Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi / 2 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1932 - Holger A. Lundberg: Beräkning av fasta bränslens kemiska sammansättning ur överslagsanalys och värmevärdebestämning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vändes ingen index, t. e. W = effektivt värmevärde
hos bränslet i användningstillstånd.

Dessutom ha i det följande använts ytterligare en
del beteckningar för att särskilja de på olika sätt
beräknade storheterna från de genom analys funna.

Cb =	kolhalten hos den brännbara substansen, funnen genom analys.
Cb’ =	kolhalten hos den brännbara substansen, beräknad ur Kb.
Cb" =	kolhalten hos den brännbara substansen, beräknad ur Kb och Gb.
Hb =	vätehalten hos den brännbara substansen, funnen genom analys.
Hb’ =	vätehalten hos den brännbara substansen, beräknad enligt av Norlin angiven metod.
Hb" =	vätehalten hos den brännbara substansen, beräknad enligt i det följande angiven metod.
C =	kolhalten hos ursprungsbränslet, funnen genom analys.
C’ =	kolhalten hos ursprungsbränslet, beräknad ur W.
C" =	kolhalten hos ursprungsbränslet, beräknad ur W + 6 F.

Undersökningen har inriktats på två huvudlinjer.
Vid den första har som mål satts att finna generella
formler, som gälla samtliga naturliga fasta bränslen.
Här har uppmärksamheten helt och hållet riktats på
den brännbara substansen och de grundläggande
faktorerna ha varit det kalorimetriska värmevärdet
och gashalten. Men dessutom ha även stenkolen
studerats för sig, och denna begränsning har
möjliggjort uppställandet av formler för beräkning av C_b
ur K_b samt av C ur det effektiva värmevärdet,
eventuellt i kombination med fuktighetshalten.

Generella formler för naturliga fasta bränslen.

Beräkning av C_b

Tillvägagångssättet vid utfinnandet av en ekvation
för C_b, som gäller för samtliga naturliga fasta
bränslen har varit det, att i ett diagram enligt schemat i
fig. 1 inlades för ett stort antal bränslen värdet på
C_b såsom funktion av K_b, varjämte även värdet på
G_b antecknades. Det visade sig då, att man i

Fig. 1.

diagrammet kunde lägga in linjer för konstant gashalt
så som skett på schemat i fig. 1, och att således ett
naturligt fast bränsles C-halt kan uttryckas som
funktion av dels kalorimetriska värmevärdet, dels
gashalten. Den ekvation, som efter en del passning
befunnits bäst ansluta sig till analysvärdena, lyder

Cb" = 35,2 + 0,67

Kb ——— 100

— 0,2Gb         (1)

Enligt denna ekvation äro linjerna i fig. 1 indragna,
och i figuren ha också antytts de områden, som
ungefärligen täckas av de olika fasta bränslena ved,
torv, brunkol, stenkol samt magra och antracitiska
kol. Bränslen, som varit utsatta för kemisk
förädling, såsom koks och träkol falla utanför
diagrammet och ekvationen, liksom flytande bränslen. Dock
gäller ekvationen för briketter av brunkol och
stenkol, såvida ej särskilda bindemedel använts, men
naturligtvis ej för koksbriketter.

För att kontrollera denna ekvations riktighet och
undersöka, vilka fel man kan riskera vid dess
användning ha ca 400 analysuppgifter på fasta bränslen
studerats på så sätt att för dem samtliga C_b"
beräknats med hjälp av ekv. 1 och sedan jämförts med det
genom analys funna C_b. Avvikelsen mellan det
beräknade och det analyserade värdet har då i alla
dessa 402 fall befunnits mindre än 2,8 enheter, dvs.
den största avvikelse, som i något fall konstaterats,
är exempelvis C_b" = 89,2 mot C_b =92,0 för ett
antracitartat stenkol eller C_b" = 59,7 mot C_b = 57,0
för ett torvslag. Inom den egentliga stenkolsgruppen
är avvikelsen alltid mindre än 2,5 enheter. Huru
avvikelserna fördela sig, framgår närmare av tabell 1.

Tab. 1. Naturliga fasta bränslens kolhalt.

Bränsle	Antal prov	Antal fall i % där avvikelsen Cb’’ – Cb är mindre än
		0,5	1,0	1,5	2,0	2,5	3,0 enhe- ter
Magra stenkol och antraciter från England, Skottland och Västfalen	34	58,8	79,4	91,2	97,1	97,1	100
Stenkol från Västfalen	61	55,7	78,7	98,3	100	–	–
Stenkol från England och Skottland	165	53,9	78,2	88,4	94,6	100	–
Stenkol från Oberschlesien och Polen	53	54,5	83,0	94,3	96,3	100	–
Stenkol från USA, Belgien, Sverige, Spetsbergen, Tjeckoslovakiet etc	43	51,2	83,8	97,7	100	–	–
Brunkol från Tyskland, Bayern och Tjeckoslovakiet	27	29,6	51,8	70,3	85,2	100	–
Torv och ved	19	36,9	68,5	73,7	84,6	94,6	100
Alla sammantagna	402	52,0	77,2	90,0	95,7	99,6	100

Det framgår av tabellen, att man, när det gäller
stenkol, kan räkna med att i ca 80 % av alla fall vid
beräkningen få ett fel, som understiger 1,0 enheter,
och att avvikelsen i 88 à 98 % av alla fallen håller
sig under 1,5 enheter. Vid brunkol och torv äro
avvikelserna något större, under det att man för ved får
nästan exakt riktigt värde.

Som exempel nämnas några på slump valda
analyser ur det studerade materialet i tabell 2. Dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>