilt sökte man nå ökad magnetisk stabilitet på
järnet, vilket var förutsättning för att man skulle
kunna komma fram till säkrad duplexanvändning.
Huruvida man skall anse att detta mål är nått,
beror på vilka överhörningsfordringar man
uppställer. På de tidigare kablarna, exempelvis de
båda första Tysklandskablarna, var det i varje fall
ej uppfyllt. Man erhöll här överhörningsvärden
stam-duplex av storleksordningen 5 neper. På de
senare kablarna har erhållits betydligt högre
värden. För Bodenseekabeln 1924 var
överhörnings-dämpningen stam-duplex genomsnittligt ca 7 neper,
under det stam-stam genomgående var större än 9
neper. Å 1926 års kabel England-Holland var
överhörningen stam-stam 9,5-10,7 neper, stam-duplex 7,0
-8,4 neper. En viss olägenhet vid duplexutnyttjning
består däri, att vid den kabling, som användes,
kapaciteten i duplexkoppling är mer än dubbelt så
stor som i stamkoppling, varför duplexledningens
dämpning blir större. Framstegen i riktning att
göra krarupkablarna användbara i duplexkoppling
minskade givetvis utsikterna för pupinkablarna, vid
vilka sådan utnyttjningsmöjlighet låg och
fortfarande ligger betydligt avlägsnare. (De båda i
tab. II upptagna pupinkablar, som utförts, hade
duplexpupinisering, men överhörnmgsdämpniiigen
var ej fullt tillfredsställande.) Det arbetades dock
alltjämt ivrigt på att utveckla pupinkablarna,
särskilt vid firman Siemens & Halske och framförallt
av dess outtröttlige pupinkabelentusiast, dr EBELING,
som även var den drivande kraften vid tillkomsten
av den första Bodenseekabeln. Då den
induktans-ökning, som kan införas i en ledning genom
pupinisering, är avsevärt större än den, som kan
erhållas med kraruplindning, kräver pupinkabeln
under i övrigt lika förhållanden mindre ledarearea.
Dessutom ökar även kraruplindningen själv
kabelarean, så att kostnaden för blymantel och armering
ökas. Trots en merkostnad för pupinmuffarna blir
också pupinkabeln avsevärt billigare än en
krarup-kabel. Denna fördel vågade man, såsom nämnts, ej
utnyttja på grund av risken, att en pupinkabel efter
en eventuell reparation ej skulle kunna användas i
en förbindelse med 2-trådstelefonöverdrag.
För de långväga telefonledningarna kom man
emellertid snart till insikten, att desamma måste
utföras såsom 4-trådsförblndelser, när man övergick
från luftledningar till kablar.
Tvåtrådskabelförbindelsernas räckvidd begränsades bl. a. av den med
tilltagande längd ökande distorsionen och
ekoverkan. Visserligen kunde man även vid
2-trådsför-bindelser i viss utsträckning kompensera
distorsionen, men härigenom ökas ekoverkan. Vid
4-tråds-förbindelserna kan däremot distorsionen effektivare
begränsas. Och ekoverkan, som i och för sig är
mindre störande i en 4-trådsförbindelse än i en
2-tråds av samma längd, kan vid den förra
avhjälpas medelst ekospärr. Ett tredje fenomen,
insvängningen, gör sig först gällande, när
2-trådsled-ningens räckvidd redan är överskriden. Detta
fenomen motverkas genom hög gränsfrekvens eller
fas-utjämningsanordningar.
Flera ledningar i de nämnda krarupkablarna
ingingo i längre 4-trådsförbindelser, t. e. Stockholm-
London, och bildade därvid i dessa en 2-trådslänk.
Härigenom gick man redan miste om en del av
4-trådsförbindelsens fördelar. För att draga full
nytta av dessa vid de långa förbindelserna blev det
nödvändigt att utföra även ingående sjökabellänkar
såsom 4-trådsledningar. Det var denna
omständighet, som gav impulsen till ett nytt
pupinsjökabel-tidevarv. Den viktigaste invändningen mot
pupinkabeln, risken för ändrat pupinavstånd efter en
reparation, blir vid 4-trådar ej längre lika giltig,
då en jämn impedanskurva ej här är lika
oundgänglig som vid 2-tråd. För att än en gång pröva
användbarheten av pupinkabeln, bl. a. även
möjligheten att utan skadegörelse upptaga en utlagd
kabel, anordnade tyska Reichspostministeriet
tillsammans med firmorna Siemens & Halske och Felten &
Guilleaume sommaren 1925 en provförläggning i
Nordsjön av tvenne pupinkablar, en av vardera fir-
Fig. 3. Tysklandskabeln 1921. Yttre diam. 49 mm.
nians fabrikat och vardera med en längd av ca 17
km. Efter upptagandet voro kablarna oförändrat
användbara. De utlades sedan såsom permanent
förbindelse mellan tyska fastlandet och ön Sylt.
Dessa korta kablar gåvo emellertid ej möjlighet
att studera pupinkablarnas transmissionsegenskaper
vid mycket långa sektioner. Som bekant bli
4-trådsledningar ej så mycket dyrare än 2-tråds, trots det
fördubblade ledarebehovet, beroende på att man kan
arbeta med mycket högre dämpning per
överdragssektion, då denna dämpning ej längre begränsas av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
