Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi / 28 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1932 - Henry Brahmner: Något om jästsyntesen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utföra jästsyntesen under observation av de utvecklade
kolsyremängderna. Enligt grundformeln (1)
skall en viss mängd kolsyra alstras samtidigt med
jästsyntesen, men bestämmer man direkt den vid
jästbildningen utvecklade kolsyran, så finner man,
att denna mer eller mindre överstiger den ur
formeln (1) beräknade mängden. Naturligtvis kan detta
bero på, att alkohol bildats samtidigt med jästen,
och att därvid uppstått en ekvivalent mängd kolsyra
enligt Gay-Lussacs bruttoformel för jäsningen:

C₆ H₁₂ O₆ = 2 C₂ H₅ O₆ + 2 CO₂.

Men om man bestämmer alkoholen, både den som
finnes i näringslösningen vid jästalstringens slut och
den mängd, som under luftinblåsningen avdunstat i
jäsningsgaserna (t. e. genom adsorption med
högaktivt kol), så är det ju lätt att beräkna, huru
mycket kolsyra, som härstammar från
alkoholreaktionen. Drager man nu denna mängd kolsyra från
den totala uppmätta, så finner man likväl, att den
återstående kolsyremängden är större än
jästbildningsreaktionen (1) medgiver. Förklaringen ligger
däri, att fortlöpande med jäst- och alkoholbildningen
en kvantitet socker spaltats till kolsyra och vatten,
dvs., vad man ofta kallar, förbränts. Det är denna
förbränningsreaktion, som tager luftsyre i anspråk
och leder till den ökade kolsyrebildningen.

Formeln härför är som bekant vid glykos:

C₆ H₁₂ O₆ + 12 O = 6 CO₂ + 6 H₂O.

Undersökningar av i vilken omfattning denna
reaktion åtföljer jästsyntesen hava utförts bl. a. av
försöksanstalten i Rotebro och helt nyligen också av
Brüchner (5). I det förra fallet har använts en
jästalstringsmetod, som på allt sätt varit ägnad att
undertrycka alkoholbildningen, i det senare fallet
har alkohol tillåtits uppstå i en av omständigheterna
vid provens utförande betingad grad. Även
Claassen (6) har ägnat denna fråga en viss
uppmärksamhet. Varken Brüchners eller Claassens
undersökningar hava dock haft studiet av
kolsyreutvecklingen till huvudsyfte, och de slutsatser, man kan
draga ur desamma genom bearbetning av det
tillgängliga publicerade siffermaterialet, göra dessa så
mycket intressantare, emedan de så att säga
omedvetet bidragit till frågans belysning.

Vi hava nu bearbetat såväl våra egna som
Brüchners och Claassens undersökningar och därvid gått
så tillväga, att vi från den förbrukade sockermängden
avräknat den, soin lett till alkohol och kolsyra och
därefter beräknat, huru mycket socker, som enligt
formel (2) och (3) bort svara mot den erhållna
jästmängden. Därvid har tagits i betraktande den
kolsyremängd, som skolat enligt samma formel uppstå
vid jästsyntesen. Resten av kolsyran, dvs.
förbränningskolsyran ha vi därefter omräknat i en
motsvarande sockermängd. På så sätt ha vi beräknat tre
sockermängder. Dessas summa skall då motsvara
den sockermängd, vi tillfört vid försöket.

Jag anför ett exempel på en dylik beräkning:

Tillsatt socker . . .	100 kg, uppmätt
Bildad CEO-jäst . . .	41,6 kg, uppmätt
Bildad kolsyra . . .	60,0 kg, uppmätt

	61 kg socker = 41,6 kg CHO jäst + 6,5 kg vatten + 12,9 kg syre.
	12,1 kg socker + 12,9 kg syre = 17,6 kg kolsyra + 7,4 kg vatten.
	28,7 kg socker + 31,0 kg syre = 42,4 kg kolsyra + 17,3 kg vatten.
––––––––––––
S:ma	101,8 kg.

Som synes stämma beräkningar och observationer
väl överens, om man tager hänsyn till försöksfelen.

Ytterligare försöksresultat anföras här från Rotebro :

	tillsatt socker	beräknat socker
F 6 . . .	100 kg	94 kg
F 7 . . .	100 kg	95,5 kg
F 9 . . .	100 kg	106,9 kg
F 11 . . .	100 kg	105,8 kg
Medeltal . . .	100 kg	100,5 kg

Vid kontrollberäkniug på samma sätt av
Brüchners försök hava vi funnit följande:

		beräknad förbrukning
Försöks nr	tillsatt socker	av socker
1 . . .	250 g	247,0 g
2 . . .	250 g	243,6 g
3 . . .	250 g	233,4 g
4 . . .	250 g	245,4 g
5 . . .	250 g	244,8 g
6 . . .	250 g	237,5 g
Medeltal . . .	250 g	242,0 g

Överensstämmelsen mellan uppmätt och beräknad
sockerförbrukning är således även här mycket god.
Claassen har anfört en enda sockerbalans vid ett
jäsningsförsök, varur vi erhållit

tillsatt socker	beräknad sockerförbrukning
614 kg.	612 kg.

Det får härigenom anses tillfyllest bestyrkt, att de
anförda reaktionsformlerna (2) och (3) kunna med
tillräcklig noggrannhet för praktiskt bruk användas
såsom ett uttryck för sockeromsättningen vid
jästsyntesen. Men formlerna giva anledning till
ytterligare slutsatser.

Av förbränningsreaktionen i det anförda exemplet
framgår också, huru stor den minsta mängd syre är,
som förbrukats vid jästsyntesen. Den uppgick
nämligen till 31,0 kg syre per 100 kg tillsatt socker. Vi
hava även betraktat detta förhållande vid våra egna
och de anförda arbetena (Brüchner och Claassen) och
funnit följande värden uttryckta i m³
syreförbrukning per kg torrjäst.

Brüchners försök

1 0,40 m³ syre per kg torrjäst
2 0,29 m³ syre per kg torrjäst
3 0,23 m³ syre per kg torrjäst
4 0,17 m³ syre per kg torrjäst
5 0,18 m³ syre per kg torrjäst
6 0,18 m³ syre per kg torrjäst

(Medeltal för Brüchner 0,30 m³/kg jäst)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>