- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik /
116

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1932 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

TEKNISK TIDSKRIFT

2 JULI 1932

Fig. 3. Stator med lindning.

Fig. 4. Färdigsvarvad rötor utan lindning.

heten i kanalerna utgör 30-40 m pr sek. och luftbehovet
5 670 m3 pr min. vid en tryckförlust av knappt 4 cm
vattenpelare. Luften inpressas med hjälp av separata
fläktar på vardera l 420 m3 vid 22,8 cm statiskt tryck.
Fläktarna kräva vardera 104 hk. Upp till 70 000–80 000
kW äro två fläktar tillfyllest, och samtliga 4 st.
inkopplas endast vid fullast.

Insull-koncernen. I dagspressen har under senare
tid omnämnts de svårigheter, som drabbat en av
Förenta staternas största sammanslutningar, vilken
under en följd av år stått under ledning av bröderna
SAMUEL och MARTIN J. INSULL, av vilka den förre
började sin bana som Edisons assistent 1881. Hans
verksamhet utvidgades efter hand vida utöver de gamla
Edi-sonbolagens ram och omfattade under senare år ett
imponerande system av bolag såväl för distribution av
elektricitet, vatten och gas som rena holdingbolag för
in- och utländska intressen inom dessa områden. Insull
Utility Investments Inc. har nu inlett ett
konkursförfarande, varjämte Samuel Insull lämnat sina samtliga
ordförandeskap i bolagens styrelser. Dessa åtgärder
torde innebära början till en omfattande rekonstruktion
av koncernen.

Den rent elektriska delen av rörelsen inom U. S. A.
omfattar bl. a. 6 st. större kraftbolag med en installerad
effekt av ca l 700 mill. kW och en produktion (inkl.
inköpt kraft) av 7 mill. kWh. Det avgjort mest betydande
av företagen är Commonwealth Edison Co. i Chicago,
som ensamt representerar en installerad effekt av ca
1,1 mill. kW och en produktion (inkl. inköpt kraft) av
4,6 milliarder kWh.

Kvicksilverlikriktaren i Amerika. Under år 1931
installerades resp. beställdes ett 100-tal likriktare på en
sammanlagd effekt av c:a 270000 kW. Huvudparten av

dessa utfördes av General Electric och Brown Boveri,
men även Westinghouse och Allis-Chalmers deltogo med
några leveranser.

Den mest betydande ordern utgjordes av 23 st. 3 000
kW 625 V enheter för New York Board of
Transportation. Ytterligare 28 st. liknande aggregat hava
beställts från samma håll innevarande år.

Utvecklingen bär tydligt vittne om, att
kvicksilver-likriktaren numera kan anses hava slagit igenom även
i U. S. A. trots enankareomformarens i detta land
särskilt väl stabiliserade fulländning.

Växlingslokomotiv för kombinerad kontaktlednings-,
batteri- och dieseldrift. I General Electric Review maj
1932 redogöra BKEHOB och CRATON för några
amerikanska leveranser av intresse.

Idén med kombinerade system är icke ny, men torde
icke förrän på senare år funnit användning i någon
större utsträckning. New York Central beställde 1928
ett första lok, som 1930 följdes av en order på 35 st.
Sedermera hava några andra amerikanska järnvägar
följt exemplet.

Oberoende av det elektriska system, på vilket ett
dylikt lokomotiv arbetar, är anordningen och
användningen av maskineriet i huvudsak detsamma. Då loket
arbetar på kontaktledning, fungerar det som ett vanligt
elektriskt lokomotiv, endast med den skillnad, att
samtidigt en till dieselmotorn kopplad generator arbetar på
laddning av batteriet, då så anses behövligt. Då loket
går på spår utan kontaktledning, tages kraft från
batteriet ensamt, från dieselgeneratorn ensamt eller från
dieselgenerator och batteri i parallell, varvid batteriet
effektivt kan medverka för klarande av
toppbelastningar. Vid lättare last kan dieselgeneratorn driva
loket och ladda batteriet samtidigt.
Kombinationsmöjligheterna förläna sålunda denna lokomotivtyp en
betydande flexibilitet i driften. Fördelen med
självgående växlingslok över huvud taget är väsentligen den,
att kontaktledningsanläggningar över vidsträckta
växelbangårdar kunna betydligt reduceras. Likaså kan en
dylik maskin med fördel utnyttjas för svagt trafikerade
bibanor till större elektriska system.

Konstruktionsdata för New York Central lokomotiven
äro följande:

Vikt i tjänst ...................... 110 ton

Kontaktledningsspänning .......... 600 V

Kontin. effekt v. kontaktledningsdrif t l 300 hk

Timeffekt ....................___ l 665 "

Hastighet vid kont. effekt ......... 32 km/tim.

" tim. " ......... 29

Max. dragkraft .................... 27 ton

Antal motorer .................... 4

Koppling ......................... kuggväxel 72/17

axelupph.

Dieselmotoreffekt ................. 300 hk

Dieselgeneratoreffekt .............. 200 kW

Batteri............................ Exide-Ironclad

Antal celler ..................... 240

Amp-timmar vid 6 tim. urladdn. 650

kW-timmar vid 6 tim. urladdn. 301

Medelspänning vid 6 tim. urladdn. 464 V

Manövrering .................... elektropneumatisk

Norsk kraftstatistik. Enligt den norska elektriska
inspektionens årsberättelse för 19’30 utgjorde vid slutet
av detta år total installerad generatoreffekt l 734 mill.
kW, fördelade på 2318 anläggningar. För motordrift
användes 67*8 000 kW, för elektrokemiska och
elektro-termiska behov 725000 kW. Total längd
högspännings-ledning var 19 718 km, lågspänningsledning 2’8 590 km.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932e/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free