Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi / 5 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1932 - Holger A. Lundberg: Beräkning av fasta bränslens kemiska sammansättning ur överslagsanalys och värmevärdebestämning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att svavel- och kvävehalterna variera rätt obetydligt,
och att man för dem kan införa medelvärden, samt
sedan anse resten såsom syre.

För svavel anför Norlin de värden, som återfinnas
i tabell 7, där även en del medelvärden, hämtade
ur det här bearbetade analysmaterialet, äro införda.
Som synes överensstämma uppgifterna mycket väl
med varandra.

Tab. 7. Medelvärden på svavelhalt hos bränslen.

	Totalsvavel St enligt Norlin	Sb i med. ur analys.
South Wales antracit . . .	0,7	–
South Wales stora kol . . .	1,0	–
South Wales, små kol . . .	1,0	–
South Yorkshire, stora kol . . .	1,2} . . .	1,5
South Yorkshire, små kol . . .	1,4} . . .
Derbyshire stora kol . . .	1,0	1,0
Derbyshire små kol . . .	1,1	–
Durham, stora kol . . .	1,2}
Durham, små kol . . .	1,8}. . .	1,6
Durham koks- och gaskol . . .	1,7}
Northumberland, stora kol . . .	1,0}. . .	1,5
Northumberland små kol . . .	2,1
Skottland, stora kol . . .	0,9}. . .	0,9
Skottland små kol . . .	0,9}
Västfalen stora gasflammkol . . .	1,1} . . .	1,1
Västfalen små gasflammkol . . .	1,1}
Oberschlesien, stora kol . . .	0,9} . . .	0,8
Oberschlesien, små kol . . .	1,0}
Skånska stenkol, nr I . . .	0,5	–
Skånska stenkol, nr II . . .	0,5	–
Spetsbergskol . . .	1,0	0,6
Brunkol . . .	–	2,0
Torv . . .	–	0,2
Ved . . .	–	0,1

Vad kvävehalten angår äro uppgifterna ännu mera
sparsamma. I stort sett torde man dock i allmänhet
kunna rätta sig efter tabell 8, dock med
iakttagande av att gas- och kokskol ofta kunna ha
kvävehalter, som röra sig omkring 1,7 %.

Tab. 8. Medelvärden på kvävehalten hos bränslen.

Bränsle	Kväve Nb i medeltal
Antracit . . .	1,2
Stenkol . . .	1,5
Torv . . .	1,2
Ved . . .	0,2

Med användning av ekvationerna 1 och 2 samt med
ledning av i tabellerna 7 och 8 givna medeltalssiffror
kan man med för vanliga fall fullt tillräcklig
noggrannhet beräkna elementarsainmansättningen
hos ett naturligt fast bränsle

Speciella formler för stenkol.

För stenkol från ett bestämt område varierar i
allmänhet gashalten relativt föga, och i många fall icke
mera än att man vid beräkningen kan införa ett
konstant värde på gashalten och således beräkna
C-halten endast nr värmevärdet. Detta sammanhänger
därmed, att faktorn 0,2 G_b i ekv. 1 är relativt liten.
För ett stenkol med K_b = 8 420 och G_b = 35,1
ställer sig nämligen beräkningen på följande sätt:

0,67 Kb =	56,4
+ 35,2 =	+ 35,2
––––––
	91,6
– 0,2 Gb =	– 7,0
––––––
Cb" =	84,6

Om då G_b varierar mellan exempelvis 30 och 40 %,
varierar det beräknade värdet på C_b mellan 83,6 och
85,6. Till följd härav kan man således uppställa en
ekvation, som för ett visst stenkol endast innehåller
C_b och K_b eller C och W resp W + 6F. En närmare
undersökning visar också, att man för stenkol från
samma distrikt kan approximativt sätta C-halten
direkt proportionell mot värmevärdet, varigenom en
beydande förenkling i formlerna erhålles. Man kan
således använda ekvationer av formen

Tab. 9. Ekvationer för beräkning av C_b’ C’ och
C" för olika stenkolssorter samt avvikelserna från
de analyserade värdena. Ekvationerna gälla för
19 G_b 45.

Stenkolssort Ekvation	Antal prov	Antal fall i %, där avvikelsen är mindre än
		0,5	1,0	1,5	2,0	2,5 enhe- ter
Stenkol från Yorkshire, Derbyshire och Skottland:
Cb’ = 1,013 Kb / 100 . . .	57	28,1	70,2	87,7	96,5	100
C’ = 1,055 W / 100 . . .	57	29,8	61,4	91,2	93,0	100
C" = 1,50 W + 6 F / 100 . . .	57	33,3	73,7	93,0	96,5	100
Stenkol från Durham:
Cb’ = 1,001 Kb / 100 . . .	88	42,1	71,6	92,1	98,9	100
C’ = 1,037 W / 100 . . .	87	50,6	83,9	96,6	100	–
C" = 1,035 W + 6 F / 100 . . .	87	51,7	82,8	98,8	100	–
Stenkol från Northumberland:
Cb’ = 1,008 Kb / 100 . . .	23	39,1	60,8	87,0	91,6	100
C’ = 1,050 W / 100 . . .	23	21,7	60,8	91,3	100	–
C" = 1,045 W + 6 F / 100 . . .	23	39,1	82,4	100	–	–
Stenkol från Västfalen:
Cb’ = 1,015 Kb / 100	119	47,9	74,8	93,3	98,4	100
C’ = 1,049 W / 100 . . .	119	53,8	85,7	98,4	100	–
C" = 1,047 W + 6 F / 100 . . .	119	57,2	87,4	97,5	100	–
Stenkol från Schlesien och Polen:
Cb’ = 1,023 K / 100 . . .	134	51,5	81,3	92,5	99,2	100
C’ = 1,065 W / 100 . . .	134	51,5	81,3	94,0	100	–
C" = 1,060 W + 6 F / 100 . . .	134	55,2	84,2	97,0	100	–

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>