Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik / 184 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1932 - H. V. Alexandersson: Ett nytt system för selektortelefoni speciellt för järnvägar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

184

TEKNISK TIDSKRIFT

3 DEC. 1932


Fig. 19. Lokalväxel för 10 nummer med sam trafik med selektorsystemet.


Fig. 20. Telefonapparat till förenklad lokalväxel.

Härav följer, att normala C. B.-apparater ej kunna
användas, då impulsrelät ej arbetar med så många
klockor och kondensatorer parallellt. Ringning
erhålles därför på annat sätt. Apparaterna äro
utrustade med likströmsklockor seriekopplade med
elektriska ventiler på samma sätt som selektorerna
i selektorapparaterna. Ringsignalen erhålles nu på
så sätt, att, sedan impulseringen är färdig,
linjepolariteten på den anropade linjen vändes under
några sekunder. Under denna tid erhåller alltså
ringklockan ström från växeln, under det att de
övriga linjerna brytas bort. Omedelbart efter
ringsignalens utsändande går väljaren till sitt
hemmaläge, och det önskade numret kan slås på nytt.

Endast om en riktsiffra tages, stannar väljaren i
utställt läge och kopplar in multiplexväxeln till
utvald sektion. Även här är systemet genomfört, att
endast om utvald sektion är ledig anrop göres. Är
sektionen däremot upptagen, kommer man endast i
talförbindelse med sektionen. Så snart sektionen
blir ledig, kopplas emellertid anropet in och en
summerton anger på vanligt sätt, att impulseringen
kan fortsätta.

Systemets hopbyggnad, Sektionering m. m.

Med de i det föregående beskrivna detaljerna
kunna selektortelefonanläggningar av nästan
godtyckligt utseende utföras. Linjerna kunna
sektioneras på för trafiken lämpliga punkter, grenledningar
och korsningar kunna utföras, och automatväxlar
kunna på enkelt sätt införas i systemet.

För att mera åskådligt framhäva detta visas i
fig. 21 ett aktuellt projekt från järnvägen Halmstad
-Nässjö. Hela anläggningen omfattar sju sektioner
samt en lokalväxel i Halmstad med automatisk trafik
med selektorsystemet. Riktsiffrorna för trafik mellan
sektionerna äro utsatta i fig. 21 och äro för trafik
i riktning från Halmstad till Jönköping
ett, i motsatt riktning två. Riktsiffrorna
för riktningen Halmstad till Falköping
tre och i motsatt riktning fyra. Sträckan
Halmstad-Landeryd förses med dubbla
sektioner, av vilka den ena förses med
apparatanslutningar, under det att den
andra skall ligga helt ledig för att
betjäna samtal med längre bort belägna
stationer. Varje sektion utrustas med
omkring tio apparater. De ovan omnämnda
förenklade lokalväxlarna kunna
naturligtvis även införas i varje
sektioneringspunkt om så önskas.

Sammanfattning.

Inledningsvis omnämnas olika sätt för
impulsgivning å selektorlinjer. Det sista
av de beskrivna systemen utgör det nya,
kännetecknat därav, att det arbetar
uteslutande med likström i en slinga isolerad
från jord. Detta sker genom att använda olika
strömriktningar för fingerskivs- och
utställnings-impulserna. Båda impulserna gå i slinga över linjen
och skiljas åt först i apparaten genom i denna
inkopplade elektriska ventiler, kopparoxidullikriktare.

Telefonapparaternas utförande visas medelst
sche-mor och även det mekaniska utförandet.

Linjeutrustningarna utgöras av reläsatser, som, då
endast en sektion förekommer, bestå av sex reläer.
Förekomma flera sektioner, består reläsatsen av nio
reläer och en väljare, den sistnämnda för trafik till
annan sektion.

Samtrafik med lokalväxlar kan enkelt utföras.
Som exempel visas en föreningslinje för dubbelriktad
trafik mellan selektorsystemet och en automatisk
lokalväxel av L. M. Ericssons typ OL 35.

En förenklad lokalväxel beskrives. Denna
lokalväxel är speciellt avsedd för intern trafik inom
stationsområden, men samarbetar dessutom automatiskt
med selektorsystemet.

Systemets hopbyggnad exemplifieras medelst ett
aktuellt projekt för en järnväg.


Fig. 21. Skelettschema över
selektoranläggning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>