44 (Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1932 - Klas Sondén: Frätningsförsök rörande Göteborgs vattenledningsvatten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 9. Jämförelse

mellan frätning i

delsjövatten, behandlat med

marmor (M) och med kalk

(K) under 32 dygn.

(Liten hastighet hos

vattnet i marmorfiltret.)

Under de båda förstnämnda dagarna var halten totalkolsyra
identiskt lika (= 3,85 mg/l). Karbonatkolsyran angives även lika
(= 0), men i ena fallet visade den marmorlösande kolsyran 3,30
mg/l och i andra fallet 7,15 mg, vilket är icke blott mer än
dubbelt mera än det förstnämnda värdet, utan nära dubbelt större
än vattnets totala kolsyra. Tänker man sig en förklaring
härtill ligga däruti, att vattnet löst upp neutralt kalciumkarbonat,
borde väl alldeles detsamma hava inträffat den 16/1 som
under de fullständigt lika förhållandena den 23/1. Jämför man vidare resultaten
för 23/1 och 13/2, finner man att (tillfälligtvis) den
marmorlösande kolsyran var identiskt lika stor båda
dagarna. Men den ena dagen håller vattnet en halt
av fri syra av 3,85 mg/l och den andra dagen 14
mg/l. Den obetydliga alkaliniteten (0,55) torde härvid
knappt spelat någon roll.

Jag har därför icke tilltrott mig att på grund av
bestämningarna av marmorlösande kolsyra draga
några slutsatser i avseende på vattnets aggressivitet.

Bortser man från denna bestämning, visade
analyserna nedanstående, genomsnittliga kolsyre-, kalk-,
magnesia- och luftsyrehalter under tidsperioderna:
I) 16/1 till 16/5 och II) 5/6 till 10/7.

Ovan anförda försök visa visserligen en jämförelse
mellan marmorbehandlat och kalkbehandlat vatten,
rnen ingen direkt jämförelse med det obehandlade

Tabell 5.

Metall Efter 2 månader 16/1 till 16/3
Vatten behandlat med Efter 4 månader 16/1 till 16/5
Vatten behandlat med

Marmor Kalk Marmor Kalk

Koppar . . . 8,1 8,8 10,1 1,1 1,0 1,6 278 277 141[1] 5,9[2] 3,0 4,0

Bly . . . 21,7 17,4 10,2 17,8 15,8 17,1 30,7 31,2 25,5 36,4 41,8

Galv. järn . . . 502 491 632[3] 348 330 688[4] 848 912 605 607 688 1 141[5]

Smidesjärn . . . 1 234 1 003 2 061 2 113

Gjutjärn . . . 1 441 1 663 3 426 2 932

Medelvärden av ovanstående (omräknade till mg pr m² och dygn).

Koppar . . . 15 2 23 3

Bly . . . 28 29 28 33

Galv. järn . . . 920 570 660 540

Smidesjärn . . . 2 090 1 700 1 720 1 760

Gjutjärn . . . 2 440 2 820 2 850 2 440

Tabell 6.

Metall Med marmor Med kalk Medelvärden, av vidstående, omräknade till
mg/m² och dygn

Med marmor Med kalk

Koppar . . . 57 4,5 5,3 6,2 7,4 5,2 17 20

Bly . . . 10,9 9,9 14,5 31,4 24,7 27,9 38 90

Galv. järn . . . 258,5 327,9 216,8 318,2 341,4 335,4 864 1 070

Smidesjärn[6] . . . 920 352 2 967 1 135

Gjutjärn[7] . . . 1 118 179 3 607 577

Under ovanstående båda försök hava pH-värden och temperaturer i vattnen varit nedanstående (pH och temperaturer bestämda
vid vattenledningsverket).

Med marmor behandlat vatten Med kalk behandlat vatten Obehandlat vatten

Tidsperioder Tidsperioder Tidsperioder

16/1–16/3 16/1–16/5 56–6/7 16/1–16/3 16/1–16/5 5/6–6/7 16/1–16/3 16/1–16/5 5/6–6/7

pH max. . . . 7,70 7,70 7,45 9,50[8] 9,50[9] 9,05 6,4 6,4 6,6[10]

pH min. . . . 6,80[11] 6,80[12] 6,90 7,90 7,75 7,05 5,4 5,4 5,8

pH med. . . . 7,10[13] 7,10[14] 7,13[15] 8,73[16] 8,78[17] 8,35[18] 6,0[19] 6,0[20] 6,0[21]

