Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7. Juli 1932
- Irländska fristatens elektrifiering
- W. Borgquist: Några data till projektets förhistoria och förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÄFTE 7
TEKNISK TIDSKRIFT
ELEKTROTEKNIK
REDAKTÖR: JULIUS KÖRNER
JULI 1932
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
INNEHÅLL: Irländska fristatens elektrifiering, av W. Borgquist och T. Strand. - Om trefas kommutatormotorns praktiska användning, av J. Drakenberg. - Spårsneddningens inverkan på läckningen vid asynkronmotorer, av L. Dreyfus. - Notiser.
[1]
IRLÄNDSKA FRISTATENS ELEKTRIFIERING.
NÅGRA DATA TILL PROJEKTETS FÖRHISTORIA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR.
Av W. BORGQUIST.
I anslutning till den första världskraftkonferensen
blev jag en dag tillfrågad, om jag ville åtaga mig
att tillsammans med några andra experter granska
och lämna utlåtande om ett projekt, som höll på att
utarbetas rörande elektrifieringen av Irländska
fristaten. Jag var på den tiden rätt litet informerad
rörande Irland. Det förekom visserligen i våra
tidningar emellanåt kortfattade notiser om
förhållandena i Irland, men nyhetsmaterialet utmärkte sig då
som nu för en viss ensidighet. Det talades i stort
sett endast om de strider av olika slag, som
pågingo i Irland. Desto mer överraskad blev jag, när
jag fick del av de storslagna planer, som höllo på
att utarbetas i syfte att omedelbart genomföra en
fullständig elektrifiering av detta enligt alla
berättelser så oroliga och efterblivna land.
Efter någon betänketid meddelade jag, att jag
under förutsättning av den svenska regeringens
bifall gärna ville åtaga mig uppdraget. Jag gjorde den
reflexionen att, sådant läget var hemma just då, det
kanske skulle skänka mig mera rekreation att
använda min semester på ett stort arbete med nya
synpunkter än att använda den till s. k. vila, under
vilken jag förmodligen icke så lätt skulle kunna
komma loss från de vanliga tankebanorna.
Regeringen gav mig benäget tillstånd. Så kom det sig, att
jag i början av hösten 1924 för första gången reste
över till Irland för att där tillsammans med mina
kamrater, en norrman och två schweizare, ge mig i
lag med det nya projektet.
Under mellantiden hade jag haft god tid att
komplettera mina tidigare bristfälliga kunskaper om
Irland. Jag hade fått klart för mig, att av de båda
dominions, som år 1921 upprättats på Irland,
omfattade det protestantiska, engelskt orienterade Ulster
i norr ungefär en fjärdedel och det katolska Saorstat
Eireann, dvs. Irländska fristaten, i söder ungefär tre
fjärdedelar av öns befolkning, samt att Irländska
fristaten till storleken ungefär motsvarade södra Sverige
upp till en linje genom Bråviken och Vänersborg.
Fristatens folkmängd uppgår f. n. till 3,2 milj.
Jag hade något korrigerat min geografiska
uppfattning och lagt in höglänta områden i vardera hörnen
av ön och därigenom fått förklaring till den
vattenkraft, som nu skulle utbyggas. Jag hade dessutom
studerat Irlands historia och därvid gripits av ett
livligt intresse för landet, som nog var och en får vid
ett sådant studium.
Det finns icke tillräcklig anledning att här gå
närmare in på Irlands historia, men något måste den
beröras, om man skall fatta bakgrunden till den
Irländska fristatens utveckling under senare tid och
dess elektrifiering.
Irland har lytt under England sedan 1200-talet.
Efter Amerikas upptäckt och under de därefter
följande sekellånga striderna mellan å ena sidan
England, å andra sidan först Spanien och sedermera
Frankrike blev Irland ett strategiskt sett mycket
viktigt land. För Spanien och Frankrike skulle Irland
varit en god utgångspunkt för ett angrepp mot
England. För England var Irland en värdefull etapp på
vägen till Amerika men dessutom av förutnämnda
skäl en viktig utpost, som till varje pris ansågs böra
tryggas.
Politiken sköttes förr med hårdare händer än nu.
När irländarna visade sig ovilliga att efterfölja
Englands påbud, i främsta rummet att övergå från
katolicism till protestantism och tid efter annan
gjorde väpnat motstånd, utsattes de för ett
fruktansvärt förtryck - under vissa perioder för rena
utrotningsförsök - av samma art som vi rätt väl känna
till från förföljelserna mot protestanterna i Spanien,
Frankrike och Nederländerna. I Irland var detta
förtryck emellertid riktat mot praktiskt taget hela
den ursprungliga befolkningen. Ännu under
1700-talet och början av 1800-talet tillämpades för Irland
stränga undantagslagar, genom vilka dess näringsliv
hölls nere. Först år 1829 fingo de katolska irländarna
medborgerliga rättigheter. Den irländska jorden togs
tidigt i besittning av engelska herremän, som i
allmänhet genom flera led mellanhänder utarrenderade
jorden till de irländska jordbrukarna, vilka därigenom
fingo leva i ett ständigt osäkerhetstillstånd och i
svårt armod.
Under senare delen av förra århundradet inträdde
en märkbar ljusning. Framstående irländska politici
och framsynta engelsmän medverkade till avsevärd
förbättring av irländska arrendatorernas ställning.
Ett jättesteg framåt togs under åren 1903-1909
[1] Föredrag vid elektroingenjörsföreningens sammanträde
den 19 febr. 1932. Härtill ansluter sig efterföljande
redogörelse av ingenjör T. Strand över projektets tekniska
utformning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:45 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932e/0103.html
