Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1932 - E. T. Glas: Om konstruktion av dämpspolar för radiostörningsskydd - H. Bucher: Beregning av en- og flerfasetransformatorer med rektanguläre spoler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
TEKNISK TIDSKRIFT
5 NOV. 1932
Fig. 9. Oljekylda parspolar för 1500 A och 2,4 mH avsedda för
eliminering av störningar från ett elektricitetsverks kvicksilverlikriktare.
Spolarna utvisas av S i fig.
finna största användningen vid kvicksilverlikriktare,
antingen för applicering på radiomottagaren eller
på själva likriktaren. I förra fallet äro spolar för
0,2-0,3 A maximal belastning och 2-3 H induktans
användbara (man behöver här blott en enda spole,
ej parspole) till störningsskydd, i senare fallet får
man nöja sig med några mH vid den till tusentals
ampere uppgående belastning, som ofta
ifråga-kommer. De störningar, som skola elimineras i detta
fall, innehålla vanligen framförallt banden 150-400
p/s. Fig. 8 ger ett exempel på karakteristiska
kurvor för ett litet effektivt kommersiellt
mottagar-skydd, fig. 9 visar de ansenliga oljekylda
parspolarna för l 500 A och 2,4 mH i ett elektricitetsverk,
vilka där framgångsrikt använts för den med hänsyn
till nätanslutna radioapparater önskvärda
strömglätt-ningen.
BEREGNING AV EN- OG FLERFASETRANSFORMATORER
MED REKTANGULÄRE SPOLER.
Av H. BUCHER, Dröbak, Norge.
B.
(Forts. fr. sid. 156.)
Beregning av en trefase-kjernetransformator med
rektangulære spoler.
Beregningen av denne er ganske analog
beregningen under A. Her skal derför kun anföres
resultatet. Den gunstigste y kan uttas av ligningen:
3.
4.
C fe C f.
,v-B.S-y-z.
a =
K
n.
0,75 + -
n
____6_ = 0.
5 a. d4
-[’
+
g 4 + 4,s + yry
;) -ö)
-«-[’-z?’
4y + 6
Den gunstigste z av ligningen:
4
y + -
n
5 b. a = y . d.
Herav fås tabell 2:
y = 0.60 ~’= 3,884 y = 1,20 j=-
y =1,80 -r = 0,427
0,65 3,267 1,25 0,884 1,85 0,404
0,70 2,817 1,30 0,818 1,90 0,383
0,75 2,455 1,35 0,758 1,95 0,364
0,80 2,157 1,40 0,705 2,00 0,346
0,85 1,911 1,45 0,657 2,05 0,329
0,90 1,705 1,50 0,614 2,10 0,314
0,95 1,530 1,55 0,575 2,15 0,299
1,00 1,381 1,60 0,540 2,20 0,286
1,05 1,253 1,65 0,508
1,10 1,142 1,70 0,478
1,15 1,045 1,75 0,451
For å kunne utta mellemliggende verdier av y
optegnes atter kurven y = f(-\.
Formelrekken lyder her:
1. l = P^^fi beregnes.
A P fe ^ fe 7 fe
2. y uttas av tabell 2 eller den tilsvarende kurve.
* Z ligger her som man finner ved hjelp av tabellen
mellem 2,05 og1 2,1.
5c. h =^ = F- -
y (y + 0,75
t
y\y + 0,75 + -
4
n
-n–~. d.
* 3,33 gjeller for stjerne- og trekantvikling. For
siksak-vikling gjeller 3,09. Se herom ETZ 50 (1929), s. l 290.
V2
m
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