Temp. max. . . . 2,0 11,0 17,0 2,5 11,0 17,0 – – –

Temp. min. . . . 1,5 1,6 13,0 2,0 2,0 13,0 – – –

Temp. med. . . . 1,7 3,3 15,0[22] 2,2 3,8 14,8[23] – – –

[1] Utesluten vid medeltalsberäkningen.
[2] Utesluten vid medeltalsberäkningen.
[3] Utesluten vid medeltalsberäkningen.
[4] Utesluten vid medeltalsberäkningen.
[5] Utesluten vid medeltalsberäkningen.
[6] Jfr sid. 43.
[7] Jfr sid. 43.
[8] Undantagsvärde.
[9] Undantagsvärde.
[10] Undantagsvärde.
[11] Undantagsvärde.
[12] Undantagsvärde.
[13] Antal observationer, varur medelvärdet beräknats = 51.
[14] Antal observationer, varur medelvärdet beräknats = 100.
[15] Antal observationer, varur medelvärdet beräknats = 26.
[16] Antal observationer, varur medelvärdet beräknats = 100.
[17] Antal observationer, varur medelvärdet beräknats = 100.
[18] Antal observationer, varur medelvärdet beräknats = 26.
[19] Antal observationer, varur medelvärdet beräknats = 51.
[20] Antal observationer, varur medelvärdet beräknats = 100.
[21] Antal observationer, varur medelvärdet beräknats = 26.
[22] Antal observationer, varur medelvärdet beräknats = 32.
[23] Antal observationer, varur medelvärdet beräknats = 32.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1932k/0046.html

		Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi / 44 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|

Tabell 5.
Metall	Efter 2 månader 16/1 till 16/3 Vatten behandlat med						Efter 4 månader 16/1 till 16/5 Vatten behandlat med
	Marmor			Kalk			Marmor			Kalk
Koppar . . .	8,1	8,8	10,1	1,1	1,0	1,6	278	277	141[1]	5,9[2]	3,0	4,0
Bly . . .	21,7	17,4	10,2	17,8	15,8	17,1	30,7	31,2	25,5	36,4	41,8
Galv. järn . . .	502	491	632[3]	348	330	688[4]	848	912	605	607	688	1 141[5]
Smidesjärn . . .		1 234			1 003			2 061			2 113
Gjutjärn . . .		1 441			1 663			3 426			2 932
Medelvärden av ovanstående (omräknade till mg pr m² och dygn).
Koppar . . .	15			2			23			3
Bly . . .	28			29			28			33
Galv. järn . . .	920			570			660			540
Smidesjärn . . .	2 090			1 700			1 720			1 760
Gjutjärn . . .	2 440			2 820			2 850			2 440

Tabell 6.
Metall	Med marmor			Med kalk			Medelvärden, av vidstående, omräknade till mg/m² och dygn
							Med marmor	Med kalk
Koppar . . .	57	4,5	5,3	6,2	7,4	5,2	17	20
Bly . . .	10,9	9,9	14,5	31,4	24,7	27,9	38	90
Galv. järn . . .	258,5	327,9	216,8	318,2	341,4	335,4	864	1 070
Smidesjärn[6] . . .		920			352		2 967	1 135
Gjutjärn[7] . . .		1 118			179		3 607	577

Under ovanstående båda försök hava pH-värden och temperaturer i vattnen varit nedanstående (pH och temperaturer bestämda vid vattenledningsverket).
	Med marmor behandlat vatten			Med kalk behandlat vatten			Obehandlat vatten
	Tidsperioder			Tidsperioder			Tidsperioder
	16/1–16/3	16/1–16/5	56–6/7	16/1–16/3	16/1–16/5	5/6–6/7	16/1–16/3	16/1–16/5	5/6–6/7
pH max. . . .	7,70	7,70	7,45	9,50[8]	9,50[9]	9,05	6,4	6,4	6,6[10]
pH min. . . .	6,80[11]	6,80[12]	6,90	7,90	7,75	7,05	5,4	5,4	5,8
pH med. . . .	7,10[13]	7,10[14]	7,13[15]	8,73[16]	8,78[17]	8,35[18]	6,0[19]	6,0[20]	6,0[21]
Temp. max. . . .	2,0	11,0	17,0	2,5	11,0	17,0	–	–	–
Temp. min. . . .	1,5	1,6	13,0	2,0	2,0	13,0	–	–	–
Temp. med. . . .	1,7	3,3	15,0[22]	2,2	3,8	14,8[23]	–	–	–