Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi / 35 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1932 - Klas Sondén: Frätningsförsök rörande Göteborgs vattenledningsvatten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 5. Försöksanordning i Göteborg för samtidig undersökning av 4 olika vatten.

totalsammanställning av apparaturen visas å fig. 5 sådan denna
slutligen utformats.

Långsamfiltrerat delsjövatten tilledes genom röret
a. Från detta rör avgrenar sig röret b som går till
"frätapparaten" I, i vilken det obehandlade
ledningsvattnet underkastas försök.

Från a avgrenar sig vidare röret c, som för till
marmorfiltret M, varifrån vattnet (upptill i filtret)
avgår genom röret d. Från detta rör avgrenar sig
röret e, som leder till frätapparaten II (för det
marmorbehandlade vattnet). Röret d fortsätter
emellertid till blandningsrännan B, varom mera nedan.

Det förut omnämnda röret a fortsätter till
regleringskärlet R, varifrån vattnet rinner dels genom röret
f till kalkmjölksberedningen (N), dels genom röret g
till nära bottnen av kalkvattenberedaren (P) och
slutligen genom röret h till blandningsrännan B.
Kalkmjölk avrinner genom röret k till nära bottnen
av kalkvattenberedaren, från vars övre del mättat
kalkvatten genom röret l ledes till blandningsrännan.
Här inregleras nu det kalkade vattnets pH-värde.
Från blandningsrännan går vattnet till frätapparaten
III (för kalkat vatten).

För undersökning av vatten, som behandlats båxle
med marmor oeh (därefter) med kalkhydrat tillföres
jämte marmorbehandlat vatten, som framgår genom
röret d, kalkvatten genom röret m till
blandningsrännan B, varefter blandvattnet går till
frätapparaten IV. Även här inregleras pH-värdet.

Från resp. frätapparater avrinner vattnet genom
rören u₁, u₂, u₃ och u₄.

Uppsamlingsbehållarna vid blaiidiiingsrännorna,
regleringskärlet R, kalkvattenberedaren,
marmorfiltret samt alla f rätapparaterna äga bräddavlopp
till underlättande av de å resp. ställen framrinnande
vattenmängdernas reglering. För grovinställning
användes i resp. ledningar insatta vattenmätare.

Till ytterligare belysning av dessa försök må
erinras om några lokala förhållanden ävensom vissa
tidigare försök över göteborgsvatten.

Göteborg erhåller som bekant – om man bortser
från den lilla vattenledningen från Kallebäck – sitt
vattenledningsvatten från tvenne olika vattentäkter:
Göta älv vid Alelyckan (med inblandning av
grundvatten) samt Delsjöarna. Man har länge vetat att
delsjövattnet var väsentligt aggressivare än
alelyekevattnet, och i siffror angives detta förhållande genom

Tabell 2.
a) viktförluster pr försökscylinder, milligram pr dygn.

	Efter första dygnet		Efter andra dygnet
	Alelyckan A	Delsjöarna D	Alelyckan A	Delsjöarna D
Koppar . . .	2,8 2,5	4,4 4,7	2,7	6,0 5,7
	2,6 3,2	41	–	6,5
Bly . . .	–	63,5	17,3	–
	–	73,1	14,9	–
Zink . . .	(7,0)[1]	84,9	39,2	105,5
	–	79,8	47,4	101,2
	–	(161,1)[2]	29,5	126,7
	–	–34,7	–
Mässing . . .	–	–	5,9	10,1
	–	–	4,9	10,8
Smidesjärn . . .	150,5	163,6	170,1	167,4
	151,7	167,7	166,8	165,9
	–	–	–	150,1
Gjutjärn . . .	234,1	142,6	220,5	125,8
	246,8	144,8	244,0	130,0
	-	–	–	138,6

b) Medel siffrorna, angivna i milligram pr m² och dygn,
äro sammanförda här nedan:

Koppar . . .	277	440	270	607
Bly . . .	–	6 830	1 610	–
Zink . . .	(700)	8 230	3 770	11 100
Mässing . . .	–	1 050	540	1 045
Smidesjärn . . .	15 100	16 600	16 800	15 800
Gjutjärn . . .	24 000	11 400	23 200	13 200

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>