Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1932 - E. T. Glas: Om konstruktion av dämpspolar för radiostörningsskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 NOV. 1932
ELEKTROTEKNIK
171
Nr l A
60/
/ rnm kop
2 jyr. 6 amts//
<y<y&r-
Fig. 7. Serie av s. k. luftspolar.
tarike på låg egenkapacitet (jfr föreg.). Detta sker
bäst genom tillämpning av s. k. banklindning, av
gammalt använd inom radiotekniken, eller, för
mycket klen tråd, genom uppdelning av spolen i
seriekopplade sektioner. En spole kan lätt
bank-lindas på 60-70 mm rör med dubbelt
bomullsspunnen tråd upp till 2 mm tråddiameter. För
grövre tråd vållar böjningen vid övergång mellan
lagren svårigheter, vid mycket klen tråd åter blir
det besvärligt att få spolens lindning att hålla ihop
ordentligt. Honeycomblindning kan också i
undantagsfall ifrågakomma, företrädesvis vid lackerad,
klen tråd. Då bomullsisolerad tråd användes, bör
lindningen givetvis isolitlackeras.
Det passar nu mycket bra, att man med
tråd-dimensioner upp till 2 mm kan åstadkomma föga
skrymmande spolar utan järnkärna, vilka ha
lämplig induktans och tåla 8-10 A kontinuerligt utan
att få högre övertemperatur än 40-50°C. Man kan
följaktligen utan svårighet tillverka passande dylika
spolar just till den belastningsgräns, där man bör
införa järnkärna och alltså är inne på en helt annan
konstruktions väg, där det icke längre lönar sig a ut
linda kapacitetsfritt, emedan ju egenkapaciteten då
nödvändigtvis blir av helt annan storleksordning
(jfr föreg.).
I den föregående artikel, till vilken refererats,
nämndes att "luftspolars" induktans vanligen bör
vara 0,5-1,5 mH. Fig. 7 åskådliggör en serie av
tre dylika spolar, benämnda l A, 2 A och 3 A. Dessa
spolar ha konstruerats för en maximal
övertempe-ratur av 40-50°C vid normalt montage och
kontinuerlig belastning. Uppmätta data för dessa
spolar samt för en serien kompletterande spole,
benämnd l B, framgå av följande tabell:
j l A 2 A 3 A IB
Max. tillåten kont. belastning AS 3,5 1,5 8
Induktans mH................................ 1,1 1,3 1,5 1,6
Egenkapacitet fifiF .................... 10 6 5 12
Egenvåglängd m............................200 175 175 260
Likströmsmotstånd £ ."...,......... 0,20 0,86 2,90 0,30
Impedans vid 50 D/S &................ 0.4 1,0 3.0 0.6
Erfarenheten har visat, att dessa spolar, vilkas
viktigaste lindningsdata framgå av fig. 7, täcka det
praktiska behovet i flertalet fall. Från
specialapparater med mycket liten strömförbrukning (t. e.
högfrekvensapparater) bortses, men där är ju
valfriheten vid konstruktionen så ojämförligt mycket
större, därför att man icke behöver tänka på
uppvärmningen. Man kan också i detta fall tillverka
spolar av kommersiell typ upptill 50-60 mH (jfr
föreg, artikel). När de beskrivna spolarna tendera
att bli för små, såsom vid vissa typer ozonfläktar,
kan man med fördel koppla tvenne spolar i serie, i
vilket fall bättre resultat vinnes än genom lindning
av större spolar med relativt grov tråd. Detta är
att återföra till egenkapacitetens inflytande. De i
fig. 7 visade spolarna äro naturligtvis blott att fatta
som lämpliga konstruktiva urtyper. Vid den
kommersiella utformningen kan man variera temat
åtskilligt, särskilt beträffande ’stomme och
anslutningsdetaljer. Därvid bör ihågkommas att man i
regel har behov av parspolar (jfr föreg, artikel). De
båda enskilda spolarnas ömsesidiga induktans synes
lyckligtvis ej spela större roll. En praktisk fråga
är också, om spolarna böra utföras utan eller med
isolerande och skyddande kåpa, och huru densamma
i senare fallet bör vara beskaffad, för att priset skail
kunna hållas nere tillräckligt.
Dämpspolar för rent lågfrekventa störningar
20 30 40 50 70 100 200 300 400500 ISSO 2000 3000
Fig. 8. Karakteristiska kurvor för mottagareskydd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
