Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi / 34 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1932 - Klas Sondén: Frätningsförsök rörande Göteborgs vattenledningsvatten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Upphängning av försökscylinder jämte glashängare.

På grund av det oskyddade järnets särställning
har emellertid sådant järn icke medtagits vid
göteborgsförsökens bedömande, även om enskilda
försökscylindrar av sådant järn medtagits i vissa
försök. Där endast en cylinder av varje järnsort
ingått i försöket, saknas f. ö. den kontroll, som måste
anses behövlig. (Se t. e. tab. 6).

Innan jag emellertid övergår till redogörelse för
dessa försök torde en kortfattad resumé av den i
I. V. A:s handlingar beskrivna metoden ävensom
apparaturen vid de nyssnämnda samt vid de nu
föreliggande försöken böra f örutskickas. Flätningen
bestämmes, såsom förut är antytt, genom den viktförlust,
som metallcylindrar (av 100 cm² yta) röna
genom nedsänkning under viss tid uti det vatten,
som skall undersökas, och vilket med viss hastighet

Fig. 2. Apparat för jämförelse av metallers frätning i vatten ("frätapparat").

Fig. 4. Marmorfiltrum.

Fig. 3. Apparat för beredning av kalkvatten och dettas inblandning i det vatten, som skall undersökas.

passerar förbi cylindrarna.[1] Dessa äro nedhängda
på sätt fig. 1 visar.

Vattenhastigheten i "frätapparaten" bestämmes
och hålles konstant av tryckhöjden (som regleras
av ett bräddavlopp) samt tilloppsöppningens area.
Fig. 2 visar själva "frätapparaten". Huvuddelen
därav utgöres av kopparkärlet A, till vilket vattnet
föres genom röret k från gasfällorna B och D, av
vilka dock i vissa fall blott den undre begagnas.
Nivåskillnaden (P) bestämmes av bräddavloppet.

Sedan vattnet passerat diafragmat (m) med dess
noggrant bestämda genomloppsöppning, nedsattes
dess hastighet genom passerandet av apparatens
koniska del samt likriktas i den övre, cylindriska delen,
där det träffar provcylindrarna.

Anordningen för beredning av kalkvatten för
vattnets kalkning visas i huvudsak å fig. 3, vilken
anger dessa anordningar sådana de utförts för
Stockholms vattenledning vid Norsborg (några smärre
modifikationer äro senare utförda).

Huvuddelen är en "Derveaux-tratt" (N), till vars
botten de båda rören k och p gå ned. Genom k
nedrinner kalkmjölk, beredd i det med omrörare (h)
försedda kärlet B. Myckenheten regleras medelst
klämmar en m. Vatten ur vattenledningen kommer genom
röret d samt mätaren f in i kärlet C, där dess nivå
regleras genom bräddavloppet. Genom röret s
rinner vattenledningsvatten och genom röret q
kalkvatten ned i blandningsrännan R, varifrån kalkat
vatten går till försöksapparaten genom röret u.

För övrigt hänvisas till ovan citerade publikation
uti I. V. A:s handlingar.

För vattnets behandling med marmor användes ett
filtrum av den konstruktion som fig. 4 visar. Filtret
utgöres av en kvadratisk trumma av plank med en
med glas täckt urtagning för observerande av
marmorns utseende. Filtret innehåller nederst större
och uppåt i storlek avtagande marmorsingel.
Vattnet rör sig nedifrån och uppåt. En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>