Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi / 43 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1932 - Klas Sondén: Frätningsförsök rörande Göteborgs vattenledningsvatten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tabell 4.

Metall	Efter första perioden 18 till 31 juli		Efter andra perioden 18 juli till 14 aug.		Efter tredje perioden 18 juli till 28 aug.
	A	D	A	D	A	D
Koppar . . .	8,5 8,8	12 5 13,4	21,2 19,1	32,2 31,8	26,3 25,4	51,5 46,1
Bly . . .	22,8 18,3	113,5 118,4	37,7 35,8	204,6 194,0	52,4 54,3	265,5 273,1
Zink . . .	53,8 52,1	98,7 98,2	84,3 92,5	147,1 150,8	133,7 163,6	197,4 220,6
(Tenn) . . .	1,9 3,9	1,9 ökn 0,8	24,5 14,1	2,7 6,2	82,5 38,0	1,0 1,9
Smidesjärn . . .	490 483	453 435	831 823	747 898	1 331 1 237	828 924
Gjutjärn . . .	497 479	636 619	1 183 925	1 281 1 550	1 328 1 429	1 050 1 140

Medelvärden av ovanstående (omräknade till mg pr m² och dygn).

Koppar . . .	62	92	72	114	62	116
Bly . . .	147	828	131	712	127	642
Zink . . .	378	603	316	532	354	498
(Tenn) . . .	10	4	69	16	47	3
Smidesjärn . . .	3 470	3 170	2 950	2 940	3 060	2 090
Gjutjärn . . .	3 480	4 480	3 760	5 030	3 280	2 610

Vattnets temperaturer under försöket voro nedanstående:

Max . . .	13,5	20,0	13,5	20,0	13,5	20,0
Min . . .	11,0	18,5	10,0	17,0	10,0	17,0
Med. . . .	12,4	18,7	11,6	18,1	11,3	17,8

Analyssiffror enligt Almström:

	24/7		7/8		21/8
pH . . .	67	44	6,6	4,1	6,6	4,2
CO2 ber. av alkaliniteten mg/1 . . .	5,9	0,44	9,2	0,66	9,2	0,44
CO2, total . . .	24,2	10,6	30,8	14,5	26,4	12,8
Luftsyre . . .	8,3	6,5	8,1	7,3	7,5	7,5

Av ovanstående framgår, att, med den behandling
vattnena undergått, frätningen är deciderat mindre
för koppar i det kalkbehandlade än i det
marmorbehandlade vattnet. För bly är resultatet praktiskt
sett lika. En tendens i samma riktning som för
kopparen finnes även beträffande det galvaniserade
järnet, varemot oskyddat järn som vanligt icke ger
något resultat.

För att undersöka om hastigheten genom marmorfiltret
(10 m/t) möjligen var för stor, gjordes under
32 dygn (5/6–6/7 1931) nedanstående försök, vid
vilket denna hastighet var nedsatt till 2,5 m/t.

Såsom framgår av tabell 6 visar det
marmorbehandlade vattnet mindre frätning än det
kalkbehandlade i fråga om koppar, bly och galv. järn.
Däremot visar oskyddat järn ett alldeles motsatt
förhållande; och detta i en grad, som synes mycket
egendomlig, om man jämför de absoluta siffrorna
med dem som återfinnas i tabell 5.

Vidstående tabell visar en sammanställning rörande
de för bedömande av vattens aggressivitet särskilt
viktiga värdena å pH och temperatur.

Analyser å vattnet utfördes av K. Almström
varje vecka, men då dessa visade högst betydligt
växlande resultat, så att t. e. halten totalkolsyra
kunde från en vecka till en annan växla mellan 6
och 14 1/2 eller mellan 3,6 och 12,3, är det knappast
möjligt att av analyserna draga andra slutsatser än
dem, som avse medelsiffror. Vidare förekomma en
del egendomligheter, dem jag icke lyckats rationellt
förklara annorlunda än såsom en osäkerhet hos
metoden. Jag har t. e. jämfört kolsyrebestämningarna
för den 16/1, 23/1 och 13/2 i avseende på det
långsamfiltrerade, eljest icke behandlade delsjövattnet.

Fig. 8. Jämförelse mellan frätning i delsjövatten, behandlat med marmor (M) och med kalk (K). I. Frätning efter 2 månader. II. Frätning efter 4 månader. (Stor hastighet hos vattnet i marmorfiltret.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>